Category Archives: depression

Svårare att släppa taget om det negativa med högre ångest

ångest, depression, positive affect treatment, PAT

De flesta människor upplever ett flertal känslor under en dag. Som ett exempel kanske vi går upp på morgonen och kanske känner oss trötta och hängiga, vi tar en dusch och känner oss mer avslappnade och efter det känner vi njutning och nöjdhet när vi dricker morgonkaffet. På vägen till jobbet fastnar vi i en bilkö och börjar känna oss frustrerade, och framme vid jobbet känner oss på bättre humör när vi läser ett trevligt mail från en kollega.

Tidigare forskning har identifierat att positiva och negativa känslor klingar av i olika takt. Till exempel tenderar glädjen vi får från en ny pryl, t ex ett klädesplagg – eller att vinna på lotto sjunka undan relativt snabbt. Detta har förklarats med teorier som lyfter skillnanden i positiva och negativa känslors funktion, där negativa känslor framförallt finns till för att hålla oss vid liv i ett kort till medellångt perspektiv – och därför ofta får starkare signalvärde. Positiva känslor driver visserligen handlingar som kan öka överlevnadschanserna långsiktigt – men på en längre, mindre trängande tidsskala. Du läser mer om detta i inlägget om broaden-build teori – se inlägg. 

På bilden uttrycks positiva känslor av chimpans och Jane Goodall, som nyligen lämnade oss.

Tidigare forskning har visat på en snabbare avklingning av positiva känslor än negativa, men metodologiska problem gör att säkrare slutsatser om att negativa känslor dröjer sig kvar längre är svårt att dra. Detta var utgångspunkten för Elizabeth Yartsevs med fleras nya studie på området som publicerades 2025. 

Ny studie på området bidrar med viktig kunskap

I sina studier presenterade i artikeln “Letting go of the negative, holding on to the positive” testade man på ett listigt sätt denna hypotes. Hundrafem personer rekryterades till studien. Proceduren i experimentet hade tre faser, där varje deltagare i varje fas visades 10 positiva, 10 negativa och 6 neutrala bilder från ett bibliotek av bilder som använts och validerats i tidigare studier. Bilderna presenterades slumpmässigt, och för varje deltagare gjordes sedan ett urval av de två mest positiva och två mest negativa bilderna för fortsättningen av experimentet. Dessa bilder visades sedan upprepade gånger under en viss tid och deltagare rapporterade direkt efteråt sina reaktioner. I en avslutande fas av experimentet fick deltagarna svara på frågor om bland annat skulle fånga in individuella skillnader i ångestnivå.

I en andra studie replikerades upplägget i studie ett med ett tillägg inför den andra fasen i experimentet. Hälften av deltagarna utsattes där en stressmanipulation där de blev ombedda att föreställa sig att de skulle gå på en intervju för sitt drömjobb, och snart beskriva sina styrkor och svagheter inför en panel av talexperter som fanns med på videolänk. Detta är ett beprövat sätt att inducera en negativ känsla – och väcker generellt sett en tydlig negativ känslomässig reaktion hos deltagare.

Vad kom man fram till i studien?

Hypotesen att positiva känslor skulle klinga av snabbare än negativa vid upprepad presentation bekräftades i bägge studierna.

Studierna kunde också på två olika sätt bekräfta att denna effekt blev starkare för individer var självskattningar indikerade att de var mer ångestbenägna – och för de individer som i studie två utsattes för det ångestinducerande stresstestet i studie 2. Två exempel som alltså bägge tydde på att en högre nivå av ångest ytterligare förstärker skillnaden i hur fort positiva och negativa känslor avklingar.

Forskarna menar på att studien illustrerar hur vår önskan och längtan efter välmående hindras av våra evolutionärt utvecklade system för att överleva hot och faror. Vidare att det finns individuella skillnader i denna obalans, som gör det lättare för vissa individer att bättre balansera vår fallenhet åt överlevnad, och “vällevnad”. Vidare menar man på att det behövs mer forskning kring denna obalans och vilken roll snabbt avklingande positiva känslor kan tänkas ha i kliniska populationer och psykologisk behandling av dessa tillstånd.

Kontakta oss gärna

På KBT Struktur arbetar har vi kunskap och erfarenhet av att använda metoder som addresserar denna obalans på olika sätt. Exempelvis genom olika former av evidensbaserad behandling av ångestsyndrom eller metoder för att förändra problem med låg positiv affekt. Vi föreläser och utbildar även på dessa områden.

Belöningssystemet kan stärkas genom övning av visualiseringsförmågan

depression, positiv psykologi, positive affect treatment, PAT, Uncategorized,

En bild säger mer än tusen ord. Det ligger något i det, i alla fall om vi ser till forskningen på känslor och föreställda bilder.

