Sedan några år tillbaka har det rapporterats om ökande nivåer av ADHD i befolkningen. Socialstyrelsen har t ex i slutet på 2023 skrivit att ADHD-diagnoser blivit ungefär dubbelt så vanliga för barn och unga under perioden 2019-2022. En konsekvens av detta är att fler med ADHD kan komma att behöva psykologisk behandling för sina svårigheter. De mest etablerade insatserna vid ADHD-problem är förutom anpassningar i hem, skola och arbete, medicinering och KBT insatser. Med fler möjligheter ökar chansen att finna passande hjälp.
Nya möjligheter med DBT vid ADHD
Dialektisk beteendeterapi, DBT är en behandlingsmetod som kombinerar hög grad av struktur med färdighetsträning på områden som personer med ADHD ofta har problem med – relationer, känsloreglering och känslomässig närvaro och -medvetenhet. DBT som metod har vuxit fram som en behandlingsform för personer med självskadande och emotionell instabilitet – en i sig heterogen grupp – men som kan sägas ha en del likheter med ADHD-gruppen. En styrka med DBT är dess höga grad av struktur i kombination med den individuella funktionella analysen, som gör att behandlingen kan styras mot de delar där en klient har störst behov att utvecklas.
Ny forskning tyder på lovande effekter av DBT
I en norsk studie från 2022 (Halmöy, et al) slumpades 122 klienter med ADHD till antingen en DBT-gruppinsats på 14 veckor, eller sedvanlig behandling – vilket ofta innebär individuella möten med psykolog eller psykiatriker i kombination med medicin. Resultaten av studien visade att gruppinsatsen med DBT presterade bättre än sedvanlig behandling för de flesta utfallsmått man hade valt, t ex kärnsymtom på ADHD, exekutiv funktion, livskvalitet och depressionssymtom. Forskarnas slutsats var att Gruppinsatsen av DBT var effektiv för att minska självrapporterade problem som är vanliga vid ADHD, och att effekterna höll i sig även vid uppföljningsmätningar. Mer kunskap behövs om det är möjligt att nå bättre effekter med ytterligare anpassningar och matchningar i behandling, t ex förlängd behandlingstid eller mer fokus på känsloreglering.
En ny metaanalys från 2025 (Zhang, et al) som inkluderade 8 RCT studier och ca 850 deltagare ger ytterligare stöd för att DBT kan fungera bra för personer med ADHD, där effekten på ADHD-symtom i behandlad grupp var medelstor.
Vill du eller en anhörig utvecklas med hjälp av DBT?
Välkommen att höra av dig till oss om du har ADHD och intresse av att prova DBT metoder för att hantera dina svårigheter. Du kan om du vill maila Mikael, vår expert på området direkt, m.akerlund@kbtstruktur.se
Referenser
Zhang, Z., Gu, W. J., Wei, Y., Wu, S., & Wang, C. (2025). Dialectical behavioral therapy for adult attention deficit/hyperactivity disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials. Psychiatry research, 351, 116551.
Halmøy, A., Ring, A. E., Gjestad, R., Møller, M., Ubostad, B., Lien, T., … & Fredriksen, M. (2022). Dialectical behavioral therapy-based group treatment versus treatment as usual for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a multicenter randomized controlled trial. BMC psychiatry, 22(1), 738.
Vi har fortsätt bättre tillgänglighet än vanligt och därför ger vi dig en rabatt på ett dubbelsamtal som första möte. Istället för 2600 kr betalar du 1550 kr. Vi kallar detta en oktoberstart. Obs, endast i mån av utrymme och lediga tider i oktober.
Oktoberstarten innebär att du får en stor rabatt vid bedömningen och snabbare kommer igång med behandlingen.
Rabatt – vi bokar ett dubbelbesök, du betalar endast för ett vanligt besök*
Till mötet fyller du i ett formulär med några frågor som du får via e-post när du bokat. Dina svar hjälper oss att snabbare få en bra och heltäckande bild av problem och situation.
Efter halva mötet har vi en kortare paus där du eventuellt fyller i något ytterligare formulär.
Vi bokar ett nytt besök för dig efterföljande vecka där vi återkopplar bedömning, rekommenderad behandlingsplan och om du vill också inleder behandlingen**
*Sker i mån av tid och utrymme i våra tidböcker, och endast på tider i oktober
**Detta kan ske under förutsättning att vi kunnat bli klara med vår bedömning, vilket vi inte kan garantera men bedömer som sannolikt.
Du bokar ditt samtal genom att ringa oss på 0760-175930 – skicka ett mail till tidsbokning@kbtstruktur.se eller fylla i dina uppgifter här. Låt oss i förväga veta att du önskar en “oktoberstart” – ett dubbelbesök till kostnaden av ett vanligt besök: 1550. Erbjudandet gäller även individuell handledning, chefsvägledning eller krisstöd.
Läs mer om vår mottagning och ditt första samtal här. Om du har frågor eller funderingar om ifall vi kan erbjuda dig behandling läs mer här – och hör gärna av dig vid osäkerhet.
För många innebär början på augusti att semestertiden börjar gå mot sitt slut. Samtidigt med det närmar sig en ny skoltermin, och även återuppstart för föreningsliv och andra organiserade fritidssysselsättningar. Det är lätt att känna sig stressad och överväldigad av allt. Här följer tre saker du kan prova om du märker att du har det jobbigt med förändringen.
Ta lite tid för att känna och tänka
Några saker du kan reflektera kring; Hur har du haft det under sommaren. Vad blev bra, vad har du tyckt om och uppskattat? Tänk både stort och smått.
