Category Archives: depression

Kan virtual reality hjälpa vid problem med anhedoni?

Patienter som har problem med låg positiv affekt och anhedoni har visat sig mindre responsiva på traditionell KBT. Vi har tidigare skrivit om positive affect treatment, PAT. Innehållet i PAT syftar till att stärka färdigheter kopplade till att känna positiva förväntningar inför belöningar/belönande stimuli (wanting), uppskatta och reagera på belöning (liking) samt att lägga märke till och integrera erfarenheter av vilka situationer och beteenden som leder till belöning på sätt som stärker belöningssystemet (learning).

Forskning har tidigare visat att det är effektivt att kombinera beteendeaktivering med tekniker som går ut på att visualisera och föreställa sig belönande aspekter av saker vi gjort eller ska göra. 

På grund av vanliga problem vid låg effekt och anhedoni, så som försämrat specifikt minne och minskad energi och motivation, kan det vara en utmaning att öka mängden potentiellt positiva aktiviteter. Tidigare studier har visat att VR kan vara ett förhållandevis enkelt sätt att aktivera positiv affekt varför tekniken kan lämpa sig för denna grupp. Läs mer om en studie som genomfördes för att undersöka detta.

Virtual reality användes som en del av en behandling för anhedoni
Studiens genomförande 

Sex personer genomgick 15 sessioner av VR – ca 2 sessioner per vecka – i kombination med imaginativa tekniker. Under varje session fick deltagarna utforska ett par tre virtuella miljöer. De virtuella miljöerna valdes av forskarna från ett VR bibliotek där de skattats högt på positiva känslor. Efter 15 minuter VR fick deltagarna skriva ner en detaljerad beskrivning av de mest positiva upplevelserna. Därefter övades under 6 minuter förmågan att visualisera dessa upplevelser i sitt medvetande. Efter detta fick deltagarna med vägledning utifrån tre positiva ord, associera till en positivt självupplevd händelse och närma sig denna på samma sätt. Deltagarna fick i hemuppgift att öva på den sista övningen mellan varje session.

Resultatet i studien

Resultatet visar på en statistiskt säkerställd skillnad på anhedoni, ångest, depression och funktionsnedsättning mellan förmätning och uppföljningsmätning en månad efter avslutad behandling. Efter varje session skattades positiva känslor (PANAS). Efter en visuell inspektion av data valde forskarna att jämföra de första 7 sessionerna med de 7 sista sessionerna, och kunde då finns en signifikant skillnad, som bestod i högre upplevd positiv affekt efter de sista 7 sessionerna i behandlingen. Inga säkerställda skillnader hittades på mätningar kopplade till känslighet för belöning.

Slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att det verkar som att interventionen kunde minska besvär med anhedoni, andra negativa känslor och funktionsnedsättning. Ingen skillnad avseende känslighet för belöning kan bero på den relativt korta interventionsperioden i kombination med ett litet sample.

Studien har ett flertal tydliga begränsningar, bland annat avsaknad av kontrollgrupp, det låga deltagarantalet samt ett snävt urval.

Referenser

Chen, K., Barnes-Horowitz, N., Treanor, M., Sun, M., Young, K. S., & Craske, M. G. (2021). Virtual reality reward training for anhedonia: a pilot study. Frontiers in psychology11, 613617.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.613617

Vem är bäst hjälpt av positive affect treatment och för vem är det bättre med vanlig KBT?

I tidigare blogginlägg har vi tittat på hur KBT-upplägget “Positive affect treatment”, som syftar till att utveckla färdigheter kopplade till belöningssystemet, kan hjälpa personer med depression och ångest. Nu finns ytterligare en studie från 2023 som visar på samma mönster. 85 patienter med låg positiv affekt (med nedstämdhet och ångest mm) slumpades till antingen traditionell KBT eller KBT inriktad på positiv affekt (PAT). Forskarna drar slutsatsen att PAT var mer effektiv än traditionellt KBT (Craske et al, 2023).