Bilder har en mer genomgripande effekt på medvetandet än ord och abstraktion och ökar intensiteten i känsloupplevelelsen. Det här är kunskap som länge tillämpats inom psykologifältet; till exempel för att bearbeta traumatiska minnen, höja prestationer och hitta rätt anspänningsnivå inom elitidrotten och för att stärka minnesfunktioner (t ex som minnestekniker, se “minnespalats” eller method of loci)

Övning på att föreställa sig mentala bilder, t ex av en vacker ros, kan väcka positiva känslor och på sikt stärka olika delar av belöningssystemet.
Att öva på att föreställa sig positiva utfall kan stärka belöningssystemet vid problem med låg positiv affekt

Forskning visar på en nära koppling mellan positiva inre bilder och positiv affekt, och att personer med låg positiv affekt och depressioner har svårare att visualisera positiva mentala bilder, både framtid- och dåtidsorienterade. Det är också så att personer som har problem med depression har svårare att generera specifika detaljrika minnesbilder, och tenderar att minnas saker som händer i generella termer, i kontrast mot att minnas unikt och specifikt. Att föreställa sig och visualisera har därför en given plats i behandlingen av låg positiv affekt och övas på ett flertal olika sätt. Det har också visat sig att denna förmåga går att träna.

Vi kan tänka oss att förmågan att visualisera det som är, och det som skulle kunna vara är en färdighet som kan tillämpas många gånger under en dag. Dessutom kan detta, åtminstone delvis, skydda för nuet och den aktuella situationens starka inflytande på våra känslor i de fall denna är negativ.

Exempel på hur detta övas i behandling för låg positiv affekt

I en psykologisk behandling som fokuserar på positiv affekt kommer vi att stärka denna färdighet på flera olika sätt. Ett exempel, är att vi övar på att föreställa oss och visualisera positiva utfall för en kommande situation vi känner ambivalens inför. Detta gör vi genom att med papper och penna arbeta fram ett önskat och värderat utfall med beskrivningar av detaljer som är kopplat till känslor som glädje, förtjusning, iver, hopp. Med hjälp av dessa beskrivningar målar vi upp en bild i vårt inre, och fångar upp våra positiva känslomässiga reaktioner på övningen. Detta övas dagligen, och kombineras gärna med att också agera på impulser att närma sig belöning, om sådana väcks av övningen. Övningen kommer att beskrivas i mer detalj i ett kommande inlägg.

Både positiva och negativa känslor behövs och är inte varandras motsatser

Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att målsättning i psykologisk behandling för låg positiv affekt aldrig är att minimera negativa känsloupplevelser eller lidande – eller för den del att ersätta och utmana negativa tankar eller känslor. Vi kan istället tänka på det som ett sätt att stärka och uppreglera belöningssystemets fungerande för att uppnå en mer hälsosam balans mellan detta och hotsystemet. Det finns också forskning som stödjer idén om att frånvaron av det negativa inte är detsamma som närvaron av det positiva – och att öka närvaron av positiva känslor och upplevelser är något som personer som söker psykologisk behandling ofta vill ha hjälp med.

Kontakta oss

Vi kan för närvarande erbjuda rabatt på denna behandlingsform, hör av dig till oss och efterfråga KBT behandling för låg positiv affekt så hjälper vi dig vidare. Vi anordnar även kortare och längre utbildningar på området och kan handleda dig som arbetar med psykoterapi/KBT som vill lära dig metoden, välkommen att kontakta oss via formulär eller ringa oss 0760-175930

Internet-KBT gjorde deltagare bättre på att stå upp för sig själv

ångest, depression, ilska

Att stå upp för sig själv, på ett balanserat och konstruktivt sätt är inte alltid lätt. De flesta har nog någon gång känt att det kan vara svårt att att respektfullt kunna säga nej till en begäran från en släkting eller vän – eller att vid oenighet kunna uttrycka sina känslor utan att agera ut. Samtidigt kan dessa ageranden ha en stor betydelse för möjligheten att uppnå personliga mål, fungera i relationer och bevara sund självkänsla.

Sunt självhävdande, konstruktiv assertivitet eller kort och gott “att stå upp för sig själv”: har visat sig vara en friskfaktor i relation till psykiatriska problem med depression och olika former av ångest. Låg grad av assertivitet, “självhävdande” hänger ihop med problem som rör emotionell instabilitet, relationsproblem och låg självkänsla.

Konstruktiv assertivitet kan beskrivas som handlingar som respekterar egna och andras rättigheter, och där de egna önskade utfallen och intensiteten i det egna beteendet skickligt regleras utifrån kontextuella faktorer, t ex hur viktig relationen är och innebörd för självrespekten.

Ny studie undersökte ifall det går att bli bättre på att stå upp för sig själv med hjälp av KBT

Deltagare till studien rekryterades via tidningsannons och delades slumpmässigt in i tre grupper med ca 70 patienter i varje grupp. Två grupper fick gå igenom en 8 veckor lång behandling, med eller utan kortare vägledning av terapeut (ca 15 minuter i veckan). Den sista gruppen var kontrollgrupp som stod på väntelista under behandlingen. Patienterna behövde vara över 18 år och fick inte vara för deprimerade utifrån självskattningsformulär.

