Varje år dör ca 1200 personer i Sverige av suicid. I varje enskilt fall efterlämnas ett varierande antal anhöriga som samtliga erfarit en allvarlig händelse som de kommer bära med sig resten av livet. Efter de initiala reaktionerna på denna händelse kommer en del sörja och återhämta sig, och en del utveckla egna problem med psykisk ohälsa. Denna grupp kan drabbas av ångestproblematik, oro, olika former av stressreaktioner, depressioner eller PTSD. Detta är en grupp vi återkommande möter på KBT Struktur, och ofta kan hjälpa framåt. Tyvärr är vår erfarenhet att man sällan fått stöd i anslutning till händelsen. Många kommer efter att ha levt med detta under längre tid, ibland utan att ens själva fullt ut förstå kopplingen till suicidet. Så tycker inte vi det ska behöva vara.

Ny nationell strategi behandlar frågan

I dagarna har Socialstyrelsen tillsammans med 22 andra myndigheter offentliggjort en ny nationell strategi för psykisk hälsa i vilken suicid och suicidprevention behandlas. Här finns bland annat rekommendationer till hälso- och sjukvården där omhändertagandet av efterlevande betonas. Socialstyrelsen konstaterar också att det behövs ett strukturerat arbetssätt kopplat till denna fråga, som också möjliggör utvärdering av arbetssättets effekter på olika nivåer.

Kalmar län ett föredöme vad gäller stöd till efterlevande

Kalmar läns arbete lyfts fram som ett gott exempel. De pekar själva ut att den viktigaste delen av rutinerna är att personer som är anhöriga vid suicid inte själva ska behöva söka hjälp – de söks istället upp. Det möjliggör uppföljning och erbjudande av olika insatser, tex stödgrupper, anhörigföreningar och psykologkontakter. Något som skulle kunna förhindra utvecklandet av mer varaktiga problem med det psykiska välmåendet och fungerandet. Vi hoppas givetvis att Västra Götalandsregionen och kommunerna låter sig inspireras att utveckla något likande.

Hör av dig till KBT Struktur

Vi besvarar gärna frågor och funderingar som väckts kring detta. Hör i så fall av dig till oss. Du kan också höra av dig om du har förlorat någon i suicid och önskar få hjälp eller om du själv har tankar på att ta ditt liv och vill ha stöd och hjälp.

Att leva har alltid inneburit att göra val. Ändå tycks det mig att mängden val och valmöjligheter för en samhällsmedborgare i Sverige har ökat i en rasande takt de senaste decennierna. Vi väljer leverantör av elektricitet, internet, telefon och vår post. Vi väljer vem som ska besiktiga bilen och förvalta våra pensionspengar. Vi väljer förskolor, skolor, vårdcentral och ålderdomshem. När vi ska handla juice till frukosten väljer vi mellan ett otal olika apelsinjuicer och en drös andra fruktdrycker.

Detta är inte ett problem enligt den klassiska ekonomiska teorin kring beslutsfattande (rational choice theory), tvärtom så möjliggör det en större nytta på individ och befolkningsnivå. Teorin förutsätter att människan har perfekt ordning på sina egna preferenser, kunskap om samtliga valmöjligheter och utan ansträngning gör snabba jämförelser mellan dessa val på basis av deras nytta för oss – och handlar därefter. Nyare teorier om beslutsfattande inom forskningsfälten kognitionspsykologi och beteendekonomi har utmanat den psykologi som den klassiska teorin vilar på.

Nya teorier ifrågasätter “rational choice-teori”

Nyare teorier om beslutsfattande har intresserat sig för hur våra begränsningar i beslutsfattande ser ut. Vidare också vilka förhållningssätt till val vi har, och på vilka sätt olika valsituationer och val påverkas oss. Inom dessa fält har evidens utvecklats som säger att fler valmöjligheter inte enkom är positivt. Det kan också kan medföra negativa konsekvenser. Till exempel kan fler valmöjligheter göra det mindre attraktivt att fatta ett beslut. Vidare att människor i vissa situationer föredrar att andra fattar beslut åt dem.