Finns det någonting du kan ta med sig som en lärdom framåt? Om vad du gillar eller inte gillar – om dina behov eller andras behov. Om fiffiga sätt att hantera utmaningar?
Finns det någonting du känner dig ledsen eller besviken över? Prova gärna att bara låta dig få känna det i så fall, utan att tänka i termer av att något måste förändras. Påminn dig om att det är ok att känna sig ledsen och besviken om saker inte blir som man önskar.
Slutligen, ägna lite tid åt att reflektera kring vad som är viktigt dig för perioden du har framför dig. Kanske finns det något du vill göra mer av nu, något som du inte riktigt hunnit med – eller något du märkt att du mår bra av. Kanske behöver du variation, eller ett annat fokus nu när tillvaron förändras? Vad kan du i så fall ta med dig in i detta från sommarperioden, och vilka handlingar blir nu viktiga?
Ha inte för bråttom
Vi påminner om det vi tidigare skrivit om övergång från semesterperioden. Ge dig själv tid att komma in i det nya. Inget blir bättre eller lättare av att du jäktar eller bannar dig själv. Tvärtom visar en del studier på att det kan vara gynnsamt för återhämtningen att mjukstarta med prestationer på jobbet/i skola (och även för fritiden el i hemmet).
Hitta dina rutiner
Rutiner är kedjor av handlingar som utgör aktiviteter eller sätt att hantera vissa situationer, och som återkommer med en regelbundenhet. Rutiner är energibesparande och medför en känsla av trygghet. De flesta människor mår bra av att ha rutiner, men sommaren innebär ofta olika avbrott i dessa. Att återuppta våra rutiner kan då ofta användas som ett stöd för måendet i samband med omställningen till skol- och arbetsveckor.
Vår rekommendation är att du återupptar dina rutiner på ett sätt som harmonierar med de två tidigare styckena. Se övergången till skol-/arbetsterminen som ett sätt att reflektera över och komma in i de rutiner som du mår bra av/är meningsfulla – var uppmärksam på effekten av rutinerna och ta bort eller gör ändringar vid behov. Om du till exempel märker att det är meningsfullt att dagligen läsa en saga för ditt barn när denne ska sova så fortsätt med det. Ta det steg för steg och ha tålamod ifall du inte får till dina rutiner med en gång.
Något som kan göra rutiner mer trivsamma är att koppla något belönande till slutet av handlingskedjan. Nyligen märkte jag till exempel själv hur mycket lättare det blev att raka sig när jag började använda en bra aftershave. Den svalkande och fräscha känslan från aftershaven har “smittat av sig” på känslan kopplat till rakningen på ett sätt som jag faktiskt inte trodde var möjligt.
Välkommen att kontakta oss på KBT Struktur
Om du har några frågor kring innehållet i bloggen, har frågor kring våra tjänster eller vill ha vårt stöd i samband med en förändring är du varmt välkommen att höra av dig.
Det här är det andra inlägget om hur du ökar chanserna att lyckas med din förändring. I det första inlägget kom vi med förslaget att fokusera mer på vad som gör att du inte ger upp och slutar när du ska förändra någonting. Framförallt: av olika skäl och på olika sätt kan vi förvänta oss tankar och känslor som vill få oss att ge upp och sluta. Den som kan vara närvarande och medveten i relation till dessa tankar är väl rustad för att komma långt. Du läser mer om detta i det första inlägget.
Del två i bloggen har ambitionen att vara mer konkret kopplat till vad du faktiskt kan göra (annorlunda) som motverkar tendensen att ge upp.
Skapa tydliga ramar för ditt åtagande
Ramar kring att inte ge upp
Något som brukar hjälpa är att skapa en tydlighet för sig själv när det gäller just beteendet att ge upp. Låt oss ta ett exempel på hur detta går till för att göra det mer konkret:
Johan har märkt att han lägger mycket pengar på kläder, pengar som han hellre hade sparat och använt till andra saker, t ex resor. Han kommer fram till att han ska försöka minska sina klädutgifter under det kommande året. Han bestämmer sig för att dessa ansträngningar behöver pågå minst 6 månader innan han kan överväga att sluta försöka. Han resonerar att 6 månader borde kunna ge honom tillräckligt med tid att lyckas förändra sina vanor, och pågå länge nog för att kunna ge tillförlitlig information om ansträngningarna bär någon frukt.
Johan har nu skapat sig en tydlig och uttalad ram mot vilken tankar och känslor som driver honom till att ge upp kommer synas tydligare. Tankar som efter en månad kryper sig på om att det inte är någon idé att leta efter kläder på second hand, behöver då inte reageras så mycket på. Att bryta ett åtagande av det här slaget är såklart möjligt (och inte nödvändigtvis fel) – men det kräver processande på medveten nivå och kan minska impulsivitet.
Rama in vad du ska göra
I boken “Switch” av Dan och Chip Heath finns en metafor för beteendeförändring som är tänkvärd. Den lyfter tre väsentligheter för förändring genom bilden av en elefantryttare som navigerar sin elefant framåt längs en väg. Ryttaren, som står för planering och beslut, behövs för att elefantens kraft – vilket symboliserar dina känslor, energi och passion, ska mobiliseras och riktas på vägen framåt. Vägen i sin tur kan vara olika lätt eller svår att vandra – tänk en asfalterad väg med staket runt omkring jämfört med en knappt synlig, dåligt upplyst stig som vindlar sig genom jungeln… Att lägga en del ansträngningar på att skapa en rakare och mer farbar väg är ofta en bra idé.
