Tag Archives: kbt

Stress eller ångest?

Vi människor har både en önskan och ett behov av att förstå våra upplevelser. Om vi plötsligt känner oss illa till mods, känns det lite bättre när vi förstår att det exempelvis är för att vi ska göra någonting som känns lite obekvämt, som att gå till tandläkaren eller på en arbetsintervju. Jag tror att det är ett av skälen att rubriken på det här inlägget är en vanlig googling. Och även om det i grunden är hjälpsamt kan det finnas fällor och problem med att ägna sig åt att analysera sina upplevelser med för stor hängivenhet och tvärsäkerhet.

Situationell och känslomässig medvetenhet är hjälpsamt

Att stanna upp vid, och ta perspektiv på sina inre upplevelser (tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och impulser) bidrar till ditt lugn, och gör det lättare att handla ändamålsenligt. Den klassiska övningen: Situationsanalysen; att skriva ner vilken situation var, och vad som hände i dig – vad du tänkte och kände – och vad du sedan gjorde och hur det fungerade på lång och kort sikt, kan ge klarhet och perspektiv och vägleda konstruktiva handlingar framöver. Till detta kan man sedan addera att våga uppleva, närvara och ibland engagera sig i och/eller uttrycka sina känslor.

Ska det då stå stress eller ångest i rutan? 

Jag är av uppfattningen att fler ord inte är en nackdel när vi ska fånga känslorna i ett givet ögonblick. När det gäller språknormen kopplat till olika beskrivande ord: rädd, orolig, stressad etc, så kan det vara bra att dels att lära känna de gemensamma idén och betydelsen av grundkänslorna, t ex: glad, intresse, förvåning, ledsenhet/sorg, rädd, ilska, skam, avsky/avsmak, som ju visat sig återkomma i de flesta kulturer i världen. Samtidigt som man också kan ha nytta av att närma sig och benämna sina egna känslor på ett tillåtande, nyfiket och kreativt sätt. Nyfiken på känslor, läs mer här.

Vad som är viktigare än vilket ord du använder

…är betydelsen du kopplar till det. Det är ofta funktionellt att tänka på känslor som signaler du får från dig själv om situationen – där kan det finnas viktig information om dig själv, omgivningen och dina behov. Men så är det inte alltid – precis som du inte måste lyssna på obskyr piratradio bara för att den sänds ut i etern, så måste du inte alltid lyssna på dina egna känslor. Oroskänslan och tanken om att du är tråkig som kommer när du presenterar dig på kursen på jobbet måste du inte göra något med, alls. Rädslan att du kommer bli lämnad om du närmar dig personen du tycker om behöver varken betyda att så är fallet – eller att du lägger benen på ryggen.

Låt inte känslorna ta över rodret

Det är bra att påminna sig om att känslor inte måste styra hur vi gör saker, om vi inte vill att de ska det. Sen skadar det inte att ha en smula ödmjukhet över hur svårt det ibland kan vara att stå kvar när benen vill springa eller uttrycka sig respektfullt när man kokar inombords. Hör av dig om du vill ha hjälp med att förstå och hantera dina känslor och din situation, oavsett om det är ångest eller stress du känner.

Bloggen tar nu semester några veckor. Kom ihåg: En sommar går fort så vänta inte…

Minskad rädsla för misslyckande efter imaginativt arbete med negativa minnen av prestationer

Negativa händelser kan fortsätta att påverka oss trots att de är över. Detta sker ofta i situationer som på olika sätt påminner om händelserna. Vi kan inte förändra det som skett, men det går att påverka sättet vi relaterar till det – och det går att lägga till nya erfarenheter. I det här inlägget läser du mer om en ny studie som tittade närmare på i vilken utsträckning olika psykologiska arbetsmetoder som fokuserade på negativa minnen kring prestationer påverkade rädsla för misslyckande.

Bakgrund

Negativa autobiografiska minnen, även icke traumatiska, har i tidigare forskning kopplats till olika ångestproblem, t ex social fobi och generaliserat ångestsyndrom. Det finns stöd i tidigare forskning för att hantera dessa med olika imaginativa metoder, t ex imaginativ exponering och imaginativ rescripting. Nyare kunskap har pekat på att effekten av dessa interventioner dels skulle kunna vara kopplad till något som kallas “prediction error”, sk förväntansbrott – vilket innebär att ett utfall som bryter mot det (av hjärnan) förväntade skapar starkare inlärningseffekter och mer förändring.