I studier av Iyengar och Lepper (1999, 2000) visade sig att adderandet av ett stort antal valmöjligheter vid konsumtion av sylt och choklad hade paradoxala effekter. Dels ledde till att färre köp genomfördes och dels att de med färre valmöjligheter kom att känna större tillfredsställelse med sina köp. En uppföljande studie visade att studenter som fick välja på 6 teman för en uppsats jämfört med 30, kom att skriva en bättre uppsats. Dessutom skrev de oftare en frivillig extrauppsats.

Hur kan detta komma sig att fler valmöjligheter fick dessa paradoxala utfall?

Forskarna föreslår två möjliga mekanismer för att förklara fenomenen. För det första föreslås att färre valmöjligheter gör det lättare att undvika ånger. Ju fler valmöjligheter, desto större risk att inte välja det bästa. Medvetenhet om detta kan underminera nöjet/tillfredställelsen med det gjorda valet. Detta rimmer väl med tidigare forskning som påvisat att ånger-aversion har ett stort inflytande på beslutsfattande. 

Den andra mekanismen föreslås vara att fler valmöjligheter skapar ett informationsproblem. Det är svårt och ansträngande att inhämta information om några få alternativ, och med ett stort antal valmöjligheter blir uppgiften snabbt överväldigande. Detta leder sannolikt till ett minskat engagemang för beslutet och/eller att ett godtyckligt val görs. Något som föreslås sätta normala processer som stärker vår uppskattning av det vi valt, ur spel.

Fler negativa kopplingar mellan adderandet av valmöjligheter och välmående har lyfts av andra forskare

Bland annat har föreslagits att svårigheten att få rätt och bra information orsakar problem för människor. Vidare att fler valmöjligheter också gör att vi höjer förväntningen på utkomsten av ett val, vilket riskerar vår tillfredsställelse med valet vi gjort.

Avslutningsvis att fler valmöjligheter har en tendens att ge oss själva mer ansvar för valets konsekvenser – och därigenom öka risken för skuld och självkritik.

Olika förhållningssätt till val kan öka respektive minska risk för negativ inverkan på måendet

Barry Schwarz med kollegor, har identiferat två typer av “väljandebeteenden”: Maximerare och Tillfredsställare (Maximizers och Satisficers). Maximerare försöker maximera sitt val genom att sträva mot att välja det bästa, medan Tillfredsställare väljer första bästa som når upp till en acceptabel nivå. 

En situation med många valmöjligheter interagerar negativt med framförallt maximeraren, då denne har svårare att göra det bästa valet på grund av utmaningar som beskrivits tidigare.

Tillfredsställaren å andra sidan påverkas sannolikt inte alls om fler alternativ dyker upp om denne har valt något acceptabelt. Dessutom är det ju så att i de fall då ett acceptabelt val saknades ökar fler valmöjligheter chansen att hitta ett acceptabelt val. 

Det finns en hel del forskning som tyder på att genomgående maximerande vid beslutsfattande kan vara negativt för välmående på både kortare och längre sikt, t ex på utfall som rör stress, skuldkänslor, självkritik och depression.

Avslutningsvis kan det vara värt att påpeka att förhållningssättet till ett val inte nödvändigtvis är mer välfunnet om det får oss att bli mindre frustrerade, plåga av ånger och nedstämda. I vissa fall kanske dessa känslor och upplevelser kan vara värt ett objektivt sett bättre resultat. Ett exempel skulle kunna vara val av sjukdomsbehandling, där att välja den bästa behandlingen jämfört med den som är ‘tillräckligt bra’ skulle kunna öka chansen att överleva.

Augusti knackar på dörren, och många har nog redan påbörjat eller till och med avslutat sin sommarsemester för året.

I en studie av Bloom, Guerts och Kompier (2013) undersöktes effekten av längre semestrar på hälsa och välmående. I den här studien var man särskilt intresserad av hur de återhämtningseffekterna såg ut under och efter semestern, och vilka parametrar som hade inflytande på effekternas storlek och utsträckning. Studien inkluderade efter filtrering 58 personer från Nederländerna som alla skulle ha en längre semester under sommarperioden. Mätningar genomfördes med hjälp av ett flertal formulär som fylldes i vid upprepade tillfällen, före- under och efter semestern.