Om dina känslor är med dig, och du vill anstränga dig, så behöver du peka ut specifikt vad den energin ska riktas mot. Här behövs alltså en klok och skicklig ryttare. Annars rusar du, men i blindo och får svårare att avgöra om du rör dig framåt. Att veta vad du ska göra kommer också göra det lättare för dig att inte ge upp de dagar när energin är lägre och därigenom få till upprepningarna som hjälper dig att automatisera nödvändiga beteendekedjor. För någon som vill ta ett större ansvar i hemmet kan det till exempel vara: “att starta och hänga två tvättmaskiner i veckan” och “att varje dag plocka ur diskmaskinen på morgonen”. När du ramar i vad du ska göra på det här sättet blir det tydligare när du inte gör det – och du kan då snabbare märka om du hamnat i uppgivenhet/tappat fokus etc.
Med fördel ramar du också in vilka tydliga steg du ska ta när du kommit av dig i din förändring. Gärna i formen av en “Om, så…”-plan
Påverka konsekvenserna av att studsa tillbaka och ge upp
Du kan bygga upp en skicklighet i att påverka konsekvenserna av att ge upp eller studsa tillbaka (återuppta förändringsarbetet) så att din motivation att agera långsiktigt stärks. Detta är ett stort område och analyser av kedjor behöver göras individuellt, men för att nämna några generella exempel för att ge dig en idé.
Gör det svårare och lite krångligt och obehagligt att ge upp/undvika
Några exempel på vad du kan göra nedan
Att åtminstone ibland göra beteendet tillsammans med andra, t ex vara med i bokcirkel (om du vill läsa mer) – träna tillsammans med din kompis (om du vill träna mer) – gå en matlagningskurs (om du vill laga mer mat). Snabbt skapas en form av social kontroll, som gör att det lite aversivt att inte dyka upp, och kan påverka din motivation till ansträngning positivt.
Lite på samma tema kan det vara bra att göra offentliga åtaganden. Prata med andra om vad du vill göra mer av. Detta kan dras ännu längre där du till exempel uttryckligen ber andra hålla dig ansvarig och följa upp på saker.
Att ta små steg i riktning mot att göra beteendet kan sätta dig i en situation där det till slut känns krångligare och mer aversivt att backa än att fullfölja. Exempel här kan vara att “ställ fram kassen som du ska lägga bortsorterade kläder i framför din garderob” – när du vill rensa hemma, “byt om till träningskläder” – när du vill träna mer, “gå till biblioteket med din dator” – när du vill arbeta med ditt examensarbete
Bestäm dig för att du alltid analyserar och noga granskar situationer där du givit upp/undvikit med papper och penna
Gör det mer behagligt och givande och/eller mindre jobbigt att studsa tillbaka
Uppmärksamma och belöna dig när du studsar tillbaka efter motgångar/undvikanden.
Gör andra beteenden som aktiverar de värderingar som är i fokus för din önskade förändring – och som får dig att identifiera dig med dessa, t ex läs några jobbannonser, när du vill komma igång med att sätta ihop din portfolio för att kunna söka jobb)- (gå en promenad på lunchen, när du vill komma tillbaka in i att äta mer grönsaker).
Använd lite kuddar och bomull när du ska studsa tillbaka (det vill anpassa aktiviteten så den känns lättare) – t ex repetera något du kan ganska bra (när du vill lägga mer tid på studier) en stund, gå en promenad i rask takt och spring de sista 5 minuterna (när du kommit av dig med löpningen)
Lägg till något belönande i samband med aktiviteten (lyssna på din favoritpodd när du lagar den trasiga lådan för att ta hand om dina saker bättre)
Hantera glömska och distraktion
Glömska och distraktion kan skada ett flertal processer som skyddar dig mot att ge upp din förändring.
Det hindrar dig från att snabbare automatisera dina förändringsbeteenden – något som gör att dessa tar mindre energi och integreras i din vardag och repertoar
När det upptäcks och blir tydligt kan det leda till negativa känslor som triggar impulser att ge upp. Läs mer om detta i del 1.
Det kan också grumla effekterna av förändringen så att dessa blir mindre tydliga – och därmed minskar momentum, motivation och belöningen kopplat till att fortsätta sina ansträngningar
Några strategier som kan användas för att hantera glömska och distraktion är:
Påminnelser eller aviseringar. Försök se till att påminnelsen kommer när du har möjlighet att utföra beteendet.
Planera när du ska göra beteendet. När du planerar kan du visualisera situationen där du utför beteendet så tydligt och levande som möjligt, och föreställ dig även de positiva konsekvenserna du upplever av att göra det. Om du blir varse att du inte följt din plan – se det som en signal för att agera direkt – eller ny planering (om att göra direkt inte är möjligt)
Skriv ner när du gör det önskade beteendet och dess positiva effekter. Att se loggboken växa stärker din motivation. Att se dess positiva effekter stärker de belönande kvalitéerna av beteendet och kan förbättra din sinnesstämning och villighet att anstränga dig igen. Att inte skriva ner blir också en tydligare signal på att du kan ha tappat fokus/givit upp.
Sammanfattningsvis
Genom att förtydliga vad du ska göra, och definiera hur länge dina förändringsansträngningar ska pågå och under vilka villkor du ger upp dessa blir det tydligare för dig – så du snabbare märker när du kommit ur ett förändringsmindset. Du har då förberett åtgärder och strategier som hjälper dig studsa tillbaka, t ex planering, påminnelser samt påverkan genom sociala förväntningar och belöningar. Det lönar sig att bli skicklig på den här typen av beteenden, som är kopplade till det som ibland kallas för resiliens, och kan spela en viktig roll för hur du hanterar svårigheter och din hälsa.