Annan minnesforskning har lyft fram att aktivering av en minnesstruktur öppnar ett tidsfönster inom vilket minnet är mer känsligt för påverkan (ie. reconsolidation window), vilket också framgångsrikt gjorts för påverkan av rädslominnen i tidigare forskning. Med detta som utgångspunkt ville en polsk forskargrupp utforska ifall lite olika variationer av imaginativa metoder skilde sig i effektivitet.

Mer om den aktuella studien

I studien randomiserades 180 unga vuxna med hög rädsla för misslyckande till tre olika interventioner: imaginativ exponering (IE), imagery rescripting (IRs) eller imagery rescripting med en 10 minuters fördröjning (IRs-delay), där fördröjningen var tänkt att förstärka påverkan på minnesrekonsolidering. Deltagarna genomförde fyra sessioner under två veckor och följdes sedan upp efter tre respektive sex månader.

Resultaten visade att samtliga interventioner ledde till minskad rädsla för misslyckande, lägre nivåer av skuld och skam samt minskad fysiologisk stressreaktion kopplad till de negativa minnena. Effekterna kvarstod även vid uppföljningarna. Däremot fann forskarna inget stöd för att den fördröjda rescripting-varianten gav starkare effekt än vanlig imagery rescripting. Tvärtom verkade standardversionen av IRs ge något mer stabila förbättringar över tid.

“Förvåning” förknippad med större effekt

En särskilt intressant observation var att graden av “prediction error” – alltså upplevelsen av att något oväntat sker i den imaginativa omarbetningen – predicerade starkare terapeutisk förändring i rescripting-grupperna. Detta ger stöd för teorin att emotionell förändring inte enbart handlar om exponering för minnet, utan också om att skapa nya erfarenheter som bryter mot tidigare (negativa) förväntningar. Något som passar väl ihop med nyare teorier om exponering (läs mer om det i bloggen).

Studien bidrar därmed till ökad förståelse för hur imaginativa interventioner kan påverka autobiografiska minnen och minska långvariga negativa emotionella mönster, även när minnena inte är traumatiska i traditionell mening.

Hör av dig om du vill veta mer eller få hjälp med rädsla att misslyckas

På KBT Struktur är vi vana vid att möta klienter med olika former av ångest- och traumaproblem. Hör av dig till oss om du vill ha veta mer om våra arbetssätt. Du kan ringa oss, eller boka en tid för ett första samtal eller en kostnadsfri konsultation på telefon. Läs mer här.

Referens

Bączek, Julia, et al. “Imagine yourself as a little girl…—efficacy and psychophysiology of imagery techniques targeting adverse autobiographical childhood experiences-multi-arm randomised controlled trial.” Frontiers in Psychology 16 (2025): 1710963.

PAT behandling återigen bättre vid problem som inkluderar låg positiv affekt

Ny forskning har publicerats som rör PAT, positive affect therapy, som vi skrivit tidigare om i bloggen. Resultaten är glädjande och ytterligare ett bidrag till bilden av metoden som ett bra alternativ vid problem med låg positiv affekt och samtidiga problem med depressioner och ångest. Just den här studien prövade och gav visst stöd åt metodens bakomliggande idé: att förändring av belöningsrelaterade processer kan ge positiva effekter avseende depression, anhedoni, ångest mm.

Mer om studien

98 patienter med låg positiv affekt, depression och nedsatt funktion i vardagen randomiserades till antingen PAT (KBT med fokus på positiva affekter, sk. positiv affektterapi) eller NAT (KBT med innehåll som rör exponering, bryta undvikande, arbete med kognitioner och kontrollerad andning). Behandling pågick under 15 veckor och mätningar av dels kliniska  gjordes veckovis och 1 månad efter avslutad behandling. Studien skedde under covid-restriktionerna och behandlingen skedde genom videosamtal. 

Forskarnas slutsatser

PAT-behandling gav ett snabbare och större effekt på klinisk status. Både hot- och belöningsprocesser visade sig i den här studien vara förknippat med klinisk förbättring, även om det inte gick att identifiera någon skillnad i hur behandlingarna fungerade i det avseendet.

Intresserad av PAT?

Kontakta Martin, vår expert på området, med dina frågor om metod, behandling, handledning eller utbildning som rör behandling av låg positiv affekt

Belöningssystemet kan stärkas genom övning av visualiseringsförmågan

En bild säger mer än tusen ord. Det ligger något i det, i alla fall om vi ser till forskningen på känslor och föreställda bilder.

