Intressant effekt av PPMT, kanske en i framtiden möjlig tilläggsbehandling vid PTSD

Uncategorized

Traumafokuserad psykologisk behandling – bra men inte fulländad

Traumfokuserad psykologisk behandling har traditionellt lagt stor vikt vid att påverka hot och rädslosystemets överreaktivitet genom exponering, känsloreglering och arbete med negativa rigida kognitioner kopplat till traumahändelsen, omvärlden och identiteten. Detta har varit framgångsrikt, och det finns idag flera metoder som har god evidens och har stora effekter på PTSD-symtom på gruppnivå. 

Dessvärre hjälper dessa metoder inte alla individer inte fullt ut. Metaanalyser (t ex Larsen et al, 2019) av residual efter behandling visar att även om 50-70% blir av med sin PTSD diagnos efter behandling är det många som har kvarvarande symtom. De vanligaste kvarvarande symtomen är sömnproblem, viss kvarvarande reaktivitet på traumapåminnelser och känslomässig avstängdhet. 

Hur hjälpa de patienter som har kvarvarande symtom efter psykologisk behandling?

Som vi skriver ovan finns det ett utrymme för utveckling och förbättring av befintliga metoder. Ett sätt att göra detta är med tilläggsbehandling, så kallad adjunct treatments. En tilläggsbehandling kan till exempel ges före, samtidigt eller efter en primär behandlingsinsats – till exempel om en patient uppvisar en viss problembild före behandling, efter behandling har vissa kvarstående besvär. Det skulle också kunna ges under behandlingen om vi ser ett svagt eller problematiskt gensvar på den primära behandlingen. 

Ökat fokus på positiva affekter ny väg framåt?

Som nämnt är ju problem med avstängdhet ett vanligt kvardröjande problem efter PTSD. Detta har flera beröringspunkter med anhedoni och låg positiv affekt. Vi har ju tidigare skrivit om hur interventioner som riktar sig mot belöningssystemet och låg positiv affekt kan medföra förändringar som ökar potentialen av andra insatser. En ny RCT studie av Contractor et al (2026) är intressant ur just det hänseendet.

Ny studie upptäckte något intressant

Contractor et al har under några år utvecklat PPMT, Processing of positive memories technique. Denna metod utgår från kunskap om hur PTSD påverkar minnet. Att PTSD leder till att traumaminnen kommer till oss oönskat och frekvent är allmänt känt. Mindre känt att det ofta försämrar möjligheten att komma åt och plocka fram positiva minnen. Detta kan bidra till svårigheter att känna positiva känslor, och en upplevelse av identitetsförlust. PPMT är en metod som utformats för att hjälpa en drabbad att återskapa denna förmåga.

Hur går PPMT till?

Metoden är i utveckling, men innebar i studien som kom nyligen att personer med PTSD vid några tillfällen (ofta 5) tillsammans med terapeut identifierar specifika positiva minnen – återupplever och reflekterar kring dessa på ett strukturerat sätt. Ibland tillkommer även att utföra handlingar som syftar till att stärka denna del av identiteten och relevanta minnesspår. 

Vad visade studien?

I studien slumpades 70 vuxna med PTSD-diagnos till antingen stödsamtal eller PPMT. Båda grupperna förbättrades, och inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna kunde identifieras efter insatserna.

En explorativ analys av data indikerade dock att patienter med svårare PTSD (de som låg högre på självskattade PTSD, i detta fall PCL 5 > 31 poäng) reagerade bättre på PPMT insatsen än stödsamtalen – och att denna effekt kunde förklaras av förändringar i självskattade positiva känslor. Författarna är tydliga med att detta är ett preliminärt fynd som behöver verifieras i framtida studier.