Under de 8 veckorna fick patienterna lära sig mer om att stå upp för sig, och de fick framförallt öva på att göra detta på olika sätt, och i olika sammanhang. För att understödja övandet fick patienterna lära sig vissa färdigheter i känsloreglering och avslappning.

Lovande resultat i studien

Resultaten visade på att deltagare som genomgick behandlingen jämfört med de som stod på väntelista uppvisade en ökad mängd konstruktiv assertivitet. Vidare kunde man konstatera en minskning avseende social ångest och nedstämdhet, och omvänt en ökning av välmående jämfört med väntelista. Även om nivån av aggressiv assertivitet ökade något i gruppen, så fanns inga indikationer på att detta inneburit någon negativ behandlingseffekt. Forskarna konstatserar också att nivån ökade lite från en jämförelsevis mycket låg nivå.

Att ta med sig

Forskarna lyfter upp konstruktiv assertivitet som ett område som kan vara viktigt att fokusera på i behandling, och där KBT verkar vara en metod som kan ge positiv effekter.

Kontakta oss

Hör av dig till oss med frågor om att stå upp för sig själv, konstruktiv assertivitet eller “självhävdande”. Vi kan erbjuda färdighetsträning av den typ som beskrivs ingick i den refererade studien.

Referens

Hagberg, Tobias, et al. “Efficacy of transdiagnostic cognitive-behavioral therapy for assertiveness: A randomized controlled trial.” Internet Interventions 32 (2023): 100629

Paniksyndrom ingen orsak till panik…

ångest, depression

– en psykiatrisk diagnos är endast en beskrivning av symtom

“Varför har du huvudvärk? För att jag har ont i huvudet.” De flesta kan lägga märke till det tokiga resonemanget som ligger bakom ett sånt uttalande. Att någonting, t ex ett “benbrott”, skulle orsakas av “att benet är av” – det vill säga orsakas av något som utgör en del eller helheten av det som skulle förklaras är vad som inom logiken kallas ett cirkelresonemang.

Även om detta med cirkelresonemang är okontroversiellt, så är det vanligt förekommande vad gäller psykiatriska tillstånd. Du kanske t ex någon gång hört att en depression kan orsaka nedstämdhet och negativa tankar…

Så här skriver man i förordet till DSM-V, den diagnostiska manual som används inom hälso- och sjukvården för att fastställa psykiatriska diagnoser: “Non-clinical decisionmakers should also be cautioned that a diagnosis does not carry any necessary implications regarding the etiology or causes of the individuals mental disorder or the individuals degree of control of behaviors that may be associated with the disorder.”

Översatt till svenska ungefär: Beslutsfattare behöver vara medvetna om att en diagnos varken för med sig några implikationer rörande etiologi eller orsaker rörande en individs psykiatriska tillstånd eller dennes möjlighet att påverka de beteendemönster som är associerade med diagnosen.

Tyvärr förekommer ofta sammanblandningar mellan dessa saker hos lekmän och i media. Vad ännu värre är så visar en färsk studie att det också förekommer i mer professionella sammanhang.

Våra beskrivningar av saker får ibland ett eget liv

Kajanoja och Valtonen (2024) undersökte ett 30-tal hemsidor som länkades från sökningar i webbläsare på nyckelord rörande depression. Resultatet visade att fler än 50% av hemsidor, ofta tillhörande statliga myndigheter eller auktoriteter, misrepresenterade depression på ovan sätt – eller uppvisade en blandning av att beskriva depression som orsakande eller beskrivande.

Utöver att felaktigheter kan skapa misstro hos allmänheten avseende vård- och vetenskapliga institutioner så kan misrepresentationer av detta slag vilseleda enskilda individer som lider av depressioner. Det är såklart svårt att veta exakt vilken påverkan informationen på en hemsida har på individen. Vad vi dock vet, och här på vår mottagning ser, är att en större, och mer precis medvetenhet om vad som utlöser och påverkar ens känslor kan göra det lättare att reglera dessa. Dessa färdigheter går att öva upp, och de behöver användas för att hjälpa och bidra till välmående. Det är inte en särskilt vågad slutsats att en falsk uppfattning om att de depressiva känslornas orsak är depressionen skulle kunna störa användning och utveckling av känsloregleringsfärdigheter.

KBT går bortom beskrivningar och sökande efter orsaker

I en behandling med KBT kommer vi att utforska och ringa in de faktorer och beteendemönster som vidmakthåller de problem du brottas med. Tillsammans försöker vi därefter skapa förändring med hjälp av ändrade strategier, användning av nya färdigheter och att bete oss på nya sätt. Behandlingen utvärderas kontinuerligt mot i vilken utsträckning förändring sker, och hur du närmar dig dina mål.