Bilder har en mer genomgripande effekt på medvetandet än ord och abstraktion och ökar intensiteten i känsloupplevelelsen. Det här är kunskap som länge tillämpats inom psykologifältet; till exempel för att bearbeta traumatiska minnen, höja prestationer och hitta rätt anspänningsnivå inom elitidrotten och för att stärka minnesfunktioner (t ex som minnestekniker, se “minnespalats” eller method of loci)

Övning på att föreställa sig mentala  bilder, t ex av en vacker ros, kan väcka positiva känslor och på sikt stärka olika delar av belöningssystemet.
Att öva på att föreställa sig positiva utfall kan stärka belöningssystemet vid problem med låg positiv affekt

Forskning visar på en nära koppling mellan positiva inre bilder och positiv affekt, och att personer med låg positiv affekt och depressioner har svårare att visualisera positiva mentala bilder, både framtid- och dåtidsorienterade. Det är också så att personer som har problem med depression har svårare att generera specifika detaljrika minnesbilder, och tenderar att minnas saker som händer i generella termer, i kontrast mot att minnas unikt och specifikt. Att föreställa sig och visualisera har därför en given plats i behandlingen av låg positiv affekt och övas på ett flertal olika sätt. Det har också visat sig att denna förmåga går att träna.

Vi kan tänka oss att förmågan att visualisera det som är, och det som skulle kunna vara är en färdighet som kan tillämpas många gånger under en dag. Dessutom kan detta, åtminstone delvis, skydda för nuet och den aktuella situationens starka inflytande på våra känslor i de fall denna är negativ.

Exempel på hur detta övas i behandling för låg positiv affekt

I en psykologisk behandling som fokuserar på positiv affekt kommer vi att stärka denna färdighet på flera olika sätt. Ett exempel, är att vi övar på att föreställa oss och visualisera positiva utfall för en kommande situation vi känner ambivalens inför. Detta gör vi genom att med papper och penna arbeta fram ett önskat och värderat utfall med beskrivningar av detaljer som är kopplat till känslor som glädje, förtjusning, iver, hopp. Med hjälp av dessa beskrivningar målar vi upp en bild i vårt inre, och fångar upp våra positiva känslomässiga reaktioner på övningen. Detta övas dagligen, och kombineras gärna med att också agera på impulser att närma sig belöning, om sådana väcks av övningen. Övningen kommer att beskrivas i mer detalj i ett kommande inlägg.

Både positiva och negativa känslor behövs och är inte varandras motsatser

Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att målsättning i psykologisk behandling för låg positiv affekt aldrig är att minimera negativa känsloupplevelser eller lidande – eller för den del att ersätta och utmana negativa tankar eller känslor. Vi kan istället tänka på det som ett sätt att stärka och uppreglera belöningssystemets fungerande för att uppnå en mer hälsosam balans mellan detta och hotsystemet. Det finns också forskning som stödjer idén om att frånvaron av det negativa inte är detsamma som närvaron av det positiva – och att öka närvaron av positiva känslor och upplevelser är något som personer som söker psykologisk behandling ofta vill ha hjälp med.

Kontakta oss

Vi kan för närvarande erbjuda rabatt på denna behandlingsform, hör av dig till oss och efterfråga KBT behandling för låg positiv affekt så hjälper vi dig vidare. Vi anordnar även kortare och längre utbildningar på området och kan handleda dig som arbetar med psykoterapi/KBT som vill lära dig metoden, välkommen att kontakta oss via formulär eller ringa oss 0760-175930

Sömnrestriktion viktigt inslag i KBT vid insomni

Nyligen publicerades en studie som undersökt effekterna av olika inslag i KBT behandling vid sömnproblem på olika utfall i ett stort antal randomiserade kontrollerade studier. Studien bekräftar något som tidigare översiktsstudier visat: att KBT behandling minskar problem med insomni. Studiens metod tillät forskarna att dra bättre slutsatser om vilka inslag i KBT som var mest kopplade till effekterna.

Person sleeping with his dog in a hammock in beautiful summer scene
Hur genomfördes studien?

Studien inkluderade data från 80 randomiserade kontrollerade studier som publicerats i peer-reviewed vetenskapliga tidskrifter – och där insomni diagnosticerats utifrån kriterier från DSM-manual eller ICSD (internationell klassifikation av sömnproblem).

Insomni innebär problem med något av följande: att somna, sova ihållande eller vakna för tidigt. Problemen behöver innebära åtminstone någon form av försämrad funktionsförmåga i vardagen. Prevalensen i världen ligger på ca 6-10% och varje år drabbas ca 4% av befolkningen. Tidigare studier har visat att insomni innebär en riskfaktor för utvecklande av både psykisk och somatisk ohälsa.