Det visade sig att hälsa och välmående-effekten ökade snabbt, och låg på sin högsta nivå efter i genomsnitt 8 dagar. Effekten klingade sedan av något, för att snabbt efter semestern sjunka till nivåer som var jämförbara med nivån före semestern.

Man fann ett samband mellan upplevelser av nöje/behag, avslappning och av njutning på välmåendeffekten. Även upplevelse av kontroll över sin tid och sina aktiviteter spelade roll. Detta är intressant då aktiviteter ofta är sammanbundna med upplevelser. Ytterligare en faktor som påverkade välmåendet var sömnkvantitet och -kvalitet. På gruppnivå ökade sovtiden med ca 40 minuter per dag, till nära 8 timmar i snitt.

En annan studie av Jana Kühnen och Sabine Sonnentag (2010) undersökte den avklingande hälsoeffekten av semester. Slutsatser från denna studie var att högre arbetsrelaterade krav efter semestern påskyndade avklingandet – och omvänt att fritidsrelaterade avslappningsupplevelser bromsade avklingandet.

Vad innebär detta i praktiken?

Semester har positiv effekt på hälsan och återhämtningen, det är dock inte säkert att en lång semester är bättre än en kortare. Det visar sig dock att det tar ett tag att komma ner i varv och tillgodogöra sig effekterna av semestern. Det är sannolikt bra för hälsan att ha flera semestrar på mer än 7 dagar per år.

När vi finner glädje i det vi gör, njuter och känner oss avslappnade kan vi vara rätt säkra på att vi återhämtar oss. Det är kanske viktigare att fråga sig vilka aktiviteter som kan få oss att känna så, snarare än att utgå från vissa typer av aktiviteter. Att kunna bestämma över sin tid och sina aktiviteter är viktigt för att möjliggöra återhämtning, även under semestern.

Att bokstavligen bädda för god sömn är viktigt även under semestern, och då kan det också vara lättare att göra val som stödjer detta. Kan vara värt att fundera över hur sovsituationen kan förbättras under sommarsemestern, med tanke på bekvämlighet, ljus och temperatur.

Även om semestereffekterna sjunker undan när arbetet drar igång kan det finnas saker du kan göra för att bromsa detta. Det handlar dels om att trappa upp arbetskraven och -tempot i steg efter semestern i den mån du har möjlighet. Dels kan det hjälpa att på luncher, kvällar och helger hålla kvar vid en del avkopplande semesteraktiviteter trots att du har börjat arbeta.

Föregående blogginlägg beskrev ett behandlingsupplägg som visat lovande resultat vid problem med anhedoni. Behandlingen är systematisk och sker under en längre tidsperiod, och anpassas till den specifika problem- och målbild som den enskilde klienten har. Vi kan emellertid dela med oss av en av behandlingens komponenter på ett sätt som göra att du som läser också har möjlighet att öva.

Glömska och negativ bias ett hot mot inlärning som stärker kopplingen mellan aktivitet och belöning

Även om vi har en idé om vilka aktiviteter och handlingar som är belönande för oss kan det vara svårt att upprätthålla driv och motivation att agera i denna riktning. Vårt minne fungerar inte alltid så bra när det gäller dessa saker, vilket gör att vi lätt “kommer av oss” – och gör att vi inte känner oss lockade att agera. Detta kan exempelvis ske om vi inte gjort aktiviteten på ett tag, eller om vi haft en dålig dag/period eller en negativ upplevelse i samband med att vi gjorde den senast. I grundforskning har också konstaterat att vi får svårare både att formera – och att plocka fram – specifika, levande minnen av biografiska händelser när vi mår sämre. Dessutom fungerar hjärnan lite som ett flugpapper för negativa upplevelser och känslor – varvid dessa då lätt tränger undan positiva känslor så som glädje, förnöjsamhet, stolthet, nyfikenhet och tillförsikt.

“Savouring” som ett sätt att stärka kapaciteten att upptäcka, känna och agera på belöningar

För att motverka nämnda hinder och stärka kopplingar mellan situationer, handlingar och belönande upplevelser och känslor kan vi använda oss av en teknik som kallas “Savouring”. Det betyder ungefär: “Att finna glädje i” eller “att avnjuta”. Precis som med det mesta krävs övning för att det långsiktigt ska vara hjälpsamt och motverka anhedoni. Det är därför hjälpsamt med en god portion tålamod, ödmjukhet och förståelse för att det kan upplevas lite konstruerat när man börjar med detta. “Savouring”/avnjutande är dock en övning som inte kräver så mycket förberedelser eller planering (även om det ofta är en bra idé att planera när det ska göras).