Avslutande reflektion

Vi skrev nyligen om en studie på patienter med talrädsla som fick färdighetsträning i färdigheter kopplat till positiva affekter/belöningssystem vs färdigheter kopplat till hantering av negativa tankar – och hur färdigheterna kopplade till positiva affekter särskilt hjälpte patienter med mer anhedoniproblem. Det finns en tydlig parallell till denna studie, om vi betänker att mer PTSD symtom ofta innebär fler depressiva symtom och fler symtom på avstängdhet och problem med positiva känslor.

Kanske är det vi börjar se tendenser på en fungerande väg för att på ett betydande sätt kunna förbättra psykologisk behandling genom val av fokus och anpassning så att de fungerar bättre för fler – och gör mer nytta!

Det hade varit intressant att i studier se PPMT prövas som en tilläggsbehandling vid traumafokuserad behandling.

Kontakta oss för mer hjälp

Kontakta oss om du vill har frågor om innehållet, eller vill ha hjälp med till exempel PTSD, traumaproblem eller låg positiv affekt.

Kan DBT hjälpa vid ADHD?

ADHD och NP, DBT

Sedan några år tillbaka har det rapporterats om ökande nivåer av ADHD i befolkningen. Socialstyrelsen har t ex i slutet på 2023 skrivit att ADHD-diagnoser blivit ungefär dubbelt så vanliga för barn och unga under perioden 2019-2022. En konsekvens av detta är att fler med ADHD kan komma att behöva psykologisk behandling för sina svårigheter. De mest etablerade insatserna vid ADHD-problem är förutom anpassningar i hem, skola och arbete, medicinering och KBT insatser. Med fler möjligheter ökar chansen att finna passande hjälp.

Nya möjligheter med DBT vid ADHD

Dialektisk beteendeterapi, DBT är en behandlingsmetod som kombinerar hög grad av struktur med färdighetsträning på områden som personer med ADHD ofta har problem med – relationer, känsloreglering och känslomässig närvaro och -medvetenhet. DBT som metod har vuxit fram som en behandlingsform för personer med självskadande och emotionell instabilitet – en i sig heterogen grupp – men som kan sägas ha en del likheter med ADHD-gruppen. En styrka med DBT är dess höga grad av struktur i kombination med den individuella funktionella analysen, som gör att behandlingen kan styras mot de delar där en klient har störst behov att utvecklas.

Ny forskning tyder på lovande effekter av DBT

I en norsk studie från 2022 (Halmöy, et al) slumpades 122 klienter med ADHD till antingen en DBT-gruppinsats på 14 veckor, eller sedvanlig behandling – vilket ofta innebär individuella möten med psykolog eller psykiatriker i kombination med medicin. Resultaten av studien visade att gruppinsatsen med DBT presterade bättre än sedvanlig behandling för de flesta utfallsmått man hade valt, t ex kärnsymtom på ADHD, exekutiv funktion, livskvalitet och depressionssymtom. Forskarnas slutsats var att Gruppinsatsen av DBT var effektiv för att minska självrapporterade problem som är vanliga vid ADHD, och att effekterna höll i sig även vid uppföljningsmätningar. Mer kunskap behövs om det är möjligt att nå bättre effekter med ytterligare anpassningar och matchningar i behandling, t ex förlängd behandlingstid eller mer fokus på känsloreglering.

En ny metaanalys från 2025 (Zhang, et al) som inkluderade 8 RCT studier och ca 850 deltagare ger ytterligare stöd för att DBT kan fungera bra för personer med ADHD, där effekten på ADHD-symtom i behandlad grupp var medelstor.

Vill du eller en anhörig utvecklas med hjälp av DBT?

Välkommen att höra av dig till oss om du har ADHD och intresse av att prova DBT metoder för att hantera dina svårigheter. Du kan om du vill maila Mikael, vår expert på området direkt, m.akerlund@kbtstruktur.se

Referenser

Zhang, Z., Gu, W. J., Wei, Y., Wu, S., & Wang, C. (2025). Dialectical behavioral therapy for adult attention deficit/hyperactivity disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials. Psychiatry research, 351, 116551. 