Resultaten analyserades med en nätverksanalys där komponenter och olika utfallsvariabler (exv sömnkvalitet, total sömntid, svårighetsgrad av insomni) jämfördes parvis.

Vilka behandlingsinslag är vanliga i KBT vid insomni?

De studier som låg till grund för denna analys analyserades och utifrån underlaget skapades följande kategorier. Läs mer om några av dessa på vår sida om sömnproblem.

  • Psykoedukation och sömnhygien
  • Sömnrestriktion (sleep restriction)
  • Stimuluskontroll (stimulus control)
  • Kognitiv omstrukturering
  • Avslappningsfärdigheter
  • Övriga insatser
    • Aktiv kontroll
    • Psykologisk placebo
    • Behandling som vanligt (TAU)
    • Väntelista
Vilka slutsatser kunde forskarna dra om dessa behandlingsdelar?

Forskarna drar slutsatsen att sömnrestriktion förbättrade svårighetsgrad av insomni, så väl som självrapporterad sömnkontinuitet och sömnkvalitet. Stimuluskontroll förbättrade både subjektiv och objektiv sömntid. Vidare att kognitiv omstrukturering förbättrade svårighetsgrad av insomni. Man fann inget stöd för att psykoedukation och avslappning kunde kopplas till något utfall. Avslutningsvis konstaterar forskarna att sömnrestriktion, stimuluskontroll och kognitiv omstrukturering är de mest effektiva delarna i en KBT-behandling för insomni.

Kontakta oss med dina frågor om studien eller sömnproblem.

Läs mer om KBT vid sömnproblem här

Referens:

Steinmetz, L., Simon, L., Feige, B., Riemann, D., Johann, A. F., Ell, J., … & Spiegelhalder, K. (2024). Network meta-analysis examining efficacy of components of cognitive behavioural therapy for insomnia. Clinical Psychology Review, 102507.

Överraskande effekt av exponeringsbehandling för fobi

Det är vanligare för personer med en stark rädsla eller fobi att ha problem med ytterligare rädslor. En orsak till det är generalisering av rädsla, dvs att rädsloreaktionerna kopplat till ett specifikt stimuli, t ex en geting, kan sprida sig till andra stimuli med liknande egenskaper, t ex bin och flugor. 

Exponeringsbehandling är ett effektivt sätt att minska sina rädsloreaktioner mot ofarliga stimuli, eller sådant som kraftigt överskattas vad gäller hot och risk. Vi har i bloggen tidigare beskrivit hur ny forskning visat på hur effektiv exponering leder till inhibitionsinlärning, det vill säga att exponering ger nya erfarenheter som skapar associationer som bromsar de ursprungliga rädsloreaktionerna på ett stimuli. Sedan tidigare är det också känt att exponeringsbehandling för en rädsla också kan påverka en närliggande sådan, t ex kan exponering för spindel också bota rädslan för andra insekter, t ex kackelackor. 

Ny studie om fobi ledde till intressant fynd

I en ny studie från 2023 (Kodzaga, Dere och Ziomuzica) har man hittat något väldigt spännande. Till studien rekryterades personer som både var rädda för spindlar och höjder. Efter screening kvarstod 50 personer som randomiserades till två jämnstora grupper som antingen fick en max 120 minuter lång exponering för spindelrädsla eller ingen exponering alls. Mätningar före och efter gjordes med hjälp av beteendetest som inkluderade både subjektiva och objektiva mått samt självskattningar av höjd- och spindelrädsla.

Höjdrädsla kan förekomma tillsammans med andra rädslor och fobier
Studiens resultat

Precis som förväntat fick den grupp som genomgick exponering för spindel en minskning av rädsla för spindel jämfört med kontrollgrupp (på samtliga mått). Dock visade resultaten att de även minskade sitt undvikande för höjder i beteendetestet och skattade lägre höjdrädsla även om inga skillnader återfanns avseende deras upplevda rädsla i samband med beteendetestet. Kontrollgruppen uppvisade i kontrast inte dessa förändringar.

Forskarna menar på att de demonstrerat en generaliserad effekt av exponering mellan perceptuellt vitt skilda stimuli: spindlar och höjder. Resultaten stödjer idén om att exponeringsbehandling kan leda till minskade rädslor och undvikande på ett mer generellt plan. Både höjder och spindlar tillhör en kategori rädslor som är “förberedda” och därmed lättare att lära in, och eventuellt kan exponeringsbehandlingen kommit åt en gemensam mekanism för denna typ av rädslor. En annan tänkbar förklaring till resultaten är att exponeringsbehandlingen påverkade generella aspekter kopplat till att närma sig (i kontrast till att undvika).