Precis som i fabeln med sköldpaddan och haren så vinner (förändrings)uthålligheten alltid i längden.
Kontakta oss om du vill ha vår hjälp i din förändring.
Så här i januari är det många som tar tag i saker och prövar att förändra något i sitt liv. Det pågår intressant forskning om nyårslöften i Sverige och vi har skrivit lite om tidigare forskning och resultat i bloggen.
Psykologisk behandling handlar väldigt ofta om förändring på ett eller annat sätt, och idag delar vi med oss från erfarenhetsbanken om några saker som brukar kunna förbättra chanserna att lyckas med att göra en förändring, t ex ett nyårslöfte eller något annat.
Det finns olika typer av förändring som vi kan vilja åstadkomma
Ändra din syn på vad förändring är
Det är ofta hjälpsamt att se förändring, och förändring av beteenden som en process snarare än som ett binärt “då och nu” – eller “antingen eller”. Det är vanligtvis inte enstaka kraftansträngningar eller lyckträffar – utan konsistent upprepande och vidmakthållande av specifika beteenden som är önskat. Att vid ett enstaka tillfälle säga ifrån, t ex när spårvagnsgrannen pratar nedsättande med sitt barn, och sedan fortsätta låta familjemedlemmar, kollegor och bekanta köra över en är oftast inte det som avses när man vill “bli bättre på att stå upp för sig själv”.
Trots detta är det många som lägger väldigt mycket fokus och energi på hur de första stegen tas. Egentligen inget konstigt i det, men kan vara en fallgrop att lägga för stor vikt och fokus på de första stapplande stegens betydelse. Budskapet i dagens blogg är att istället, och redan från början lägga mer fokus på det som får förändringen att fortsätta och inte avstanna. Att tänka mer i banorna – hur undviker jag att sluta (försöka) med det här jag vill förändra.
Öka medvetenheten om tankar och känslor som hotar processen
Ett av de största hoten mot beteendeförändring är de situationer, tankar och känslor som leder till att du ger upp ditt åtagande, ditt fokus och/eller dina ansträngningar – och som gör att du slutar försöka göra det önskade beteendet. En viktig tanke här är: om du kan ha och äga upplevelser som driver dig mot att ge upp – utan att faktiskt ge upp – kommer du fortsätta röra dig i den önskade riktningen. Frågan om du kommer att nå dit du önskar (eller så långt som möjligt givet dina förutsättningar) blir då mer en fråga om tid.
Hur blir du mindre styrd av dessa tankar och känslor?
Reflektera över hur det brukar kännas när du ger upp. Dra dig till minnes en situation när du gav upp med något och försök identifiera vilka känslor du hade. Några exempel kan vara uppgivenhet, trötthet, meningslöshet, överväldigad, otillräcklighet, förtvivlan, ledsenhet, misslyckande/skam och maktlöshet. Det är värt att öva på att stanna upp i dessa känslor och ge akt på hur de känns i kroppen. Det hjälper dig att bearbeta dessa känslor både mentalt och kroppsligt. Det blir bland annat då ofta lättare att ge dem en annan betydelse och tolkning, som exempelvis “det är helt begripligt att jag känner mig överväldigad och vill ge upp efter 5 mil i tröga vasaloppsspår” eller “just nu, i det här ögonblicket känner jag mig otillräcklig när jag hjälper mitt barn med läxorna”.
Lära känna dina ge upp-tankar
“det är ingen idé att jag fortsätter försöka”
“det är omöjligt – “jag kommer aldrig klara av det här”
“jag är misslyckad/har misslyckats/kommer misslyckas”.
Ibland sk. “orsaksgivande”: “det går inte för pga av mitt jobb”, “det fungerar inte med min personlighet”, “det är för dyrt”, “jag har inte tid”
“ja, men-tänkande”: jag vill motionera mer, men det finns inga roliga sporter; jag ska höra av mig till min kompis, men jag är för trött.
Mer subtil kan vara tankar kopplade till att det önskade inte är önskat och viktigt längre: “det spelar ändå ingen roll”, “det gör ingen skillnad änd唓det är inte så viktigt”
Eller andra självbedrägliga tankar om att göra det vid andra tillfällen “jag ska göra det sen”, “det passar inte just nu”.
Lär dig känna igen “återfallsförbrytarna” som spökar för just dig. Varning för att hjärnan kan vara riktigt lurig. Det kan hjälpa att förbereda sig på att dessa tankar kan komma, så att man kan känna igen dem. Då är det lättare att inte förväxla deras budskap med fakta eller klokskap. Hjälpsamt brukar istället vara inte fokusera så mycket på dem eller tänka vidare på dem. Här hjälper det att minnas att tankar inte nödvändigtvis representerar sanning, fakta och ens verkliga önskningar, utan att hjärnan genererar mycket skräp som vi kan sålla bort och släppa.
Sluta respektera dina “ge upp”-tankar
Orsaksgivare och Ja-men tänkare behöver öva på att påminna sig om att de inte är robotar som måste få en instruktion i tankarna för att kunna agera. Det går fint att tänka en sak och göra en annan. Prova t ex att utförligt tänka på att du ska gå och ta en iskall dusch; hur du ställer dig under det isande vattnet, tappar andan och får ont i fingrar och tår…. Om du läser det här jag skriver nu (och alltså inte är på väg till duschen) har du ett bevis på att det går fint att agera fritt från vad vi tänker. Fortsätt skapa dessa bevis på området som rör tankarna som gör att du inte tar steg i riktning med din önskade förändring. Ja, men-tänkande kan du lattja lite med genom att ersätta “Ja, men” med “Ja, och…” Ja, jag kan gå ut på en promenad OCH det är kallt ute.