Halmøy, A., Ring, A. E., Gjestad, R., Møller, M., Ubostad, B., Lien, T., … & Fredriksen, M. (2022). Dialectical behavioral therapy-based group treatment versus treatment as usual for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a multicenter randomized controlled trial. BMC psychiatry, 22(1), 738. 

Kom igång snabbt med vår oktoberrabatt

beteendeförändring,

Vi har fortsätt bättre tillgänglighet än vanligt och därför ger vi dig en rabatt på ett dubbelsamtal som första möte. Istället för 2600 kr betalar du 1550 kr. Vi kallar detta en oktoberstart. Obs, endast i mån av utrymme och lediga tider i oktober.

Oktoberstarten innebär att du får en stor rabatt vid bedömningen och snabbare kommer igång med behandlingen.

Om du är intresserad av vår rabatt – kontakta oss via telefon, mail eller sms; och säg att du vill ha en oktoberstart. Läs mer om hur det går till nedan.

Foto: Annie Spratt / CC0, via Wikimedia Commons

Såhär går det till

  • Rabatt – vi bokar ett dubbelbesök, du betalar endast för ett vanligt besök*
  • Till mötet fyller du i ett formulär med några frågor som du får via e-post när du bokat. Dina svar hjälper oss att snabbare få en bra och heltäckande bild av problem och situation.
  • Efter halva mötet har vi en kortare paus där du eventuellt fyller i något ytterligare formulär.
  • Vi bokar ett nytt besök för dig efterföljande vecka där vi återkopplar bedömning, rekommenderad behandlingsplan och om du vill också inleder behandlingen**

*Sker i mån av tid och utrymme i våra tidböcker, och endast på tider i oktober

**Detta kan ske under förutsättning att vi kunnat bli klara med vår bedömning, vilket vi inte kan garantera men bedömer som sannolikt.

Du bokar ditt samtal genom att ringa oss på 0760-175930 – skicka ett mail till tidsbokning@kbtstruktur.se eller fylla i dina uppgifter här. Låt oss i förväga veta att du önskar en “oktoberstart” – ett dubbelbesök till kostnaden av ett vanligt besök: 1550. Erbjudandet gäller även individuell handledning, chefsvägledning eller krisstöd.

Läs mer om vår mottagning och ditt första samtal här. Om du har frågor eller funderingar om ifall vi kan erbjuda dig behandling läs mer här – och hör gärna av dig vid osäkerhet.

Arbetsfokuserad KBT – ny metaanalys ger stöd för idén

arbetsfokuserad KBT,

Studiens bakgrund

Vanligt förekommande psykiatriska åkommor, t ex depressioner, ångest- och stressproblem är associerade med högre nivåer av funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet, sjukfrånvaro, arbetslöshet och sjukpensioner. Det finns därför skäl att misstänka att de över tid kan bidra till ökad marginalisering på arbetsmarknaden. Arbetsrelaterade faktorer så som arbetsrelaterad stress och överansträning, obalans mellan ansträngning-belöning samt större förekomst av psykologiska påfrestningar på arbetet har visats kunna påverka dessa tillstånd negativt. Här finns ett dubbelriktat samband där onda cirklar kan uppstå. 

Psykologisk behandling, till exempel KBT, har visat sig effektivt för att behandla de vanliga psykiatriska åkommor som nämndes ovan, med effekter på symtom och livskvalitet. Tidigare forskning har dock visat att dessa behandlingar varit mindre effektiva när det gäller att återställa arbetsrelaterad funktion och -prestation och därigenom möjliggöra återgång i arbetet. Ett sätt att addressera detta har varit W-CBT, arbetsfokuserad KBT, där ett fokus på arbetssituation och arbetsrelaterad funktion integreras i behandlingen på ett tydligt sätt.

Vad visar studien?

Anna Finnes med kollegor har analyserat 24 studier där man prövat någon form av KBT med ett integrerat arbetsfokus (totalt 3279 deltagare). Studierna är publicerade i tidsintervallet början av 2000-talet till förra året 2025. En kvalificerad majoritet av studierna var från Europa, varav 11 stycken från Skandinavien. 