Slutord

Vi tycker att studien är spännande och att den uppmärksammar nya fördelar med exponeringsbehandling. Med tanke på vad vi vet om utvecklandet av rädslor genom undvikanden och hur ångestproblem samvarierar är det av särskilt intresse om exponeringsbehandling också kan förhindra utveckling av framtida ångestproblem. Detta är en av många frågor för den framtida forskningen på området.

KBT Struktur hjälper vi dig gärna med dina rädslor och fobier. Om du vill kan vi som en del i behandlingen använda oss av VR, virtual reality.

Referens

Kodzaga, I., Dere, E. & Zlomuzica, A. Generalization of beneficial exposure effects to untreated stimuli from another fear category. Transl Psychiatry 13, 401 (2023). https://doi.org/10.1038/s41398-023-02698-7

Ökad tillgänglighet av KBT-behandling för tricho- och dermatillomani

Trichotillomani (TTM) och dermatillomani drabbar några procent av befolkningen och innebär ihållande, ofta kroniska problem med bortryckning av hår från kroppen (TTM) och rivande, plockande på huden (SPD). Problemen leder till negativa konsekvenser så som stor tidsåtgång, smärta, ärr och problem med huden. Inte sällan finns även ett känslomässigt lidande, där många känner nedstämdhet och skam kopplat till beteendet. Mia Asplund har nyligen spikat en avhandling som utvecklat metoder som underlättare spridning och tillgänglighet av psykologisk behandling med KBT för dessa tillstånd.

impulsen att riva kan paras ihop med vissa aktiviteter, t ex tv-tittande
Psykologiska modeller som används i KBT behandling

Psykologiska faktorer har i studier visats förklara en del av variationen i problemen med TTM och SPD. Inlärningspsykologiska teorier kopplade till betingning och operant inlärning har till exempel föreslagits spela en roll i plockande- eller rivande-beteenden.

Betingning

Betingning kan ske när en inre ingivelse, eller impuls att riva eller plocka på huden paras ihop med externa ledtrådar, t ex sovrum, badrum eller aktiviteter så som tv-tittande, spegling, duschande eller läsning. Efter hand kan dessa situationer eller aktiviteter i sig själva få samma funktion som impulsen, ingivelsen att riva eller plocka. Samma sak kan ske mer interna ledtrådar. Om impulsen att riva, plocka dyker upp samtidigt som olika former av kroppsliga upplevelser, t ex spändhet eller känslor, som att ha tråkigt, känna oro, ångest eller nedstämdhet så kan även dessa betingas med impulsen. Effekten blir även då att en känsla av oro kan få samma signalvärde som ingivelsen att riva. På detta sätt kan utlösare för problembeteendet sprida ut sig i personens tillvaro. Det är ett välkänt fenomen som inom grundforskningen om beteende kallas för generalisering. Ju mer beteendet utförs, desto fler betingningar riskerar att skapas, vilket försvårar förändring av beteendet. 

Operant inlärning

Operant inlärning är modeller inom psykologi som handlar om vad som styr och formar beteende. Även dessa modeller har applicerats på TTM och SPD. I det här fallet handlar det mest centrala om hur beteenden kan öka i omfattning och intensitet på basis av vilka konsekvenser det leder till. Generellt sett så är de mest styrande konsekvenserna: direkta, pålitliga och känslomässigt relevanta. Om beteendet att plocka och riva ofta för med sig olika former av belönande konsekvenser – t ex tillfredsställelse eller någon form av stimulans eller lättnader från obehagliga tillstånd så som tristess eller anspänning – så är det större sannolikhet att beteendet upprepas och, eller intensifieras. Detta kan beskrivas som en ond cirkel.

Andra gradens onda cirkel

Vad värre är så innebär ju plockande och rivande för personer med dessa problem ofta negativa konsekvenser som är mindre direkta, men skapar lidande. Exempel kan vara att man får sår eller rodnader i ansiktet som kommenteras av andra, vilket kan leder till minskad tillfredsställelse med det egna utseendet, ångest och skam. De negativa sidorna av problemet leder alltså ofta till reaktioner som i sig själva, eller indirekt kan kan komma att aktivera associationer som i sin tur triggar rivande eller plockande – ytterligare en ond cirkel är etablerad.