En annan strategi är att förbereda bra svar på dessa tankar, t ex: “Det är ändå ingen idé” – Idén med att fortsätta är att på sikt komma igång med och bli mer bekväm med det här som kan vara bra för min energi och hälsa; “Jag är misslyckad” – “Det känns svårt och tungt just nu och jag är inte där jag önskar att jag var ännu, men det betyder inte att jag är dålig eller hopplös”. Förvänta dig inte att dessa förberedda tankar känns naturliga och trovärdiga från början, utan fortsätta att påminna dig om dessa över tid och agera som om de stämmer, så kommer de kännas mer och mer rimliga och hjälpsamma efter hand.
Avslutningsvis, håll i och ut
Vi återkommer i ett kommande inlägg med lite mer tankar om vad du mer konkret kan göra och handla för att stödja din förändringsprocess. Att ta med sig från dagens blogginlägg för den som vill öka sina chanser att lyckas med förändring är: Se förändring som en process där att motverka tendenser att ge upp är minst lika viktigt som den förändring du vill åstadkomma. Vad förberedd på att känslor och tankar kommer som kommer vilja få dig att ge upp. Dra från dina tidigare erfarenheter – och var uppmärksam på dessa tankar och känslor – så blir det lättare att inte styras av dom. Ha tålamod och håll ut med detta så blir du gradvis bättre och bättre på att inte ge upp.
Utmattningssyndrom är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa i Sverige och orsakar en betydande andel av alla sjukskrivningar. Tillståndet varierar mycket mellan olika personer och kan ibland vara svårbehandlat och ge långvariga problem. Idag går vi igenom ny, svensk forskning på området, som vi också kopplar till beteenden som kan vara hjälpsamma öva på att förändra vid stress och utmattning.
Utmattningssyndrom innebär mentala, kognitiva, känslomässiga och kroppsliga tecken på utmattning som utvecklas i efterföljden av en längre periods exponering för minst en källa till icke-traumatisk stress. Problemen hindrar påtagligt möjligheten att fungera i olika livsområden, så som arbete, hem och socialt. Psykologisk behandling av utmattning syftar till att bryta obalansen mellan stress- och återhämtning genom förändring av situation och/eller beteendemönster på ett sätt som leder till minskade symtom och ökad funktion. Läs gärna mer om detta här, eller vår bloggserie.
Att klippa gräsmattan: finns det yttre krav som kan skiljas från inre?
Ny svensk studie ökar kunskapen om utmattning
Inom sjukvården används diagnoser för att hur vissa avgränsade symtom utgör ett tillstånd som skapar lidande och problem. Utvecklandet och vidmakthållandet av ett psykiskt tillstånd, t ex en depression eller utmattningssyndrom är ofta komplext och svårfångat. Nätverksteori har banat väg för ett intressant, och potentiellt hjälpsamt sätt att närma sig denna komplexitet. Utifrån nätverksteori kan symtomen vid ett psykiskt tillstånd/diagnos tänkas vara associerade som noder i ett nätverk. Genom upprepade mätningar av intensiteten av olika symtom kan vi se hur det tänkta nätverket “fungerar”, visualisera det, och få svar på relevanta frågor som: Vilket symtom är mest sammankopplat med andra symtom, vilka är mer perifera, vilken typ av förändring i nätverket leder till mer “aktivitet” och vilken leder till mindre osv. Detta kan bland annat ge uppslag till bättre behandlingar mm. I en svensk studie kopplad till multimodal rehabilitering för svenska patienter med utmattningssyndrom undersöktes och analyserades symtombilden för deltagarna på det här sättet (Mårtensson et al, 2024).
Dataunderlaget bestod av 915 personer som diagnosticerats med utmattningssyndrom och genomgick ett 24-veckor långt multimodalt behandlingsprogram. Skattningar av symtom gjordes under sex tidpunkter före, under och efter intervention. Skattningarna genomfördes under nästan två år. Symtomdata från de olika tidpunkterna bearbetades statistiskt utifrån aspekter så som antal kopplingar till andra noder, konnektivitet eller hur ofta noden fungerar som en brygga mellan två andra noder i nätverket.
Man fann att nätverksstrukturerna var stabila över mätningarna och att inga skillnader gick att hitta mellan personer som svarade på behandlingen jämfört med personer som inte gjorde det. De symtom som var mest centrala och sammankopplande i nätverket var “begränsad mental energi” och “negativa reaktioner på krav”. Det sistnämnda symtomet var mer oväntat, och något som i tidigare studier visat sig hänga samman med perfektionistiska drag. Detta återspeglades också i data i denna studie, där perfektionistiska nivåer före behandling var assoicerat med fler och intensivare symtom på utmattning (före behandling). Forskarnas slutsatser blir därmed att det kan vara viktigt att perfektionism kan vara en viktigt fokus vid behandling av utmattningssyndrom.