Studiens resultat

Psykiatriska symtom

Studien fann en stora inomgruppseffekter alltså skillnader mellan före- och eftermätningar av symtom på psykiatriska symtom för arbetsfokuserade KBT-insatser. Dessa höll i sig vid uppföljningsmätningar. Effekterna på jämförelser med andra aktiva interventioner (i de fall detta undersökts i studierna) var mindre. Detta ska dock inte tolkas som att arbetsfokuserad KBT var mindre effektivt, utan snarare som att integrerandet av ett fokus på arbete/arbetssituation kunde göras utan att kompromissa med behandlingseffekten på symtombilden.

Arbetsrelaterade mått

Efter behandling hade ca 56% av populationen återgått till arbetet, och vid follow-up var den siffran 87%, vilket indikerar på att funktionen fortsatte återhämtning efter behandlingen.

Mellangruppsanalyser visar på högre sannolikhet för fullständig återgång i arbetet för arbetsfokuserad KBT jämfört med andra jämförda insatser.

Analyser av bidragande faktorer

Moderatoranalyser gav stöd åt idén att KBT-inslag såväl som arbetsfokuserade-inslag i interventionerna bidrog till effekterna på symtom.

Vidare konstateras att antalet sessioner också hade en effekt på utfallet, där fler sessioner var förknippat med bättre effekt. Även år för publikation visade på en effekt, där nyare studier visade på bättre effekter. Något som skulle kunna indikera över tid förbättrade metoder inom arbetsfokuserad KBT 

Författarnas slutsatser och rekommendationer?

Resultaten stödjer fortsatt utveckling och forskning på behandling för psykiatriska problem som integrerar ett arbetsfokus. Utifrån ett folkhälsoperspektiv rekommenderas implementering av arbetsfokuserad KBT i ett tidigt skede för att motverka större samhälleliga, organisatoriska och individuella kostnader i ett senare skede.

Kontakt

Kontakta oss eller maila m.syk@kbtstruktur.se, om du som privatperson eller verksamhetsansvarig är intresserad av våra arbetsfokuserade tjänster.

Referens

Finnes, A., Johansson, M., Bernhardtz, R., & Öst, L. G. (2026). Work-focused cognitive behavioural therapy for common mental disorders: a systematic review and meta-analysis.

Bättre exponering om belöningssystemet tränas först?

Ångest, exponering, positive affect treatment, PAT,

Vi har tidigare skrivit en del om hur belöningssystemet kan vara involverat i inhibitionsinlärning och bidra till effekten av exponering. Det har kommit en ny spännande studie som ger ytterligare tecken på att det kan vara så.

Exponering för att tala inför andra. Foto: [delegateconnectimages], CC BY 2.0. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kort om studien

En forskargrupp från Marburg i Tyskland har jämfört effekten av en avgränsad exponeringsintervention vid talrädsla med två olika färdighetstillägg. Den ena gruppen tränade på färdigheter som syftade till att stärka belöningssystemet (reward-focused training), den andra gruppen tränade på färdigheter kopplade till att identifiera och modifiera hotrelaterade tankar och tolkningar – särskilt kopplade till katastroftänkande eller dragandet av förhastade slutsatser (cognitive restructuring).

Mer om studiens upplägg

En grupp på 40 vuxna med uttalad rädsla att tala inför andra delades i två grupper och genomförde färdighetsträningen och exponeringen vid två tillfällen. Vid första tillfället presenterades idén med respektive upplägg, färdigheter och därefter genomfördes träning på respektive färdighet. Vid tillfälle två repeterades syftet med exponering, färdigheter användes och därefter genomfördes tre 5 minuter långa exponeringar som innefattade att hålla tre olika tal med någon minuts förberedelse. Efter exponeringen reflekterade klienterna över utfallet och därefter ytterligare färdighetsträning av respektive sort. I tillägg så fick deltagarna mellan tillfälle ett och två öva på respektive färdigheter i sitt vardagliga liv.