Ny explorativ studie kopplat till PAT positive affect treatment

I tillägg till denna studie gjordes även en explorativ studie som analyserade data från studien 2019 (Craske et al, 2019), med 22 nytillkomna patienter – totalt 118 personer. Under pågående studie började man genomföra ett psykofysiologiskt bedömingstest som syftade till att mäta “hotkänslighet”. Detta ledde till att 36 patienters svar på behandlingen (antingen traditionell KBT eller PAT) kunde undersökas utifrån parametern hotkänslighet.

Olika människor, olika behandlingsuplägg
Studiens hypotes och resultat

Resultatet analyserades utifrån en hypotes om att patienternas hotkänslighet kunde moderera effekten av behandlingen. En moderator är en variabel som påverkar orsaksambandet mellan två variabler, ett påhittat exempel av detta: 

Ålder modererar effekten av tung styrketräning på muskeltillväxt. För personer yngre än 50 leder tung styrketräning till ökad muskeltillväxt – medan för personer över 50 leder tung styrketräning inte till muskeltillväxt. 

Moderatorer är alltså viktiga då de säger oss något om för vem och under vilka förutsättningar en intervention (t ex en psykologisk behandling) fungerar.

Så, vad blev då resultatet i studien? Forskarna trodde att större hotkänslighet skulle vara förknippad med att svara bättre på traditionell KBT (som ju generellt fokuserar på att minska negativa känslor kopplat till hot) än på PAT. Resultaten gav stöd för hypotesen så till vida att: personer med mindre hotkänslighet uppvisade en snabbare minskning av symtom i PAT jämfört med traditionell KBT. Forskarna föreslår också, baserad på data från studien, att PAT möjligen kan vara en snabbare behandling än traditionell KBT, för personer med lägre hotkänslighet. Studien var explorativ och har tydliga begränsningar, men väcker hopp kring bättre grund för matchning av behandling och patient.

Referenser:

Barnes-Horowitz, N. M., Echiverri-Cohen, A., Ruiz, J., Zbozinek, T. D., Kim, R., Treanor, M., … & Craske, M. G. (2023). Exploratory study of threat sensitivity as a moderator of positive affect treatment and negative affect treatment for depression and anxiety. Journal of Experimental Psychopathology, 14(1), 20438087231161188.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 91(6), 350–366. https://doi.org/10.1037/ccp0000805

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Om att våga tacka nej och backa från åtaganden

Ett vanligt problem som beskrivs för oss i många kontakter är svårigheter att säga nej eller backa från ett åtagande. Det finns olika skäl till varför detta är svårt, men ofta handlar det om att man reagerar med starka skuldkänslor och, eller blir rädd och oroliga över hur andra ska reagera. Vad kommer min flickväns släkt tycka om vi går tidigt från kalaset eller vad kommer mina kollegor tänka om jag lämnar återbud till afterworken för att jag har huvudvärk?

Denna typ av problem närmar man sig på flera sätt i en KBT-behandling. En viktig aspekt handlar om att förhålla sig till sina känslor på ett mer funktionellt sätt, t ex genom att öva upp vår medvetenhet om känslor kroppen, beteenden och konsekvenser och vår närvaro med våra känslor. Ett vanligt inslag är också att utmana våra hotföreställningar kopplade till att tacka nej, t ex genom att identifiera och utforska våra tankar och tolkningar kopplat till att tacka nej – och att skaffa oss nya erfarenheter som på sikt kan förändra våra reaktioner genom beteendeexperiment och exponering.

En intressant psykologiskt experiment på området.

En ny studie bidrar med kunskap som kan vara hjälpsam för att våga mer i det avseendet. I ett experiment av forskarna Givi och Kirk (2023) delades ett antal försökspersoner in i två grupper, där den ena gruppen presenterades för ett scenario av att vara inbjuden att följa med en kompis till ett evenemang, och den andra – att bjuda in en kompis till ett evenemang. De olika grupperna fick sedan mentalt föreställa sig scenariot att ha blivit antingen nekad eller att själv neka/tacka nej, och sedan svara på frågor om hur de upplevde detta.