Hur kan vi arbeta med våra reaktioner på krav? Tillbaka till Lazarus och Folkman (1989)
Lazarus och Folkmans (1989) populära transaktionella modell för stress beskriver att stress är kroppsliga reaktioner på ett yttre stimulus (även ‘krav’) som värderas som skadligt. Vidare visade de i forskning att den upplevda stressnivån också beror på hur väl vi bedömer att vi kan handskas med situationen/kravet. Dessa två värderingar utgör en av orsakerna till att olika människor kan uppleva olika mycket stress i ‘samma’ situation, menar Lazarus och Folkman. Av teorin följer också ett ramverk som ger en fingervisning om hur vi kan påverka vår (upplevda) stress. Ramverket ser ut enligt följande:
1. [primär tolkning] Hur vi värderar graden av hot kopplat till ett yttre krav/stimulus
2. [sekundär tolkning ] Hur vi värderar vår egen förmåga att handskas med (copa med) kravet
3. [copingstrategi] Vilken strategi för att handskas med situationen använder vi
Att göra skillnad mellan inre och yttre krav kan minska graden av stress
Utifrån detta ramverk verkar det hjälpsamt att arbeta med våra värderingar/tolkningar av de krav vi möter. Vi får komma ihåg att det utgör en mänsklig grundförutsättning att vi i de flesta situationer och skeenden automatiskt gör snabba värderingar, ofta med mycket begränsad information. Forskning inom kognitionspsykologin har visat på att inflytandet på dessa tolkningar är många – men några viktiga att vara medveten om är: detaljer i situationen, förförståelse och tidigare erfarenheter samt vårt aktuella känsloläge eller kroppsliga upplevelser.
Vi kan inte sluta göra dessa automatiska snabba värderingar, men vi kan stanna upp och tänka långsamt – för att medvetandegöra och påverka vår förståelse av situationen. Ett sätt att kategorisera krav är i vilken utsträckning de är utifrån kommande, sk yttre krav – och kopplade till faktiska förväntningar och konsekvenser, eller kommande inifrån dig själv, sk inre krav – och handlar om dina förväntningar på dig själv, önskningar, principer och mål. Som ett exempel kan “att genomföra ett barnkalas” delas in i yttre krav, i form av – en plats och en tid, att bjuda in gäster, något att äta och dricka, att fira tillsammans. Inre krav gällande ds, kan vara “alla ska vara glada”, “alla ska tycka allting är roligt” “maten måste vara jättegod” “kalaset ska inte vara sämre än någon annans” osv!
Det kan vara svårt att särskilja inre och yttre krav, men målet måste ju inte vara att göra det perfekt eller “rätt”. Vi kan istället tänka att det är något som hjälper oss få syn på alla de inre krav som lägger sig ovanpå de ofta mer basala yttre kraven och därigenom ökar hotupplevelsen och stressen i en situation. Nedan går vi igenom ett till exempel som belyser hur du kan arbeta med att medvetandegöra din inre/yttre krav, och arbeta med omvärdering/omtolkning vid stressproblem.
Hur arbetar du med inre och yttre krav vid stressproblem
När du läser exemplet kom ihåg att du själv kan välja hur, och i vilka situationer du arbetar med dina inre och yttre krav. Det är inte alltid eller aldrig. Krav ställs på oss i de flesta situationer, och om du inte vågar, kan eller vill utmana dina inre krav vid ett tillfälle – så ställs du snart inför ett nytt krav – och en ny möjlighet att där påverka din upplevda stress och efterföljande ansträngning.
Exempel: medvetandegörande av krav
Din bästa vän ber dig vara toastmaster på hens bröllop. Du blir glad, men märker också en ökad stress – där dina muskler blir mer spända, hjärtat slår snabbare och du känner dig något överväldigad. Det yttre kravet är i detta fall “att i samband med bröllopsmiddag inneha rollen som toastmaster”, det är i detta krav en ganska stor grad av ovisshet då du inte helt säkert vet vilka krav och uppgifter din vän kopplar till sin fråga. Samtidigt kan vi identifiera en mängd inre krav som aktiveras, så skulle kunna låta ungefär såhär: “jag måste vara underhållande”, “jag måste få min vän att känna sig glad och lycklig”, “jag får inte förstöra kvällen för alla” och “jag måste få de som talar på bröllopet att hålla bra tal”.
Exempel: utforska, förtydliga yttre krav
Med denna ökade medvetenhet kan vi gå vidare med att till exempel (innan vi tackar ja) fråga vår vän om vad det skulle innebära, vad den förväntar sig och värdesätter för en toastmaster. Vi kan också själva försöka påverka det yttre kravet – “Jag kan tänka mig att vara toastmaster, men då vill jag ha en parhäst” eller “Jag kan vara toastmaster – om ni tar snacket med de som ska hålla tal om ramarna”.
Exempel: arbeta med att nyansera och utmana inre krav
Vi kan också gå vidare med att utmana våra inre krav. Kan vi släppa det här med att vara underhållande, och ändå vara toastmaster? Vad är det värsta som kan hända då? Appropå andra inre krav: Går det exempelvis fokusera på att hur talen blir, och hur de uppfattas av brudparet, är saker som ligger utanför din kontroll som toastmaster. Att lägga över ansvaret på talaren, brudparet och övriga gäster – hur skulle det kännas? För att på sikt ändra generellt och automatiskt höga inre krav (som vid perfektionism) kan det vara hjälpsamt att också att inte låta våra handlingar styras av inre krav. Prova då alltså gärna att låta bli att sitta och förbereda skämt och punchlines, eller att läsa och redigera alla tal.
Fortsätt arbeta med att särskilja yttre och inre krav
Det gör du genom att kartlägga och systematiskt utmana dina krav under en längre tid tidsperiod. Du kan använda ett formulär som du återkommande fyller i som hjälp.
Situation
Yttre krav
Inre krav, exempel
Omvärderat inre krav
Nya beteenden
Möte på jobbet där arbete fördelas
att delta i samordning av arbetet
“Jag måste ta minst lika mycket som andra” “Om ingen annan säger ja, får jag göra det”
“Det är ok att säga nej, oavsett vad andra gör eller säger”
Säga nej utan förklaring. Sitta stilla och avvakta när arbete är svårfördelat.