Färdigheter som hjälper dig utmana illusionerna som håller dig fast

Ett exempel på en faktor som kan vidmakthålla problem är felaktiga och hårt hållna uppfattningar om oss själva, våra känslor eller hur vi eller vårt tänkande fungerar. På detta finns det många exempel inom vårt kunskapsfält. Därför övar vi nästan alltid inom KBT på olika sätt att förhålla oss till, och särskilja våra inre tillstånd från oss själva och verkligheten. 

Det är till exempel inte tanken i sig, “jag är en dålig vän” som bäst bevisar att det är så det ligger till “i verkligheten”. Även om verkligheten inte är oproblematisk att få kunskap om skulle nog de flesta hålla med om “att vara en dålig vän” bättre representeras av hur jag har över tid betett mig med min vän, i ljuset av dåvarande omständigheter och intentioner.

Detta hjälper oss att utmana och se igenom illusionen som tankar/känslor och andra inre tillstånd kan ge upphov till. Fler exempel på denna typ av illusioner är; 

  • illusionen av att vi inte har någon möjlighet att påverka en situation eller hur vi mår
  • illusionen av att våra tankar är verkligheten – “jag är värdelös”.
  • illusionen av att våra tankar har en särskild (ofta negativ) betydelse “jag håller på att bli galen som tänker så här”, “jag är en farlig person som har såna tankar”.
  • illusionen av att det vi känner är verkligheten – “om jag är rädd måste det vara farligt”, “om jag känner mig anklagad, måste det för att de är arga på mig”
  • illusionen av att tankar orsakar handlingar “om jag tänker att jag måste dricka en öl, så måste jag dricka en öl”
  • illusionen om att vi alltid är den vi för oss själva berättar att vi är: “Jag är en oviktig person som andra kan acceptera bara om jag aldrig säger emot eller säger något negativt”

Hör av dig till oss på KBT Struktur om du är nyfiken på hur vi arbetar vid olika typer av problem. Du kan också läsa mer här.

Referenser:

Kajanoja, J., & Valtonen, J. (2024). A Descriptive Diagnosis or a Causal Explanation? Accuracy of Depictions of Depression on Authoritative Health Organization Websites. Psychopathology, 1-10.

Blir du mer taggad om du fokuserar på värdet före kostnaden?

depression, savouring, Uncategorized

När man känner sig låg eller nere känns det ofta svårare att komma i aktivitet. Två aspekter som har lyfts fram som bidragande till detta är dels att vi i de stunderna upplever att kostnaden och ansträngningen förknippad med aktiviteten är större/mer negativ. Dels har vi då svårare att se fram emot och föreställa sig njutning – en förmåga kopplat till belöningssystemet som vi tidigare beskrivit som “wanting”. 

Det är alltså lite som att du står vid en uppförsbacke, där du på krönet ser ett bord med något gott att dricka – men på din rygg hänger en osynlig tung ryggsäck som får backen att se väldigt jobbig ut, och motljuset gör att den goda drycken framträder oskarpt och verkar blaskig. Det är klart att motivationen då sjunker, “äh, det är ändå inte värt det”…

Även om vi klarar oss utan att ta oss an “just den där backen”, så kan bilden illustrera hur lätt vi människor kan falla in i en depressiv spiral. Då uteblivna belöningsretningar minskar chansen för en förändring av sinnesstämningen, är det troligt att impulser till passivitet och undvikanden blir fortsatt styrande… osv. Beteendeaktivering är en behandlingsintervention inom KBT som syftar till att påverka denna process. En ny studie av Ji och MacLeod (2024) ger ett intressant bidrag till kunskapsfältet.

Hur gick studien till?

I studien delades 256 universitetsstudenter upp i två grupper, där bägge grupper presenterades information om en aktivitet som de aldrig hade provat – det rörde sig om ett nytt spel, “Tornado ball”, till nintendo Wii. Bägge grupperna fick samma information, men den ena gruppen fick positiva omdömen först och den andra gruppen fick först information om kostnader/negativa omdömen.

Deltagarna valdes ut och bjöds in i studien mot bakgrund av att de tillhörde gruppen hög- eller låg dysfori (depressionssymtom) utifrån en stor screening som genomförts på universitetet. Båda grupperna fick alltså informationen (i olika ordning), därefter följde några minuter lång distraktionsuppgift och efter detta fick deltagarna uppskatta, 1) hur njutbart (enjoyable) de trodde spelet var och 2) hur ansträngande (effortful) de trodde spelet var. Avslutningsvis informerades de om att det var 10 minuter kvar av studien, och ombads att indikera om de ville prova att spela Tornado ball genom att trycka på en “ja” eller “nej”-knapp.