Resultaten av studien visar på en obalans mellan grupperna. Forskarnas tolkning av data var att inbjudna överskattar hur negativa konsekvenserna av deras nekande är, relativt hur gruppen som bjöd in upplevde konsekvenserna av att bli nekad. I en uppföljningsstudie fick 560 personer läsa ett liknande scenario, men denna gång som inbjuden eller observatör. Bägge grupperna överskattade de negativa effekterna jämfört med de som bjöd in. Det verkar alltså inte spela någon roll om vi är direkt eller indirekt inblandade.

Vad kan vi ta med oss

Det kan vara bra att ta med sig en förståelse för att våra tolkning av hur illa andra upplever det att vi tackar eller säger nej, på gruppnivå, tenderar att vara överskattningar.

Kanske kan vi motverka skevheten genom att antingen noggrannare visualisera mer de mer negativa konsekvenserna för oss själva med att tacka ja – alternativt kan vi öka flexibiliten om vi vänder perspektiven och visualiserar det omvända scenario där vi själva är den som blir nekad. Vi kan också arbeta med vår acceptans för att ibland behöva göra andra besvikna.

Om du upplever ett lidande och får problem av att du inte våga säga vad du tycker och tänker till andra är du välkommen att höra av dig för mer hjälp. Läs gärna på vår sida om KBT-behandling vid olika problem om t ex ångest, social ångest och låg självkänsla.

Referenser

Givi, J., & Kirk, C. P. (2023). Saying no: The negative ramifications from invitation declines are less severe than we think. Journal of Personality and Social Psychology.

Utveckla din förmåga att uppleva positiva händelser som belönande

Föregående blogginlägg beskrev ett behandlingsupplägg som visat lovande resultat vid problem med anhedoni. Behandlingen är systematisk och sker under en längre tidsperiod, och anpassas till den specifika problem- och målbild som den enskilde klienten har. Vi kan emellertid dela med oss av en av behandlingens komponenter på ett sätt som göra att du som läser också har möjlighet att öva.

Glömska och negativ bias ett hot mot inlärning som stärker kopplingen mellan aktivitet och belöning

Även om vi har en idé om vilka aktiviteter och handlingar som är belönande för oss kan det vara svårt att upprätthålla driv och motivation att agera i denna riktning. Vårt minne fungerar inte alltid så bra när det gäller dessa saker, vilket gör att vi lätt “kommer av oss” – och gör att vi inte känner oss lockade att agera. Detta kan exempelvis ske om vi inte gjort aktiviteten på ett tag, eller om vi haft en dålig dag/period eller en negativ upplevelse i samband med att vi gjorde den senast. I grundforskning har också konstaterat att vi får svårare både att formera – och att plocka fram – specifika, levande minnen av biografiska händelser när vi mår sämre. Dessutom fungerar hjärnan lite som ett flugpapper för negativa upplevelser och känslor – varvid dessa då lätt tränger undan positiva känslor så som glädje, förnöjsamhet, stolthet, nyfikenhet och tillförsikt.

“Savouring” som ett sätt att stärka kapaciteten att upptäcka, känna och agera på belöningar

För att motverka nämnda hinder och stärka kopplingar mellan situationer, handlingar och belönande upplevelser och känslor kan vi använda oss av en teknik som kallas “Savouring”. Det betyder ungefär: “Att finna glädje i” eller “att avnjuta”. Precis som med det mesta krävs övning för att det långsiktigt ska vara hjälpsamt och motverka anhedoni. Det är därför hjälpsamt med en god portion tålamod, ödmjukhet och förståelse för att det kan upplevas lite konstruerat när man börjar med detta. “Savouring”/avnjutande är dock en övning som inte kräver så mycket förberedelser eller planering (även om det ofta är en bra idé att planera när det ska göras).