Behandlingsformer som underlättar tillgänglighet och spridning

I en behandling för TTM eller SPD utvecklas psykologiska färdigheter och metoder som kan bryta beskrivna onda cirklar. Mia Asplund har använt sig av metoder som visat sig hjälpsamma vid liknande problem, t ex tics (du kan läsa mer här). Det rör sig om habit reversal, stimulus kontroll och stärkande av färdigheter som är kopplade till psykologisk flexbilitet vilket ökar förmågan att reglera impulser och känslor mer effektivt. Behandlingen skräddarsys mot patientens individuella beteendemönster.

Vilka resultat visar de nya behandlingsformaten?

I sin avhandling visar Asplund i ett par studier att såväl gruppbehandlingsformat som internetbaserad behandling kan hjälpa patienter att minska problemen och lidandet kopplat till det. Generellt så visade de olika behandlingsformerna på effekt jämfört med väntelista, och med storlekar på effekterna som ligger i linje med andra studier på området psykologisk behandling. En styrka var att studiernas deltagare kom från den psykiatriska vården, vilket ytterligare stärker idén om att behandlingen fungerar som avsett. Det ska dock sägas att behandlingen tyvärr inte hade en effekt för alla som genomgick den. Ungefär hälften svarar tydligt på behandlingen, medan endast ett fåtal blev av med problemet helt och hållet.

Avslutande ord

Du läser mer om TTM och SPD här hos oss. Mia Asplunds avhandling går att hitta på KI’s hemsida.

Hör av dig om du vill prova KBT-behandling för TTM eller SPD.

Ny studie: Internetförmedlad KBT vid anhedoni

52 personer delades upp i två lika stora grupper, där den ena lottades till 10 veckor iKBT och den andra till MAC. MAC innebar att patienterna blev lovade tillgång till iKBTn 10-veckor senare och under tiden blev monitorerade och vid upprepade tillfällen loggade in i ett system, besvarade frågor och också blev kontaktad för korta telefonuppföljningar veckovis. Mätningar skedde före och efter behandling med självskattningar och med fMRI-teknik på en uppgift som tidigare forskning visat hänga ihop med belöningssystemet.

Internet KBT-behandlingen innehöll sex delar: Psykoedukation, beteendeaktivering, omstrukturering av kognitioner, problemlösning och assertivitetsfärdigheter (stärker färdigheter som handlar om att uttrycka önskemål, behov och åsikter på ett effektivt sätt). Denna behandling hade i tidigare studier visat sig effektiv för patienter med depression. 

Resultaten på för- och eftermätningar visade inte på några säkerställda skillnader avseende självskattning på anhedoni. Däremot visade fMRI testningen på signifikanta skillnader mellan grupperna avseende responsivitet på belöning till fördel för iKBT.

Skillnader i delar av hjärnan som kopplas till belöningssystemet sågs efter behandling vid jämförelse före-efter och kontrollgrupp
Forskarnas slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att iKBT-behandlingen minskade anhedonin och att detta troligtvis skedde genom en ökad mängd nervkontakter och aktivering i relevanta delar av belöningssystemet. Även kontrollgruppen fick förbättringar på den självrapporterade anhedonin, liksom den delen av belöningssystemet som kopplas till förväntad belöning. Forskarna spekulerar i om detta kan bero på att de dels skulle få internetbehandlingen senare och att de under väntetiden hade telefonkontakt med ett flertal personer i forskarteamet.

Studierna adderar till kunskapen om att belöningssystemet kan vara en relevant mål för interventioner vid depression, PTSD samt ångesttillstånd, där anhedoni ofta förekommer.

Hör av dig till oss för hjälp med anhedoni

Upplever du problem med positiva känslor, depression eller anhedoni och vill veta mer om KBT behandling är du varmt välkommen att kontakta oss.

Kan virtual reality hjälpa vid problem med anhedoni?

Patienter som har problem med låg positiv affekt och anhedoni har visat sig mindre responsiva på traditionell KBT. Vi har tidigare skrivit om positive affect treatment, PAT. Innehållet i PAT syftar till att stärka färdigheter kopplade till att känna positiva förväntningar inför belöningar/belönande stimuli (wanting), uppskatta och reagera på belöning (liking) samt att lägga märke till och integrera erfarenheter av vilka situationer och beteenden som leder till belöning på sätt som stärker belöningssystemet (learning).