Vilket blev resultatet i studien?

Båda grupperna gick minskade i rädsla för muntligt framträdande och det fanns ingen skillnad mellan grupperna. Effekterna förbättrades mellan mätpunkt 2 och 3, vilket var före- och efter tillfället med exponeringsträningen. Det gällde både självskattad rädsla och ett sk beteendetestmått. Glädjande såklart, men alltså ingen skillnad med avseende på de färdigheter som tränandes – och något som vi vet mycket om sedan tidigare: att exponering fungerar.

När forskarna gjorde fler analyser av resultaten visade det sig att personer som i högre utsträckning hade problem med anhedoni hade fått en bättre behandlingseffekt om de var i gruppen som tränade på belöningsrelaterade färdigheter – men inte om de var i den andra gruppen.

Vilka slutsatser drogs?

Forskarna drar slutsatsen att även om tillägget med belöningsfokuserad träning inte ledde till bättre resultat på gruppnivå, gjorde det skillnad för gruppen av personer med anhedoniproblem. Något som ofta används som en indikation på problem med belöningssystemet. Eftersom studien inte undersökte i vilken utsträckning några belöningsrelaterade processer förändrades, behöver slutsatserna vara försiktiga, men att detta skulle kunna bero på att belöningsrelaterade processer är involverade i inhibitionsinlärning.

Varför är resultaten intressanta?

Även om exponering är en potent och effektiv metod så hjälper den många, men inte alla. Tyvärr är det inte heller så ovanligt med bakslag efter genomgången behandling. Utifrån resultatet i studien verkar det rimligt att fortsätta undersöka olika möjligheter att genom träning av belöningssystemet stärka dess effektivitet generellt och för de som svarar sämre på traditionell exponering.

Vill du veta mer om positiv affektterapi eller låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Referens:

Regorius, A., Lepper, J., Melzig, C. A., & Benke, C. (2025). Augmenting in vivo exposure with reward-focused strategies: A randomized controlled trial providing preliminary evidence for improved outcomes in individuals with elevated anhedonia. Behaviour Research and Therapy, 104907.

Generositet i fokus när vi avslutar “positiva känslor på jobbet”

positiv psykologi, positive affect treatment, PAT

Sista tillfället av positiva känslor på jobbet genomfört idag. Två veckor hade gått och vi hade hunnit med att öva en hel del på våra hemuppgifter.

Vi pratade om generositetsträningen, och hur tanken på att göra någonting för någon annan direkt satte igång positiva känslor. Att det även kunde göra det när det var för någon okänd, eller någon man inte vet. Någon var också inne på att det kändes lättare att göra lite jobbiga saker, om man tänkte på att de gjordes för någon annans väl.

Även småskaliga generositetshandlingar hade en pålitlig positiv effekt på sinnesstämningen – och särskilt om reaktionerna från mottagaren var positiv. En utebliven reaktion kunde vara lite av en besvikelse. Kanske går det att hitta några associerade ljusglimtar i en sådan handling ändå?

Det fanns en tacksamhet över att vi haft detta som inslag på tisdagsmötena. Vi pratade om att det varit spännande att prova på en del av färdigheterna lite mer konkret, och alltid värdefullt att få ta del någonting om hur det är att vara i våra klienters skor. Nu väntar en lite mer systematisk utvärdering och utfifrån den ett fortsatt arbete med kurs/gruppinsatser.

Fortsätt följa vår blogg för mer innehåll om PAT och positiv psykologi.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Ett första samtal utan kostnad – i september

Aktuellt

September är här, och samtidigt som vi tar varje chans att njuta av fina sensommardagar så börjar vi också ana krisp i morgonluften och färgskiftningar i löven.