Hur övar jag på “savouring”/avnjutande

Dra dig till minnes en händelse de senaste dagarna eller veckan där du upplevt något positivt (t ex en positiv händelse eller känsla). Om detta är svårt kan du ta hjälp av en almanacka för att komma ihåg vad du gjort. Eller så kanske du väntar med denna övning och först planerar in lite aktiviteter som har stor chans att väcka positiva upplevelser/känslor?

Blunda gärna, och visualisera händelsen. Måla upp en bild av det som hände utifrån dina ögon, som om det hände här och nu – fast i ditt medvetande.

Fokusera gärna på den sensoriska aspekten – vad du såg, hörde, förnam i kroppen, och de positiva känslor du kände.

Stanna särskilt vid de delar där du kände och reagerade på positiva upplevelser och känslor. Hur kändes det i kroppen då, vad gjorde du då, vad tänkte du då. Gå förbi neutrala och negativa upplevelser utan fördjupad uppmärksamhet.

Bejaka om du upptäcker nya positiva dimensioner av upplevelsen som du inte var medveten om där och då.

Reflektera efteråt

När du har gått igenom de positiva känslorna, reaktionerna och upplevelserna en stund kan du avbryta övningen och reflektera över följande: Vilka upptäckter gjorde du om kopplingen mellan aktiviteten, ditt beteende, dina positiva känslor och det som var belönande? Hur påverkades du av att göra den här visualiseringsövningen?

Gå till handling

Om övningen väckt positiva förväntningar på liknande aktiviteter eller inspirerat på annat sätt kan det vara klokt att agera på dessa känslor här och nu! T ex att initiera planerandet av en aktivitet med en vän, eller sätta igång med en aktivitet som kan väcka positiva känslor eller vara belönande.

Fortsätt öva på “savouring”

Fortsätt genomföra denna övning regelbundet och lägg märke till eventuellt positivt inflytande det har på din motivation, samt hur du agerar och fokuserar i belönande situationer.

KBT-behandling som stärker förmågor kopplade till belöningssystemet kan hjälpa vid anhedoni

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Det kan handla om mer avgränsade nedsättningar, t ex sociala situationer eller sinnesupplevelser, eller ha en mer generell påverkan. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar. Det förekommer ofta tillsammans med vanliga former av psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångesttillstånd. Det är därför glädjande att forskning på området nu har kommit så långt att flera olika psykologiska behandlingsformer har undersökts och visat sig ha effekt.

Ny behandling fokuserade mer på belöningssystemet

Traditionell KBT-behandling har i teori och praktik varit fokuserad på att påverka och förändra främst hotsystemet (behavior avoidance system). Även om traditionell KBT generellt sett fungerar väldigt bra har man sett att dessa behandlingar fungerar lite sämre vad gäller just anhedoni. Inom ramen för en relativt ny form av KBT (positive affect therapy) har man valt att fokusera mer på närmandesystemet. Detta kan ses lite som hotsystemets motsats, med funktionen att öka motivation i relation till mål och belöningar. Det har också visat sig vara nära förknippat med positiv affekt, så som intresse, stolthet och lust.

Positiva och negativa känslor regleras till stor del av olika system i kroppen.
Studie jämförde ny behandlingsform med traditionell KBT

Michelle Craske och kollegor jämförde i en randomiserad kontrollerad studie (2019) traditionell KBT och behandlingsupplägget “Positive affect therapy”. Nittiosex (96) patienter med nedstämdhet och ångestproblem slumpades till att antingen den traditionella KBT:n eller den nya KBT:n. Behandlingen var i bägge fall 15 veckor lång, med ett möte per vecka. Mätningar av positiv och negativ affekt gjordes med hjälp av självskattningsformulär ett par gånger under tiden och 6 månader efter avslut.

Slutsatsen av de statistiska analyserna av resultaten var att den nya KBT-behandlingen (som inriktades på färdigheter som ökar förväntan/motivation till belöning, tillgodogörandet av belöning och hjälpsam inlärning kopplat till belöning) mer effektivt än traditionell behandling ökade positiv affekt. Förändringen i positiv affekt var stor nog att höja en stor del av behandlingsgruppen till normala nivåer (jämfört med normgrupp). Även vad gäller negativ affekt, så som depression, ångest och stress var den nya KBT behandlingen mer effektiv än den traditionella på samtliga mått.