Forskning har tidigare visat att det är effektivt att kombinera beteendeaktivering med tekniker som går ut på att visualisera och föreställa sig belönande aspekter av saker vi gjort eller ska göra. 

På grund av vanliga problem vid låg effekt och anhedoni, så som försämrat specifikt minne och minskad energi och motivation, kan det vara en utmaning att öka mängden potentiellt positiva aktiviteter. Tidigare studier har visat att VR kan vara ett förhållandevis enkelt sätt att aktivera positiv affekt varför tekniken kan lämpa sig för denna grupp. Läs mer om en studie som genomfördes för att undersöka detta.

Virtual reality användes som en del av en behandling för anhedoni
Studiens genomförande 

Sex personer genomgick 15 sessioner av VR – ca 2 sessioner per vecka – i kombination med imaginativa tekniker. Under varje session fick deltagarna utforska ett par tre virtuella miljöer. De virtuella miljöerna valdes av forskarna från ett VR bibliotek där de skattats högt på positiva känslor. Efter 15 minuter VR fick deltagarna skriva ner en detaljerad beskrivning av de mest positiva upplevelserna. Därefter övades under 6 minuter förmågan att visualisera dessa upplevelser i sitt medvetande. Efter detta fick deltagarna med vägledning utifrån tre positiva ord, associera till en positivt självupplevd händelse och närma sig denna på samma sätt. Deltagarna fick i hemuppgift att öva på den sista övningen mellan varje session.

Resultatet i studien

Resultatet visar på en statistiskt säkerställd skillnad på anhedoni, ångest, depression och funktionsnedsättning mellan förmätning och uppföljningsmätning en månad efter avslutad behandling. Efter varje session skattades positiva känslor (PANAS). Efter en visuell inspektion av data valde forskarna att jämföra de första 7 sessionerna med de 7 sista sessionerna, och kunde då finns en signifikant skillnad, som bestod i högre upplevd positiv affekt efter de sista 7 sessionerna i behandlingen. Inga säkerställda skillnader hittades på mätningar kopplade till känslighet för belöning.

Slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att det verkar som att interventionen kunde minska besvär med anhedoni, andra negativa känslor och funktionsnedsättning. Ingen skillnad avseende känslighet för belöning kan bero på den relativt korta interventionsperioden i kombination med ett litet sample.

Studien har ett flertal tydliga begränsningar, bland annat avsaknad av kontrollgrupp, det låga deltagarantalet samt ett snävt urval.

Referenser

Chen, K., Barnes-Horowitz, N., Treanor, M., Sun, M., Young, K. S., & Craske, M. G. (2021). Virtual reality reward training for anhedonia: a pilot study. Frontiers in psychology11, 613617.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.613617

Vad krävs för att skapa hållbar förändring?

När du kommer till oss så kommer det första vi gör vara att försöka förstå och lära känna dig bättre. Vi tar reda på det vi behöver veta om hur dina besvär ser ut och ställer frågor som ska mynna ut i att vi gör en bedömning kring hur vi ska kunna hjälpa dig på bästa möjliga vis att komma tillrätta med besvären, utifrån verktygen vi själva besitter. Därför så kan det se en aning olika ut även mellan olika KBT-psykologer, då det finns många olika verktyg inom KBT och även olika former av KBT.

En grundprincip inom KBT är att om ingenting förändras, så blir ingenting annorlunda. En annan grundprincip är att alla gör så gott dom kan, så för att kunna göra det på ett bättre sätt än tidigare så behöver någonting nytt tillföras.

Det som KBT tillför är då en kombination av:

  • Information/kunskaper
  • Verktyg/strategier
  • Stärkta förmågor och färdigheter

Beroende på vad du som individ har besvär med samt beroende på vad du har fått med dig under livets gång tidigare, så kommer du ges dom pusselbitar som vi tänker leder dig fram till att kunna göra saker på ett bättre sätt än tidigare. Du får lära dig att hantera dina tankar, känslor och beteenden på ett annat vis än vad du är van vid. Detta kan vara svårt och för vissa skrämmande till en början – många gånger så innebär det att du behöver möta dom saker i det yttre eller dom saker inom dig som du tidigare har värjt dig mot. Det kan leda till att flyktimpulser aktiveras tämligen tidigt under behandlingen, eller i det skede där det så att säga ”börjar hetta till”. Dessa flyktimpulser försöker styra in dig i att gå tillbaka till samma gamla trygga men uppenbarligen ineffektiva mönster som pågått tidigare. Dina tankar (som utgår från din känsla; vilket vid nedstämdhet innebär impulser till att ge upp och vid oro/rädsla ger impulser till att fly) kommer säkerligen bidra till att hitta motiv till att du inte ska behöva göra några förändringar, eller att ”behandlingen inte fungerar” (i ett skede innan det ens är meningen att det ska ha börjat fungera).