Resultat

I linje med tidigare forskningsresultat så visade det sig att personer som låg högt på dysfori (depressiva symtom) skattade spelet som mindre njutbart (förväntad njutning). Manipulationen av vilken information som gavs först (positiva omdömen alternativt kostnader/negativa) hade dock inflytande på skattningarna. Det visade sig att få information om kostnader först påverkade den predicerade njutningen av spelet generellt. Men kanske viktigare, att manipulationen modererade hur många i gruppen med hög dysfori som tackade ja till att spela spelet. Att få positiva omdömen först gav alltså ett ökat deltagande jämförelsevis, i detta fall provade 5% fler, och totalt 78%. 

Forskarnas slutsatser

Studien ger stöd för idén att hög nivå av dysfori är relaterat till brister i att förvänta sig belöning/njutning – och att denna förväntan också har betydelse för ifall man närmar sig aktiviteten/situationen. Forskarna tycker att de designat en situation med hög experimentell kontroll i det att de valt en aktivitet som ingen förut provat – men ändå i högsta grad relaterbar för gruppen. 

Ytterligare ett viktigt fynd, menar forskarna är att man har visat på hur en relativt enkel intervention kan motverka bristerna i belöningsförväntan på ett sätt som ökar närmande av situationen. Om studiens resultat replikeras med deprimerade öppnar det upp belöningsförväntningar som ett område att intervenera på. Att inrikta psykologiska interventioner/behandling mot belöningskänslighet är ett tänk som prövats av flera forskargrupper, och som vi skrivit om tidigare.

Att ta med sig

Studien känns i högsta grad relevant, och utvidgar kunskapen om hur vi kan konceptualisera och arbeta med problem kopplade till belöningssystemet, låg motivation till aktiviteter och passivitet.

En viktig utgångspunkt vid arbete utifrån beteendeaktiveringsprinciper är att de känslostyrda beteenden vid nedstämdhet och depression ofta försämrar sinnesstämningen på sikt – och en central del av behandlingen är att kartlägga hur detta ser ut och går till för den enskilde – för att gradvis ersätta vissa beteendemönster med sådana som fungerar bättre i relationen till sinnesstämning och personliga mål. Det är alltså reaktionerna och förhållningssätten till nedstämdhetskänslor som kan vara ohjälpsamma – inte känslorna i sig. Den här studien demonstrerar värdet av att stärka sin förmåga att: fokusera på – och mentalt uppehålla sig vid belönande aspekter av sådant man gör, ska göra eller har gjort. Du kan läsa mer om ett sätt att göra det här.

Hör av dig till oss om du vill ha hjälp med nedstämdhet, depressioner eller av annat skäl är nyfiken på det vi skriver om.

Referenser

Ji, J. L., & MacLeod, C. (2024). Less bang for my buck: Diminished anticipated enjoyment contributes to dysphoria-linked deficit in activity behavioural engagement choice. Behaviour Research and Therapy, 177, 104526.

Kände mig levande när kranvattnet försvann

beteendeförändring, depression, Uncategorized

Det här blogginlägget blir en högst personlig reflektion, men förhoppningsvis också något att ta med sig som kan ha relevans utifrån ett känslo- och självregleringsperspektiv kopplat till nedstämdhet.

Avstängt vatten gav fascinerande reaktion

En vattenrör i radhusområdet gick sönder och plötsligt var vi utan vatten. Kommunen var snabb att ställa dit en reservoar under tiden felsökning och reparationer pågick. Ett par dagar senare fungerar allt som det ska igen, och det är något med händelsen och min reaktion som jag tycker är lite fascinerande.

Låt mig först konstatera att jag inte på något sätt vill förminska problem kopplade till tillgång på vatten. Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet enligt FN, och 1,2 miljarder människor lever med osäker eller bristande vattentillgång. Tyvärr innebär detta ofta negativa konsekvenser med ökad risk för sanitetsproblem, sjukdom och annan utsatthet och problem i samband med vattenhämtning. 

För mig, i den här situationen, får jag ändå erkänna att den temporära bristen på kranvatten fick mig att känna mig levande, vilket kändes lite överraskande. Hur blev det så egentligen?

Förändring i situationen gav kedjereaktioner

Situationen med vattnet var i sig självt en händelse som skapade aktivitet i området, fler människor rörde sig runt och kontaktpersonen i området uppdaterade oss hushåll på vad som skedde. Osäkerheten i den uppkomna situationen tillsammans med en ökad mängd rörelse och interaktioner skapade spänning och stimulans. Det kändes som att min beredskap ökade och att mina sinnen och min uppmärksamhet faktiskt skärptes något. Mitt fokus riktades, både medvetet och omedvetet mot detta, istället för “det vanliga”.

Plötslig blev jag utmanad av olika problem: Var hämtar jag vatten, och i vad? Hur ska jag spola i toaletten? Hur förklarar man det som pågår för barnen? Hur lär man dem att tvätta händerna från en drickflaska? Det behövs vatten för att borsta tänderna? Disken ansamlas, hur ska jag diska på ett effektivt sätt? Kan man träna och tvätta sig ur en hink? Bra att hämta vatten på kvällen så det finns på morgonen, men nu har vattencisternen blivit flyttad – var är den nu? osv… Det här var små hinder att överkomma, och viktigt att göra så för att bemästra situationen. Hanterandet av dessa hinder både gav stimulans och mening (vi behöver tallrikar att äta på, hur löser vi det…). 