Att ta med sig

En ny form av KBT i en RCT-studie visade sig öka positiv affekt och därmed också minska problem med anhedoni. Det stannar dock inte där: även negativ affekt minskade i samma omfattning som vid traditionell KBT. Även om studien har begränsningar och fortsatt forskning behövs, så är detta mycket glädjande och spännande. Resultaten väcker hopp kring att psykologisk behandling vid såväl depressioner som ångestsyndrom kan bli ännu mer effektiv de kommande åren, särskilt för den subgrupp som har problem med anhedoni.

Hör gärna av dig till oss om du har besvär med anhedoni eller har frågor om innehållet i det här blogginlägget.

Referenser:

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology87(5), 457.

Psykologisk behandling hjälper vid postpartum depression

En ny rapport från SBU har just kommit ut som sammanfattar kunskapsläget kring insatser vid postpartum depression, depression i efterföljden av förlossning. Insatser med antingen KBT och IPT, interpersonell terapi har effekter på depressionen. Möjligen ger också stödsamtal effekt. Studier kring KBT-behandling visar att effekterna generellt sett kvarstår efter 3-6 månader, och att behandlingen uppskattas av de som genomgår den.

Postpartum depression, PPD, är ett vanligt problem

I rapporten lyfter man att ihållande depressiva symtom inom ett par månader efter nedkomst drabbar ca 13% av kvinnor, vilket är en högre prevalens jämfört med vanlig depression. Det handlar om symtom som t ex: känsla av nedstämdhet, minskad upplevd lust och glädje för sådant som vanligtvis ger detta, negativa tankar, oro, skuldkänslor, sömnproblem och minskad energi. När dessa symtom håller i sig under en flera veckorsperiod och som påverkar välbefinnandet och förmågan att fungera i vardagen beskrivs detta som en depressionsepisod.

Depressioner kan utvecklas vid förändring och belastning

Det finns många aspekter med en förlossning som helt begripligt kan öka risken att hamna i en depression. För många är en förlossning en stor kroppslig, känslomässig och mental urladdning. Vidare innebär barnets ankomst många förändringar och krav att hantera. Andra och egna förväntningar i relation till hur situationen ser ut kanske väcker en stress, oro, sorg eller besvikelse. Det kan också vara så att depressionen är sekundär till ett annat syndrom som förvärrats eller utlösts i samband med förlossningen, t ex Posttraumatisk stress eller Tvångssyndrom.

Behandling av postpartum depression

För de flesta är första steget att lägga märke till symtomen och hur man mår och känner, och börja närma sig frågan om vilken förändring som behövs. Att börja närma sig sina känslor och tankar, och att våga berätta om dessa för MHBV-sköterskan eller en stöttande partner kan vara viktiga steg mot att må bättre. För en del behövs ett mer systematiskt behandlingsupplägg, där de faktorer och beteendemönster som ökar depressiva symtom kan addresseras för att på sikt må bättre. Vid PPD kan involvering av partner i behandlingen vara särskilt hjälpsam, då ett nyfött barn innebär stora restriktioner på handlingsutrymme, som i sin tur kan vidmakthålla depression. Behandlingen kan också addressera och utmana antaganden kring föräldrarollen, samspel i familjen och barnets behov som leder till ökad depressivitet, ångest eller ställer sig i vägen för beteenden som ökar kontakt med positiva känslor.

Om du eller din partner lider av något som du tror är Postpartumdepression rekommenderar vi att du lyfter det med din kontakt inom Mödra barnhälsovården, MBHV eller på din vårdcentral. Om du inte kan eller vill göra detta, eller om inte är nöjd med hjälpen du erbjuds, är du välkommen att höra av dig till oss på KBT Struktur.