Dg-505, CC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons

Vi har i år bättre tillgänglighet än vanligt och därför ger vi dig ditt allra första samtal hos oss utan kostnad, september ut, 2026. Vi hoppas det kan hjälpa dig att komma igång med din önskade förändring i god tid för en bra höst, vinter och vår!

Observera, detta gäller endast besök som bokas på ett septemberdatum, vid ett tillfälle – och i mån av bokningsbara tider.

Du bokar ditt samtal genom att ringa oss på 0760-175930 – skicka ett mail till tidsbokning@kbtstruktur.se eller fylla i dina uppgifter här. Låt oss gärna veta att du önskar ett “septembersamtal” (utan kostnad). Erbjudandet gäller även individuell handledning, chefsvägledning eller krisstöd.

Läs mer om vår mottagning och ditt första samtal här. Om du har frågor eller funderingar om ifall vi kan erbjuda dig behandling läs mer här – och hör gärna av dig vid osäkerhet.

Vi bygger vidare på positiva känslor

utbildning

Vi fortsätte på kursen positiva känslor på jobbet. Arbetet mellan gångerna fortsätter och idag var det flera reflektioner om förtjänsten av färdigheten “att föreställa sig det positiva”. Dels att det kan vara ett kraftfullt sätt att ändra sin kognitiva inramning, och dels en upplevelse av att det också kan påverka hur den situation vi föreställer oss det bästa utfallet kring upplevs.

Fler reflektioner om att föreställa sig det positiva

För att avvärja missförstånd om färdigheten så behöver vi direkt reda ut att idén inte är att våra tankar ändrar verkligheten – utan mer det faktum att om vi genom övningen kan påverka våra förväntningar vilket kan aktivera positiva känslor direkt, men att detta också i sin tur eventuellt kan göra oss mer “förberedda” på att identifiera och ta in det positiva när situationen sker.

Kanske blir det också bli en handling som bereder väg för fortsatta handlingar som ökar positiv förväntningar – en slags uppåtspiral – och som kanske också ändrar hur vi gör inför och i situationen vi föreställer oss. Lite som ett narrativ som påbörjas och sedan vidareutvecklas. Det är lite vår känsla att det kan vara så.

Kursen kan göra att våra styrkor synliggörs

Hitta ljuspunkterna lyftes också som en värdefull färdighet, och något som var en styrka. Att identifiera och använda sina styrkor kan tänkas vara en viktig process i kursen.

Nya utmaningar och färdigheter att prova

Kursen går nu vidare med sin avslutande del – att praktisera det positiva. I detta högst avgränsade upplägg valde vi en av fyra färdigheter att arbeta vidare. De fyra färdigheterna var: loving-kindness, tacksamhet, generösa handlingar samt “appreciative joy”, vilket ungefär innebär att glädjas över andras glädje / medglädje.

Generösa handlingar var mest populärt, och vi kommer alla tänka ut möjliga generösa handlingar och genomföra dessa för att se hur det påverkar våra känslor. Generösa handlingar kan vara materiella eller imateriella – och en del av färdigheten handlar just om att bredda sin förståelse för vad generositet kan vara. Generösa handlingar behöver också balanseras i vem de riktar sig mot; en del människor behöver i första hand öva på att rikta fler generösa handlingar mot sig själva.

Fördjupad träning i att rikta sig mot det positiva

positive affect treatment, PAT

Vår internutbildning “positiva känslor på jobbet” fortsatte med tredje tillfället. Efter att de första tillfällena ha övat på att bli medvetna om positiva känslor, designat och genomfört belönande aktiviteter och övat på att fördjupa den positiva upplevelsen (savoura); var fokuset nu på att stärka kognitiva färdigheter som går ut på att i större utsträckning rikta sig mot positiva stimuli.

Reflektioner från arbetet så här långt

Det är ödmjukande att jobba med sina hemuppgifter, man märker hur lätt saker kommer emellan. Vi var också flera som blivit bättre på att uppmärksamma positiva känslor kopplade till att få viktiga saker gjorda hemma.