Ytterligare en faktor som kan ha en mer indirekt, men viktig påverkan är effekten av att inte göra lika mycket av det jag brukar göra, i kombination med att inte göra det på samma sätt som jag brukar göra det. Jag tittade t ex mindre på TV och skärm under dessa dagar, och var mer utomhus i området, diskade och spolade i toaletten på nya sätt, pratade med fler grannar osv.

Finns det något viktigt att ta med sig?

Jag tror en viktig lärdom är att hjärnans ofta starka förkärlek till upprepning, det bekanta samt rutiner och vanor; inte alltid leder oss mot det som gör att vi känner oss närvarande, levande och fyllda med mening. Det oväntade, och variation i både situation och handling, kan ha en stark effekt på både sinnesstämning, närvaro och upplevelse av mening. Gör inte misstaget att vänta på att din hjärna, dina tankar och känslor ska knuffa dig i den riktningen automatiskt…

Skulle vi känna oss nedstämda och oengagerade, kan vi dra nytta av idéerna ovan. Ett exempel skulle kunna vara att se över vilka situationer/tider under en dag vi går mycket på rutin, och prova att göra små eller större förändringar kopplat till detta. 

  • Brukar du duscha på morgonen. Hoppa över det och gör något annat istället, t ex en promenad eller dansutmaning på youtube
  • Om du brukar vara i ditt vardagsrum efter middagen och titta på TV, prova att vara i ett annat rum, och göra något du aldrig gjort förut. Om du inte vet vad kan du t ex fråga en vän eller varför inte Chat-GPT? 
  • Ring eller skicka meddelande till någon du inte pratat med på länge.
  • Luncha med någon du inte känner så väl på arbetet eller i din bransch
  • Lär dig något nytt, det brukar innebära både nya beteenden och situationer
  • Om du vanligtvis åker buss till jobbet, prova att istället gå eller cykla. Alternativt, åk en annan väg.
  • Planera några “utflykter” som innebär att du är i en annan stad och sover på nya platser.

Utgå från dig själv när du gör detta, men var försiktig med att lyssna för mycket på hjärnans prediktioner. Som vi tidigare skrivit om i bloggen är den bedräglig på olika sätt, och kan inte alltid förutspå hur du kommer att känna och reagera.

En hjälpsam tanke kan ju också vara att oavsett hur jag upplever och känner i en oviss framtida situation, så kan det komma att stärka de belönande kvalitéerna av mina vanor och rutiner – endast genom den ökade variationen. Så blev det också för mig när kranvattnet kom tillbaka, och jag började ladda diskmaskinen!

Varmt välkommen att höra av dig till oss om du vill ha hjälp med depression- och nedstämdhetsrelaterade problem, eller har andra frågor.

Ny studie: Internetförmedlad KBT vid anhedoni

depression, internetbehandling,

52 personer delades upp i två lika stora grupper, där den ena lottades till 10 veckor iKBT och den andra till MAC. MAC innebar att patienterna blev lovade tillgång till iKBTn 10-veckor senare och under tiden blev monitorerade och vid upprepade tillfällen loggade in i ett system, besvarade frågor och också blev kontaktad för korta telefonuppföljningar veckovis. Mätningar skedde före och efter behandling med självskattningar och med fMRI-teknik på en uppgift som tidigare forskning visat hänga ihop med belöningssystemet.

Internet KBT-behandlingen innehöll sex delar: Psykoedukation, beteendeaktivering, omstrukturering av kognitioner, problemlösning och assertivitetsfärdigheter (stärker färdigheter som handlar om att uttrycka önskemål, behov och åsikter på ett effektivt sätt). Denna behandling hade i tidigare studier visat sig effektiv för patienter med depression. 

Resultaten på för- och eftermätningar visade inte på några säkerställda skillnader avseende självskattning på anhedoni. Däremot visade fMRI testningen på signifikanta skillnader mellan grupperna avseende responsivitet på belöning till fördel för iKBT.

Skillnader i delar av hjärnan som kopplas till belöningssystemet sågs efter behandling vid jämförelse före-efter och kontrollgrupp
Forskarnas slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att iKBT-behandlingen minskade anhedonin och att detta troligtvis skedde genom en ökad mängd nervkontakter och aktivering i relevanta delar av belöningssystemet. Även kontrollgruppen fick förbättringar på den självrapporterade anhedonin, liksom den delen av belöningssystemet som kopplas till förväntad belöning. Forskarna spekulerar i om detta kan bero på att de dels skulle få internetbehandlingen senare och att de under väntetiden hade telefonkontakt med ett flertal personer i forskarteamet.

Studierna adderar till kunskapen om att belöningssystemet kan vara en relevant mål för interventioner vid depression, PTSD samt ångesttillstånd, där anhedoni ofta förekommer.