Stökigt hemma
att kunna hitta saker, långsiktiga hälsorisker
“Om man ser skräp eller oordning måste man städa” “Köket måste vara perfekt städat innan man kan göra något annat”
“Det är fint när det är städat, men ibland är det viktigare att göra annat” “Man kan lämna köket en stund även om det inte är 100% städat”
Läsa en bok trots att det står disk framme Gör bara en snabb avplockning trots att det ligger skräp och smulor på golvet
Umgänge med kompisar
lyssna, ge social respons
“Jag måste vara en perfekt vän” “Det är mitt ansvar att vi har det trevligt”
“Jag kan vara mig själv, även om jag inte känner mig på topp” “Hur andra reagerar och känner är utanför min kontroll”
Luta sig tillbaka i samtalet, säga vad man faktiskt känner Låta egna behov få ta plats
Referens
Mårtensson, G., Johansson, F., Buhrman, M., Åhs, F., & Clason van de Leur, J. (2024). A network analysis of exhaustion disorder symptoms throughout treatment. BMC psychiatry, 24(1), 389.
Kontakta oss med frågor eller för hjälp med stress- och utmattningsrelaterade problem.
Ett nytt år närmar sig, och för många så är det ett tillfälle att stanna upp och fundera på vart man är på väg, och vart man vill. För detta används av en del nyårslöften. Traditionen med nyårslöften verkar ha importerats från USA, där Benjamin Franklin på 1700-talet ska ha populariserat bruket att formulera goda föresatser för det kommande året. Uttrycket bragelöfte är äldre och kan vara en indikation på att något liknande förekommit i Sverige även tidigare, dock utan specifik koppling till nyåret.
Går du i sådana tankar eller känner dig inspirerad att göra det är vår förhoppning att det här inlägget och kommande del 2, bidra med psykologisk kunskap som ökar chansen att du når dina mål.
Chansen att du har hjälp av att sätta mål ökar om de är genomtänkta och verklighetsförankrade. Anledningen till detta blir tydlig när vi ser till forskning gjord av Locke och Latham (Goal setting theory, 1990, 2013). De har visat på några viktiga förutsättningar för att målsättning ska kunna ha den önskade effekten på beteendet. Ha dessa i åtanke när du sätter dina mål.
Förutsättning 1: Livssituationen och målet går ihop
En viktig förutsättning är att den situation du befinner dig i – din livssituation – ger stöd åt, snarare än hindrar, arbete mot målet. Det är till exempel inte en bra idé att sätta målet att göra fyra weekendresor med shopping under året om du har problem med ekonomin. Du kan också ändra livsbetingelserna så att graden av stöd för målinriktat beteende ökar. Om ditt mål exempelvis är att träna två pass på gymmet varje vecka kan du ändra dina arbetstider och välja ett gym som gör att du kan gå direkt från jobbet till träningspassen varje vecka.
Förutsättning 2: Commitment till målet
Din grad av åtagande till målet (commitment) spelar stor roll. Åtagande till målet stärks om målet är kopplat till sådant som du själv värderar och tycker är belönande. Forskning inom motivationsfältet har visat på att det kan hjälpa att skriva om för- och nackdelar med att arbeta mot målet, och inte minst varför man vill nå målet.
Förutsättning 3: Har du kunskapen och färdigheterna som behövs?
Att sätta mål har ingen effekt om du inte vet hur du ska göra för att nå dem. Chansen att nå målet ökar om du har de kunskap och de färdigheter som behövs, och också litar till din förmåga i det avseendet. Här kan det vara hjälpsamt att lära sig mer om det ditt mål handlar om. Om du som mål har att äta matlåda minst tre gånger i veckan kan det bidra till måluppfyllelse om du lär dig mer om matlagning och måltidsplanering, t ex genom att läsa en matblogg eller gå en kurs.
Var noggrann när du formulerar målen
Latham och Locke har visat att specifika mål fungerar bättre än vaga och abstrakta mål. Ett sätt att öka graden av specificitet är att göra målen SMARTa, som i specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbegränsade. Jämför till exempel: Jag vill träna mer, med Jag ska från januari till maj spela squash på tisdagar och torsdagar mellan 13-14 med Karim.
Formulera närmandemål istället för undvikandemål
En stor svensk studie av Oscarsson med fler (2020) med över 1000 deltagare fann att att en större andel personer som formulerade sina nyårslöften i “närmande”-termer (approach-oriented) nådde sina mål i större utsträckning. Att närmandemål är mer effektiva än undvikandemål har visat sig tidigare i forskning på personliga målsättningar.
Hur formulerar jag närmandemål?
Ett närmandemål ramar in ditt mål i termer av vad du vill göra (mer) av, istället för vad du vill göra mindre av eller sluta med. Jämför till exempel: Att sluta sitta vid TV:n varje dag efter jobbet (undvikandemål) med Att varje dag efter jobbet planera vad jag ska göra under kvällen (närmandemål).
Använd delmål, särskilt om ditt mål är komplext och långsiktigt
Genom att formulera närliggande delmål motverkas tendensen att skjuta upp och bidrar till att mobiliserar vår energi och prioritera arbete mot målet här och nu. Om ditt mål är att springa ett maraton, kan det vara bra att formulera delmål som skapar en tydlig trappa mot ditt mål. Till exempel:
Inom 7 dagar – springa 5 km
Om två veckor – springa 10 km
Lördag om två månader springa ett halvt maraton
En helg om tre månader springa 25 km
Söndag om fyra månader springa 34 km
Sex månader från nu, den 10 juni springa tävlingen Stockholm maraton,
Fortsättning följer
Det var några tankar som kan vara bra att ha med sig om du vill sätta mål på ett sätt som ökar chansen att du når dem. I del två om nyårslöften ska vi prata om vad som ytterligare kan öka din uthållighet och motivation att göra jobbet som krävs för att hålla dina nyårslöften.