Hur övar jag på “savouring”/avnjutande

Dra dig till minnes en händelse de senaste dagarna eller veckan där du upplevt något positivt (t ex en positiv händelse eller känsla). Om detta är svårt kan du ta hjälp av en almanacka för att komma ihåg vad du gjort. Eller så kanske du väntar med denna övning och först planerar in lite aktiviteter som har stor chans att väcka positiva upplevelser/känslor?

Blunda gärna, och visualisera händelsen. Måla upp en bild av det som hände utifrån dina ögon, som om det hände här och nu – fast i ditt medvetande.

Fokusera gärna på den sensoriska aspekten – vad du såg, hörde, förnam i kroppen, och de positiva känslor du kände.

Stanna särskilt vid de delar där du kände och reagerade på positiva upplevelser och känslor. Hur kändes det i kroppen då, vad gjorde du då, vad tänkte du då. Gå förbi neutrala och negativa upplevelser utan fördjupad uppmärksamhet.

Bejaka om du upptäcker nya positiva dimensioner av upplevelsen som du inte var medveten om där och då.

Reflektera efteråt

När du har gått igenom de positiva känslorna, reaktionerna och upplevelserna en stund kan du avbryta övningen och reflektera över följande: Vilka upptäckter gjorde du om kopplingen mellan aktiviteten, ditt beteende, dina positiva känslor och det som var belönande? Hur påverkades du av att göra den här visualiseringsövningen?

Gå till handling

Om övningen väckt positiva förväntningar på liknande aktiviteter eller inspirerat på annat sätt kan det vara klokt att agera på dessa känslor här och nu! T ex att initiera planerandet av en aktivitet med en vän, eller sätta igång med en aktivitet som kan väcka positiva känslor eller vara belönande.

Fortsätt öva på “savouring”

Fortsätt genomföra denna övning regelbundet och lägg märke till eventuellt positivt inflytande det har på din motivation, samt hur du agerar och fokuserar i belönande situationer.

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Det kan handla om mer avgränsade nedsättningar, t ex sociala situationer eller sinnesupplevelser, eller ha en mer generell påverkan. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar. Det förekommer ofta tillsammans med vanliga former av psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångesttillstånd. Det är därför glädjande att forskning på området nu har kommit så långt att flera olika psykologiska behandlingsformer har undersökts och visat sig ha effekt.

Ny behandling fokuserade mer på belöningssystemet

Traditionell KBT-behandling har i teori och praktik varit fokuserad på att påverka och förändra främst hotsystemet (behavior avoidance system). Även om traditionell KBT generellt sett fungerar väldigt bra har man sett att dessa behandlingar fungerar lite sämre vad gäller just anhedoni. Inom ramen för en relativt ny form av KBT (positive affect therapy) har man valt att fokusera mer på närmandesystemet. Detta kan ses lite som hotsystemets motsats, med funktionen att öka motivation i relation till mål och belöningar. Det har också visat sig vara nära förknippat med positiv affekt, så som intresse, stolthet och lust.

Studie jämförde ny behandlingsform med traditionell KBT

Michelle Craske och kollegor jämförde i en randomiserad kontrollerad studie (2019) traditionell KBT och behandlingsupplägget “Positive affect therapy”. Nittiosex (96) patienter med nedstämdhet och ångestproblem slumpades till att antingen den traditionella KBT:n eller den nya KBT:n. Behandlingen var i bägge fall 15 veckor lång, med ett möte per vecka. Mätningar av positiv och negativ affekt gjordes med hjälp av självskattningsformulär ett par gånger under tiden och 6 månader efter avslut.

Slutsatsen av de statistiska analyserna av resultaten var att den nya KBT-behandlingen (som inriktades på färdigheter som ökar förväntan/motivation till belöning, tillgodogörandet av belöning och hjälpsam inlärning kopplat till belöning) mer effektivt än traditionell behandling ökade positiv affekt. Förändringen i positiv affekt var stor nog att höja en stor del av behandlingsgruppen till normala nivåer (jämfört med normgrupp). Även vad gäller negativ affekt, så som depression, ångest och stress var den nya KBT behandlingen mer effektiv än den traditionella på samtliga mått.