Ny studie: Ångest och depression hos barn, ungdomar och unga vuxna

En ny studie av Socialstyrelsen visar på att ångest och depression i unga år (10-17, samt 18-24) kan öka risken för en svagare etablering på arbetsmarknaden, minskad benägenhet till att slutföra högre utbildning samt ökat behov av ersättning/bidrag. Det är även förknippat med allvarliga konsekvenser för liv och hälsa i form av: suicidförsök, suicid eller dödlighet. Studien har gjorts mot bakgrund av att den inrapporterade psykiska ohälsan ökar hos unga (Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018 – Socialstyrelsen, 2020).

I studien har man följt en grupp unga som fick sin första diagnos (eller psykofarmakologisk läkemedelsbehandling) 2008 och jämfört dessa med en referensgrupp. Sambandet mellan valda utfallsmått och en konstaterad depression/ångestdiagnos har presenterats i form av “relativ risk”, som presenterar risken som ett intervall, som lägst ‘0’, och där ‘1’ representerar risk på en likvärdig nivå som referensgruppen.

Den relativa risken för suicidförsök och suicid är dubbelt till tredubbelt så stor jämfört med utfall i referensgruppen. Svag etablering på arbetsmarknaden var ca 1,5 gånger större för den studerade gruppen (med depression/ångest). På samma sätt var det 1,6 gånger vanligare i denna grupp att inte slutföra gymnasial och högre utbildning.

Studier som denna svarar ju inte på frågan om vad som orsakar dessa samband, eller vilka interventioner som skulle vara effektiva för att motverka riskerna. Det är också viktigt att förstå skillnaden på att känna ångest eller nedstämdhet (en normal upplevelse att ha ibland, eller under kortare perioder) och att uppfylla kriterierna för en diagnos inom depression/ångestområdet – vilket implicerar att ha problem som är har en viss varaktighet (ofta flera månader), innebär ett lidande och påverkar livet negativt på olika sätt.

Slutsatserna i studien lyfter dock fram vikten av att effektiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede – för att motverka ett i tid utdraget förlopp med negativa pålagringar. Här lyfts vikten av snabb, förtroendeingivande och professionell bedömning och behandling av barn och ungdomar med dessa problem. Mot bakgrund av resultaten behöver insatserna för de som utvecklar problem av mer varaktig natur präglas av en långsiktighet.

Man lyfter även behovet av tidig upptäckt och tidiga insatser – på nivå under primärvård, t ex elevhälsa/ungdomsmottagningar. Samtidigt konstateras att det finns för lite kunskap om effektiva metoder av det slaget.

Take home-message till dig som läsare.

Alla känner nedstämdhet och ångest ibland, men om ditt barn eller du känner så ofta – eller på grund av detta hindras i livet – är det bra att ta hjälp av någon med tillräckliga kunskaper att bedöma problemen och situationen. Sopa inte problemen under mattan då de kan leda till fler eller allvarligare problem längre fram. Det finns ett flertal olika behandlingar och interventioner som kan hjälpa unga med ångest/depression så ge inte upp om det inte hjälper direkt eller vid första försöket. Hör gärna av dig till oss på KBT Struktur om du har frågor eller undrar något.

Det såg jag inte komma! Beteendeaktivering – reflektion efter handling

Efter trettonhelgen kommer jag tillbaka till arbetet med en reflektion som jag vill dela med mig av. Av olika anledningar kom jag att börja gå igenom garderoben för att rensa bort och skänka sådant jag inte längre har någon användning av. Jag var helt ärligt inte jättesugen på att göra det, men tänkte att jag i varje fall kunde gå igenom några hyllor för att se vad som fanns där. En vecka senare kan jag lite förvånat konstatera att jag lagt åtskilliga timmar på att gå igenom och rensa bland saker i mitt hem – och tyckt om det, mycket. Alla konsekvenser som dessa timmar fört med sig är jag ännu inte helt klar över, men även där har jag blivit positivt överraskad. Det har bland annat lett till en ökad trivsel, att jag återupptäckt vissa av mina saker och att jag haft lättare att upprätthålla ordningen. 