I synnerhet när det kommer till ångestproblematik av olika slag så handlar framstegen om att med hjälp av ovanstående pusselbitar; kunskaperna, verktygen och stärkta förmågorna; lyckas ta sig över trösklar, att lyckas åstadkomma förändringar. Trösklar är som svårast i början; när dom väl har passerats kommer det bli enklare. Trots att det inte minst är dom olika formerna av ångestproblematik som KBT visar sig vara den allra bästa metoden för, så är det ändå vanligast att det är här som avhopp sker under pågående behandling. Det är som nämnts begripligt utifrån orons och rädslans påverkan.

En utmaning vi som behandlare har är att försöka motverka att den vi träffar agerar utifrån sina undvikandeimpulser under behandlingen, innan vi har nått fram till punkten att du inte bara ska förstå och tänka utifrån nya perspektiv, utan även göra annorlunda, att du med hjälp av kombinationen(!) av information/kunskaper, verktyg/strategier samt stärkta förmågor och färdigheter, kunna möta dina trösklar och även passera dessa för att på det viset upptäcka skillnaden mellan ”att göra det som känns bra” mot ”att göra det som är bra” och faktiskt leder dig och dina känslor i en mer positiv riktning. Detta kommer att ske, så länge vi arbetar tillsammans mot detta mål.

I och med att det som leder till förändring är kombinationen av ovanstående tre områden, så är det även viktigt att vara medveten om att det är förväntat att det kommer ta en viss tid innan förändring uppstår i dom allra flesta fall. Att avfärda KBT för att ingenting sker efter att man har gått igenom första pusselbiten är som att avfärda penicillin efter att ha tagit den första tabletten. KBT är liksom vid penicillin att man bygger upp och bygger vidare på det tidigare. Med endast en pusselbit på plats så kan man sällan lösa pusslet. Därav är det viktigt att vara medveten om att det är sällan ett enskilt område, en enskild pusselbit i sig, kan göra hela jobbet.

Source: Creative commons.

Ovanstående är viktigt att påtala då våra hjärnor ofta vill att vi ska se hela lösningen framför oss, medan vi i KBT ofta endast presenterar pusselbit för pusselbit. Våra hjärnor låter sig gärna fokusera på omedelbara effekter – det som är bra på kort sikt – medan att ägna sig åt att göra motsatsen och fokusera på sådant som inte nödvändigtvis ”tar bort” känslan för ögonblicket men erbjuder metoder som förändrar det mer över tid, nästan alltid står i rak motsats till det förhållningssätt som funnits med under utvecklandet av besvären – där man oftast lyckats hantera känslorna just för ögonblicket men inte över tid. I vissa fall inte bara med konsekvensen att detta kortsiktiga förhållningssätt orsakat ännu mer negativa känslor över tid, utan även med konsekvensen att det utgjort hinder till att leva våra liv på det vis vi önskar. KBT innebär motsatsen till vad hjärnans kortsiktiga förhoppningar och förväntningar många gånger är. Därför går vi miste om att hjälpa alltför många som vi vet hade kunnat bli hjälpta om man hade stannat kvar för att upptäcka vad kombinationen av pusselbitar kan erbjuda.

Kunskaper hjälper enbart om vi vet hur och när vi ska använda dom samt att vi har förmågan till att använda dom vid rätt tillfällen.

Strategier och verktyg fungerar enbart under förutsättning att vi har informationen/kunskapen att förstå när verktyget ska tillämpas och varför, samt att vi har utvecklat en medvetenhet och självkontroll som gör det möjligt för oss att använda oss av strategierna och verktygen när det verkligen behövs.

Ökade förmågor och färdigheter i form av framförallt ökad självkontroll och medvetenhet gör ingen nytta om vi inte har något att tillämpa dessa förmågor på.

Därför behöver vi ha med alla pusselbitar som inte redan i förväg finns på plats, innan effekten kommer att visa sig. Vi vet att du redan gör ditt bästa och att du vill utvecklas till det bättre. Det är en del av vår mänsklighet. Men om ingenting förändras, så kommer ingenting bli annorlunda.

Så frågan är: Hur ska Du gå tillväga för att förändra din situation till det bättre – på ett hållbart vis?

Av: Mikael Åkerlund, leg psykolog