Att ta med sig

En ny form av KBT i en RCT-studie visade sig öka positiv affekt och därmed också minska problem med anhedoni. Det stannar dock inte där: även negativ affekt minskade i samma omfattning som vid traditionell KBT. Även om studien har begränsningar och fortsatt forskning behövs, så är detta mycket glädjande och spännande. Resultaten väcker hopp kring att psykologisk behandling vid såväl depressioner som ångestsyndrom kan bli ännu mer effektiv de kommande åren, särskilt för den subgrupp som har problem med anhedoni.

Hör gärna av dig till oss om du har besvär med anhedoni eller har frågor om innehållet i det här blogginlägget.

Referenser:

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Tinnitus är ett vanligt problem som kan innebära risk för olika typer av psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet. Det är vanligt med sömnproblem vid tinnitus. I en ny studie av Barry och Marks (2023) lyfts att så många som 30-40% av personer med tinnitus också har sömnproblem (insomni). Insomni innebär problem med att somna och, eller, sova ihållande minst tre dagar i veckan. Vidare att man känner sig missnöjd med sin sömn och upplever ett lidande och problem att fungera i vardagen.

Ny studie utvecklar kunskapen

Barry och Marks ville med sin studie öka kunskapen om vilka faktorer som kännetecknar insomni just hos personer med tinnitus då kunskapen kring detta är begränsad. Studien samlade in data genom erkända frågeformulär som används vid sömnproblem och tinnitus. I studien deltog 180 deltagare – som delades in i fyra grupper: tinnitus och i sömnproblem (insomni), tinnitus utan sömnproblem, sömnproblem utan tinnitus och personer utan vare sig sömnproblem eller tinnitus.

Därefter analyserades resultaten med hjälp av statistiska metoder. Då framkom en skillnad mellan personer med tinnitus (utan sömnproblem) och tinnitus med sömnproblem inom området beteende- och tankemönster kopplade till sömnproblem. Det fanns inte heller någon skillnad mellan grupperna med sömnproblem (insomni) och Tinnitusrelaterade insomni.

Slutsatsen av studien

Forskarnas slutsatser i studien är att sömnproblem vid tinnitus verkar upprätthållas av samma processer som sömnproblem utan tinnitus. Vidare kommer man fram till att dessa processer har större förklaringsvärde än tinnitusens svårighetsgrad avseende negativ påverkan på sömnen.

Det här väcker hopp för personer med tinnitus och sömnproblem eftersom KBT behandling för insomni är dokumenterat effektiv. Här har vi skrivit mer om metoder för behandling av insomni. På vår mottagningen erbjuder vi KBT-behandling för både tinnitus och insomni.

Kontakta oss gärna om du har frågor om studien eller behandling av tinnitus och insomni (sömnproblem).

Även om vi nog kan förvänta oss ett och annat väderomslag ännu så dröjer det nog inte länge innan både kalendariska och meteorlogiska våren är här. Det är en tid som många uppskattar att uppleva utomhus, på en promenad i skogen eller parken. Då även djur och kryp blir mer aktiva denna säsong blir vi mer eller mindre tvungna att samsas om utrymmet.

För personer med olika typer av djur- och insektsfobier kan denna period innebär en ökad stress och ångestnivå. En del kan känna sig hindrade när de inte vågar följa med sina barn på utflykt på grund av rädslan för ormar eller när de inte kan sitta avslappnat med sina kompisar på en uteservering på grund av flugor, getingar eller fåglar. Början på våren är en mycket bra tid att ta tag i sin djur eller insektsfobi, så blir en lugnare och friare sommar en naturlig belöning. Boka en tid här.

Mer om exponeringsbehandling vid specifik fobi

KBT behandling vid fobier kan minska rädslor och undvikanden, och dessutom påverka självbilden positivt. Även om exponeringsbehandling innebär att möta sin rädsla, så sker detta under kontrollerade former och i steg som känns hanterbara. Vi som jobbar på KBT Struktur har stor erfarenhet av att arbeta med ångest, rädslor och fobier. Vi har stor respekt för det mod, den sårbarhet och den ansträngning som våra klienter visar – och mot bakgrund av vår erfarenhet och kunskap om exponeringsbehandling försöker vi vägleda för effektiv behandling och uppfyllelse av våra klienters mål och förväntningar.