Savouring av situationer med starkare och mer intensiva känslor gav lite större effekter/var lite lättare än av mer subtila och lågintensivt positiva händelser. En annan observation var att det var lättare att savoura någonting som ganska nyss skett.

Fördjupningsval

Alla valde därefter en färdighet av tre möjliga att fokusera på. Valet stod mellan följande:

1. “Att äga/ta ansvar för det positiva”

Detta går ut på att i större utsträckning identifiera och se det egna bidraget till positiva utfall, t ex på arbetet.

2. “Att föreställa sig det positiva”

Att för kommande, ovissa händelser som väcker neutrala eller negativa känslor visualisera bästa möjliga utfall så levande som möjligt.

3. “Att hitta ljuspunkter”

Att i neutrala och sedemera även negativa händelser öva på att identifera en eller flera saker som väcker positiva känslor.

Alla dessa färdigheter praktiseras i en ram där både positiva och negativa känslor får plats. Syftet med färdigheterna är aldrig att ta bort det negativa. Istället är det ett sätt att bredda perspektiven på ett sätt som hjälper oss att bibehålla en känslighet för belöningar.

Övning under kommande vecka

Vi fortsätter designa och genomföra positiva aktiviteter, ägna oss åt savouring och öva ett par gånger på den valda färdigheten.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Vi övar på savoring när “Positiva känslor på jobbet” fortsätter

positive affect treatment, PAT

Värdefulla reflektioner

Vi gick en runda och berättade om hur vi övat på hemuppgifterna från förra gången. En fundering som återkom några gånger handlade om vilka positiva upplevelser och känslor man kan rikta sig mot. Är det så att man kan ha behov av olika typ av positiva känslor, där föräldrarna i gruppen kände sig generellt lite mer svältfödda på intensiva och aktiverande känslor, så som spänning och eufori. Om man bodde själv kunde det eventuellt finnas ett större behov av lågintensiva positiva känslor. Kanske var vi inne på någon slags självreglering av nervsystem/hjärna, med tanke på kopplingen mellan positiva känslor och neurotransmittorer så som dopamin, adrenalin, serotonin, endorfin eller GABA. Nåväl, kursen ger oss utrymme att utforska sånt här vidare, vilket är spännande.

Vi prövar på savouring

Kursen gick vidare med sin nästa del som handlade om “Savouring”. Alla har säkert varit med om att någon gång förstöra en fin stund med att tänka något som snabbt sjasar bort de positiva känslorna, t ex: “visst var vinet gott, men det var väl inte värt 250 kronor för ett glas”. Savouring är det precis motsatta, det vill säga strategier och färdigheter som låter oss rikta in oss på, intensifiera och förlänga positiva känslor.

Savouring kan göras genom reflektioner om sig själv, sina inre upplevelser, eller andra och omvärlden; eller genom absorbtion av utifrån eller inifrån kommande sinnesintryck/upplevelser. Savouring låter oss till och med överskrida gränser i tid och rum: Det kan göras i häret och nuet men också över något som komma skall eller som skett tidigare.

I Savouring-litteraturen (Bryant & Veroff, 2007) lyfts några strategier som kan öka graden av savouring.

  • att dela en upplevelse med andra
  • att rikta sin uppmärksamhet mot detaljer
  • att medvetet uppskatta det man upplever
  • att lägga positiva upplevelser på minnet
  • att jämföra med hur saker kunde ha varit
  • att vara medveten om att upplevelsen är tillfällig
  • att ge sig själv erkännanden
  • att gå in i upplevelser
  • att leva ut / uttrycka positiva upplevelser med kroppen

Övning ger färdighet

Vi ägnade de sista minutrarna åt att öva savouring av en händelse från den senaste tiden. Reflektionerna direkt efteråt var att det kändes som att tiden gick långsamt och att övningen hade en tydlig påverkan på känslorna. Om du är intresserad av övningen finns den översiktligt beskriven här.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här