Hör av dig till oss för hjälp med anhedoni

Upplever du problem med positiva känslor, depression eller anhedoni och vill veta mer om KBT behandling är du varmt välkommen att kontakta oss.

Exponeringsbaserad KBT för personer med förmaksflimmer

ångest, beteendemedicin, depression

Josefin Särnholm har i sin avhandling utvecklat och testat en Exponeringsbaserad KBT för personer med förmaksflimmer. Noggrann etisk granskning och ett teamsamarbete med urvalskriterier gjorde att forskningen kunde genomföras med hänsyn till patientsäkerhet. Behandlingen testades både face-to-face och som en vägledd självhjälp på internet. En fjärde studie undersökte ifall förändringar i hjärtrelaterad rädsla, förhöjd vaksamhet (kopplat till hjärtat) och undvikanden ledde till förändringar i behandlingsutfall.

Exponeringsbaserad KBT för personer med förmaksflimmer
Personer med förmaksflimmer får ofta en försämrad psykisk hälsa och livskvalitet.
Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är ett problem med hjärtrytmen som yttrar sig som oregelbundna hjärtslag, palpitationer, andnöd, bröstsmärtor och trötthet. Problemet är relativt vanligt hos vuxna med en prevalens på 2-4%.

Hur kan förmaksflimmer påverka livet?

Ibland förekommer förmaksflimmer tillsammans med underliggande hjärtsjukdom. Livsstilsfaktorer, så som stress och belastningar samt intag av koffein eller alkohol kan ibland ha en påverkan. Det är inte ovanligt att samtidigt ha problem med obesitas, diabetes typ-2, högt blodtryck eller sömnapné. Under en del förhållanden görs inga medicinska åtgärder, medan det under andra omständigheter vid förmaksflimmer kan bli tal om kirurgi, ablation, pacemaker eller läkemedelsbehandling.

Som vid många andra kroniska sjukdomar finns risk att utveckla psykisk ohälsa som en följd av tillståndet. Förmaksflimmer är t ex kopplat till lägre upplevd livskvalitet, psykiskt illabefinnande, en ohjälpsam upptagenhet vid symtomen, rädsla och ångest kopplat till symtom – samt undvikanden av situationer eller beteenden som en följd av dessa.

Mer om behandlingen och resultaten

Bägge pilotstudierna och den jämförande studien visade på statistiskt säkerställda förbättringar på utfallsmåtten. I den jämförande studien inkluderades 127 patienter och slumpades till antingen internetförmedlad KBT-behandling på 10 veckor eller internetförmedlad utbildning om förmaksflimmer. Patienterna som fick KBT-behandling förbättrades i genomsnitt 30% avseende livskvalitet (specifikt kopplad till förmaksflimmer) jämfört med 10% gruppen som fick utbildningsinsatsen. KBT behandlingen hade säkerställda skillnader mot utbildningen även på sekundära utfallsmått (ångest, depression mm). Uppföljningsgraferna indikerar att förbättringen kvarstod efter 12 månader.

Avslutande ord

Vi på KBT Struktur tycker det är väldigt roligt att det beteendemedicinska fältet utökas. Vi hoppas att fler kontrollerade studier av KBT för personer med förmaksflimmer, t ex med aktiv kontroll, gör det möjligt att pröva metoden i den reguljära sjukvården.

Referenser:

Exposure-based cognitive behavior therapy for atrial fibrillation : a novel treatment paradigm (ki.se)

Kan virtual reality hjälpa vid problem med anhedoni?

depression, positive affect treatment, PAT, vr, ,

Patienter som har problem med låg positiv affekt och anhedoni har visat sig mindre responsiva på traditionell KBT. Vi har tidigare skrivit om positive affect treatment, PAT. Innehållet i PAT syftar till att stärka färdigheter kopplade till att känna positiva förväntningar inför belöningar/belönande stimuli (wanting), uppskatta och reagera på belöning (liking) samt att lägga märke till och integrera erfarenheter av vilka situationer och beteenden som leder till belöning på sätt som stärker belöningssystemet (learning).

Forskning har tidigare visat att det är effektivt att kombinera beteendeaktivering med tekniker som går ut på att visualisera och föreställa sig belönande aspekter av saker vi gjort eller ska göra. 

På grund av vanliga problem vid låg effekt och anhedoni, så som försämrat specifikt minne och minskad energi och motivation, kan det vara en utmaning att öka mängden potentiellt positiva aktiviteter. Tidigare studier har visat att VR kan vara ett förhållandevis enkelt sätt att aktivera positiv affekt varför tekniken kan lämpa sig för denna grupp. Läs mer om en studie som genomfördes för att undersöka detta.