Hör av dig till oss med frågor om KBT behandling vid fobi för vuxna, eller för barn och ungdomar. Socialstyrelsen rekommenderar KBT, exponeringsbehandling vid specifika fobier för både vuxna och barn, ungdomar.

En forskargrupp med bland annat ett flertal namnkunniga svenska sömnforskare har ganska nyligen publicerat en översiktsstudie med fokus på hur KBT behandling vid insomni påverkar livskvalitet. Många studier har tidigare bekräftat att KBT vid insomni ger en tydlig effekt på sömnproblem och upplevt sömnkvalitet.

Forskarna i denna studie har gått igenom ett stort antal studier och inkluderat 24 studier där livskvalitet har utvärderats på ett eller annat sätt i samband med KBT behandling vid sömnproblem. Den statistiska bearbetningen av data från alla dessa studier, med totalt 1977 unika deltagare, visade att KBT behandling av insomni hade en medelstor effekt på livskvalitet.

Det innebär att det genomsnittliga utfallet i studierna för deltagare med insomni som fick KBT var att livskvaliteten ökade med 0,47 standardavvikelser, och att denna effekt var statistiskt säkerställd.

Då livskvalitet mäts genom formulär som försöker fånga olika aspekter av livet och kvaliteten inom dessa är tänker vi på KBT Struktur att detta är ett mycket upplyftande resultat och en högst relevant effektnivå. Mot bakgrund av denna studie får vi mer stöd för att effekterna av sömnbehandling sträcker sig bortom en förändring hur sömnen fungerar och upplevs – och verkar få inflytande på sådant som människor sätter värde på i livet, t ex psykisk och fysisk hälsa, relationer, intressen och arbete.

Sömnproblem, som insomni kan påtagligt försämra livskvaliteten på olika sätt – men med en dokumenterat effektiv behandling kan vi både sova bättre – och successivt återta livet, med allt vad det innebär.

Hör av dig till oss med frågor om behandling av sömnproblem och insomni.

En ny rapport från SBU har just kommit ut som sammanfattar kunskapsläget kring insatser vid postpartum depression, depression i efterföljden av förlossning. Insatser med antingen KBT och IPT, interpersonell terapi har effekter på depressionen. Möjligen ger också stödsamtal effekt. Studier kring KBT-behandling visar att effekterna generellt sett kvarstår efter 3-6 månader, och att behandlingen uppskattas av de som genomgår den.

Postpartum depression, PPD, är ett vanligt problem

I rapporten lyfter man att ihållande depressiva symtom inom ett par månader efter nedkomst drabbar ca 13% av kvinnor, vilket är en högre prevalens jämfört med vanlig depression. Det handlar om symtom som t ex: känsla av nedstämdhet, minskad upplevd lust och glädje för sådant som vanligtvis ger detta, negativa tankar, oro, skuldkänslor, sömnproblem och minskad energi. När dessa symtom håller i sig under en flera veckorsperiod och som påverkar välbefinnandet och förmågan att fungera i vardagen beskrivs detta som en depressionsepisod.

Depressioner kan utvecklas vid förändring och belastning

Det finns många aspekter med en förlossning som helt begripligt kan öka risken att hamna i en depression. För många är en förlossning en stor kroppslig, känslomässig och mental urladdning. Vidare innebär barnets ankomst många förändringar och krav att hantera. Andra och egna förväntningar i relation till hur situationen ser ut kanske väcker en stress, oro, sorg eller besvikelse. Det kan också vara så att depressionen är sekundär till ett annat syndrom som förvärrats eller utlösts i samband med förlossningen, t ex Posttraumatisk stress eller Tvångssyndrom.