Jag delar med mig av detta för att kasta ljus på en av de interventioner/tekniker som vi som arbetar med KBT ibland arbetar med i behandling – beteendeaktivering. Låt mig först ge kort bakgrund.

“minimal tree” av wickedpixel är licenserad under CC BY 2.0

En grundläggande princip i kognitiv beteendeterapi är att beteenden, tankar och känslor uppstår i ett sammanhang, och att det sker ett samspel mellan de ingående delarna av upplevelsen. Ett exempel på detta är att våra beteenden ofta färgas av vår sinnesstämning och aktuella känslor. När vi känner oss på gott humör och nöjda kommer impulser att t ex höra av sig till andra och sätta igång med saker. På samma sätt är det lätt att man skjuter på att ta initiativ till olika handlingar när man känner sig nedstämd.

Samtidigt är det vanligt att vi väntar med att göra vissa saker till det “rätta” tillfället eller att den rätta känslan infinner sig. Det här blir lätt en fälla, speciellt med sådant som i stunden man gör det känns lite obehagligt, tråkigt, svårt eller ansträngande. En fälla, dels för att det rätta tillfället/känslan kanske aldrig infinner sig, och dels för att handlingen att skjuta på direkt eller indirekt kan leda till att det känns ännu svårare nästa gång. Så var det för mig med rensandet. Blotta tanken på att börja plocka i garderoben kändes allt annat än inspirerande, och jag tänkte att “det där blir nog riktigt jobbigt och tråkigt”.

Där kan det vara värt att nämna ett annat universellt tillkortakommande hos oss människor: Vi är inte bra på att förutsäga våra känslomässiga reaktioner vid ett senare tillfälle och gör ofta felaktiga prediktioner. Här finns det en del forskning på begreppet “affective forecasting”, och är du intresserad av hur och varför det är så kan du läsa mer här: https://positivepsychology.com/affective-forecasting/

“white” by Victoria Nevland is licensed under CC BY-NC 2.0. To view a copy of this license, visit https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/?ref=openverse&atype=rich

Beteendeaktivering bygger på denna kunskap, och är en process som i korthet går ut på att ändra förhållningssätt till beteenden, pröva beteenden och reflektera över hur jag reagerar på att göra så och görandets konsekvenser. Dessa upplevelser bygger en bas som vi låter bli vägledande för vårt fortsatta handlade. Om jag ofta känner mig låg efter jobbet då jag tittar på tv, prövar jag istället att sätta på musik när jag kommer hem och städa. Om jag kan konstatera att jag gillar hur jag reagerar på detta nya beteende och värderar även andra konsekvenser av mitt beteende (det blir rent, jag rör på mig, jag njuter av musiken) så fortsätter jag med detta och bygger kanske vidare på det på något sett – annars provar jag något annat. Beteendeaktivering är ett stort område som inte i sin helhet går att göra rättvisa här. Det finns mycket mer att säga och bemästra kring det. Nedan är en förenklad beskrivning av en beteendeaktiveringsprocess.

Förenklad beskrivning av beteendeaktivering
  • Lägg åt sidan förutfattade meningar om att göra (vad, hur, när etc)
  • Prova att göra något, och var närvarande i situationen
  • Efteråt: Utvärdera hur du reagerade på att göra det du gjorde, på det sättet du gjorde det. 
  • Fortsätt och bygg vidare på det som fungerar för dig och hjälper dig att röra dig i din önskade riktning.
Avslutande ord

Från skeptisk och fylld av ett vagt obehag till nöjd och harmonisk med ett mer organiserat och trivsamt hem på några timmar under några dagar… Den såg jag inte komma! Just därför tjänar det som ett bra exempel på hur kraftfullt beteendeaktivering ibland kan vara. Du som läser – prova gärna själv att göra någonting nytt eller på ett nytt sätt – utvärdera efteråt hur du påverkades av det.