Virtual reality användes som en del av en behandling för anhedoni
Studiens genomförande 

Sex personer genomgick 15 sessioner av VR – ca 2 sessioner per vecka – i kombination med imaginativa tekniker. Under varje session fick deltagarna utforska ett par tre virtuella miljöer. De virtuella miljöerna valdes av forskarna från ett VR bibliotek där de skattats högt på positiva känslor. Efter 15 minuter VR fick deltagarna skriva ner en detaljerad beskrivning av de mest positiva upplevelserna. Därefter övades under 6 minuter förmågan att visualisera dessa upplevelser i sitt medvetande. Efter detta fick deltagarna med vägledning utifrån tre positiva ord, associera till en positivt självupplevd händelse och närma sig denna på samma sätt. Deltagarna fick i hemuppgift att öva på den sista övningen mellan varje session.

Resultatet i studien

Resultatet visar på en statistiskt säkerställd skillnad på anhedoni, ångest, depression och funktionsnedsättning mellan förmätning och uppföljningsmätning en månad efter avslutad behandling. Efter varje session skattades positiva känslor (PANAS). Efter en visuell inspektion av data valde forskarna att jämföra de första 7 sessionerna med de 7 sista sessionerna, och kunde då finns en signifikant skillnad, som bestod i högre upplevd positiv affekt efter de sista 7 sessionerna i behandlingen. Inga säkerställda skillnader hittades på mätningar kopplade till känslighet för belöning.

Slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att det verkar som att interventionen kunde minska besvär med anhedoni, andra negativa känslor och funktionsnedsättning. Ingen skillnad avseende känslighet för belöning kan bero på den relativt korta interventionsperioden i kombination med ett litet sample.

Studien har ett flertal tydliga begränsningar, bland annat avsaknad av kontrollgrupp, det låga deltagarantalet samt ett snävt urval.

Referenser

Chen, K., Barnes-Horowitz, N., Treanor, M., Sun, M., Young, K. S., & Craske, M. G. (2021). Virtual reality reward training for anhedonia: a pilot study. Frontiers in psychology, 11, 613617.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.613617

Vem är bäst hjälpt av positive affect treatment och för vem är det bättre med vanlig KBT?

depression, positive affect treatment, PAT

I tidigare blogginlägg har vi tittat på hur KBT-upplägget “Positive affect treatment”, som syftar till att utveckla färdigheter kopplade till belöningssystemet, kan hjälpa personer med depression och ångest. Nu finns ytterligare en studie från 2023 som visar på samma mönster. 85 patienter med låg positiv affekt (med nedstämdhet och ångest mm) slumpades till antingen traditionell KBT eller KBT inriktad på positiv affekt (PAT). Forskarna drar slutsatsen att PAT var mer effektiv än traditionellt KBT (Craske et al, 2023).

Ny explorativ studie kopplat till PAT positive affect treatment

I tillägg till denna studie gjordes även en explorativ studie som analyserade data från studien 2019 (Craske et al, 2019), med 22 nytillkomna patienter – totalt 118 personer. Under pågående studie började man genomföra ett psykofysiologiskt bedömingstest som syftade till att mäta “hotkänslighet”. Detta ledde till att 36 patienters svar på behandlingen (antingen traditionell KBT eller PAT) kunde undersökas utifrån parametern hotkänslighet.

Olika människor, olika behandlingsuplägg
Studiens hypotes och resultat

Resultatet analyserades utifrån en hypotes om att patienternas hotkänslighet kunde moderera effekten av behandlingen. En moderator är en variabel som påverkar orsaksambandet mellan två variabler, ett påhittat exempel av detta: 

Ålder modererar effekten av tung styrketräning på muskeltillväxt. För personer yngre än 50 leder tung styrketräning till ökad muskeltillväxt – medan för personer över 50 leder tung styrketräning inte till muskeltillväxt. 

Moderatorer är alltså viktiga då de säger oss något om för vem och under vilka förutsättningar en intervention (t ex en psykologisk behandling) fungerar.

Så, vad blev då resultatet i studien? Forskarna trodde att större hotkänslighet skulle vara förknippad med att svara bättre på traditionell KBT (som ju generellt fokuserar på att minska negativa känslor kopplat till hot) än på PAT. Resultaten gav stöd för hypotesen så till vida att: personer med mindre hotkänslighet uppvisade en snabbare minskning av symtom i PAT jämfört med traditionell KBT. Forskarna föreslår också, baserad på data från studien, att PAT möjligen kan vara en snabbare behandling än traditionell KBT, för personer med lägre hotkänslighet. Studien var explorativ och har tydliga begränsningar, men väcker hopp kring bättre grund för matchning av behandling och patient.

Referenser:

Barnes-Horowitz, N. M., Echiverri-Cohen, A., Ruiz, J., Zbozinek, T. D., Kim, R., Treanor, M., … & Craske, M. G. (2023). Exploratory study of threat sensitivity as a moderator of positive affect treatment and negative affect treatment for depression and anxiety. Journal of Experimental Psychopathology, 14(1), 20438087231161188.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 91(6), 350–366. https://doi.org/10.1037/ccp0000805

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.