Behandling av postpartum depression

För de flesta är första steget att lägga märke till symtomen och hur man mår och känner, och börja närma sig frågan om vilken förändring som behövs. Att börja närma sig sina känslor och tankar, och att våga berätta om dessa för MHBV-sköterskan eller en stöttande partner kan vara viktiga steg mot att må bättre. För en del behövs ett mer systematiskt behandlingsupplägg, där de faktorer och beteendemönster som ökar depressiva symtom kan addresseras för att på sikt må bättre. Vid PPD kan involvering av partner i behandlingen vara särskilt hjälpsam, då ett nyfött barn innebär stora restriktioner på handlingsutrymme, som i sin tur kan vidmakthålla depression. Behandlingen kan också addressera och utmana antaganden kring föräldrarollen, samspel i familjen och barnets behov som leder till ökad depressivitet, ångest eller ställer sig i vägen för beteenden som ökar kontakt med positiva känslor.

Om du eller din partner lider av något som du tror är Postpartumdepression rekommenderar vi att du lyfter det med din kontakt inom Mödra barnhälsovården, MBHV eller på din vårdcentral. Om du inte kan eller vill göra detta, eller om inte är nöjd med hjälpen du erbjuds, är du välkommen att höra av dig till oss på KBT Struktur.

I en forskningsstudie som genomfördes på Karolinska Institutet konstaterar författarna att fokus på känsloreglering är ett viktigt inslag i psykologisk behandling som syftar till att minska problematisk ilska.

Mer om forskningsstudien

Inom ramen för projektet randomiserades 234 deltagare (59% kvinnor) till tre olika grupper. En grupp fick en behandlingskomponent som fokuserade på känslomässig medvetenhet och -närvaro, en annan grupp gavs behandling som istället fokuserade på tolkning och omtolkning (vid ilska). Den sista gruppen fick båda dessa behandlingskomponenter. Behandlingen hade formen av självhjälp med kontinuerligt stöd av terapeut. Mätningar gjordes upprepade gånger före behandling samt under behandling och vid avslut. Resultaten visade på att den kombinerade behandlingen var mer effektiv än vardera komponent enskilt, och att den gav en tydlig effekt på olika aspekter av ilska (aggression, ilske-ältande och uttryckt ilska) – speciellt för de som hade mer problem med ilska före behandlingen.

Tankar kring studien och resultatet

Det är naturligtvis goda nyheter att att den ganska begränsade insatsen: 4 veckor med behandling som fokuserade på känsloregleringsfärdigheter uppnådde en tydlig minskning av ilskerelaterade problem. Med tanke på den korta tiden och avgränsade fokuset bör det kunna finnas mer behandlingseffekt att plocka ut i en lite längre behandlingskontakt med mer kontakt med psykolog. Vi som arbetar på KBT Struktur är vana vid behandlingsarbete som syftar till att utveckla känsloregleringsfärdigheter och använder oss av metoder där komponenterna i studien finns med.

Vinsten av att anpassa behandling mot individens unika situation och mål

På KBT Struktur har vi möjlighet att genom vår beteendeanalytiska arbetsmetod möjlighet att ringa in fler områden för intervention än känsloreglering. Ett exempel kan vara att vi tillsammans med klienten identifierar andra aspekter av situationen som bidrar till problemen. Det kan t ex vara en hög arbetsbelastning till följd av en undermålig arbetsmiljö, problem med ensamhet eller oenigheter i en partnerrelation. I dessa fall kan direkt förändring av situationen eller förändrat förhållningssätt till dessa situationer utgöra fokus för behandling. Läs mer om behandling av ilskeproblem här.

Vidmakthållande en viktig del av behandling

Utifrån den information om studien som varit tillgänglig för undertecknad verkar det inte som att behandlingseffekterna har följts upp över tid. Detta är naturligtvis en brist, då vi därmed inte kan veta om problemen kom tillbaka efter behandlingens avslut. Så brukar det dock inte se ut baserat på andra behandlingsstudier. Resultat brukar generellt hålla i sig i månader – till och med år, även om bakslag drabbar ganska många. Hos KBT Struktur rekommenderar vi att behandling avslutas med ett fokus på vidmakthållande. Detta innefattar sammanställningen av en plan för hur färdigheter och tekniker ska fortsätta användas och fördjupas, hur bakslag ska upptäckas och hanteras och hur uppföljning av detta arbete ska gå till. Inte sällan bokas ett eller några besök med psykolog för just detta ändamål.