Organisationers utmaningar är många och återkommande uppstår behovet av att göra mindre eller större förändringar verksamheten. När strategier och processer finns på plats så händer fortfarande inget om inte individer som finns i organisationen börjar göra på ett nytt sätt.
Utan att någon säger eller gör någonting finns ingen möjlighet att nå resultat.
De vanligaste strategierna att få till en förändring eller nå ett visst resultat är på olika sätt säga åt individerna i organisationen att göra på ett nytt sätt, t ex genom att säga till, vädja eller hota; e-posta eller ringa, genomföra utbildning eller anordna planeringsdagar. Detta fungerar ibland helt ok, men ofta har man svårt att få till förändringen fullt ut och framförallt att hålla kvar den förändring som gjorts. Varefter tiden går sker ofta en tillbakagång mot hur det såg ut från början. Den tid, kraft och kostnad som investerats i förändringen är då bortkastad. Vad kan psykologin som vetenskap erbjuda den organisationer som står inför ett utvecklingsbehov?
Inom det organisationspsykologiska fältet finns sedan 70-talet en metod som går under benämningen Organizational management, OBM, ibland kallas det även performance management. Precis som KBT baseras denna metod på grundforskning om vad som påverkar mänskligt beteende. OBM innehåller ett flertal olika delar som vid arbete med organisationsförändringar anpassas utifrån hur förutsättningar och uppdrag ser ut. I ett utvecklingsarbete med OBM är ambitionen att nå påvisbara, och över tid hållbara, förändringar av beteenden och resultat.
Att analysera beteenden i organisationer
En av grundpelarna i OBM är beteendeanalys, ett verktyg för att förstå och förutsäga beteenden. Beteendeanalysen betonar att alla beteenden behöver förstås utifrån den situation eller kontext där de förekommer. Särskilt viktiga delar av situationen är det som i tid föregår och följer på ett visst beteende, även kallat aktiverare och konsekvenser.
Låt oss titta på ett beteende som förekommer på många arbetsplatser (se tabell nedan): att hjälpa en kollega, Beteende. Aktiverare är i detta fall att kollegan ber om hjälp och det som följer på beteendet, konsekvenserna, är avbryter eget arbete, problemet blir löst och att min kollega uttrycker tacksamhet. Viktiga konsekvenser återfinns ofta i resultatet av det som görs eller i vad andra gör och säger.
Ett exempel: Analys av beteendet “att hjälpa kollega”
A ktiverare
B eteende
C – konsekvenser
kollega ber om hjälp
hjälper till
– avbryter arbete med eget ärende – problemet blir löst – kollega uttrycker tacksamhet
kollega ber om hjälp
hjälper inte till (säger “jag hinner inte”, “kan du fråga någon annan?”)
– fortsätter arbete med eget ärende – resultat av arbete med egen uppgift – kollega blir besvike -problemet blir inte löst
Om beteendet, i detta fall att hjälpa kollegan med dennes uppgift, ökar eller minskar i sannolikhet i framtiden kallas det att beteendet har blivit förstärkt eller försvagat. Här kan vi både tänka oss att beteendet “att hjälpa till” skulle kunna bli förstärkt genom att tacksamhet uttrycks och ett resultat uppnås, t ex att ett problem blir löst. Å andra sidan skulle det kunna bli så att beteendet “att hjälpa till” under dessa omständigheter kan ha bli försvagat för att det tog lång tid, var krävande och omständigt. Hur det faktiskt blir kan vi inte veta, det behöver observeras/mätas över tid. Det kan inte nog poängteras, då konsekvenser och deras effekt på beteendet i fråga (förstärkning, försvagning) alltför ofta blandas ihop, både i teori och praktik – “Jag sa ‘godmorgon, vad roligt att du är uppe’ för att förstärka min tonåring när han gick upp tidigare, men han blev arg och svor åt mig” (det verkar mer troligt att beteendet att gå upp tidigt har blivit försvagat, men det får framtiden utvisa…) Verkligheten är facit, inte hur vi tror, tänker eller tycker att det ska vara. Beteendeanalys är endast en teori som hjälper oss att göra kvalificerade gissningar.
Förändring med fokus på konsekvenser
I exemplet ovan finns också ett exempel på när samma aktiverare leder till något annat än det önskade beteendet. Det är ofta hjälpsamt att kartlägga detta, då beteenden ofta konkurrerar med varandra, och att det vanligtvis förekommer flera konsekvenser där några fungerar förstärkande, andra försvagande och vissa är helt utan påverkan. Finns det effektiva förstärkare för andra beteenden än det önskade i en viss situation kan det ibland vara klokt att försöka motverka detta.
I litteraturen finns dokumenterat att effektiva konsekvenser, det vill säga de som har störst inflytande på beteende, ofta sker direkt snarare än fördröjt; har positiv eller negativ emotionell betydelse snarare än neutral samt är säkra/förutsägbara hellre än osäkra/slumpmässiga.
Mot bakgrund av detta verkar det viktigt vid förändring att kartlägga de konsekvenser som har inflytande på de beteenden som ska öka och minska. Vi behöver sannolikt göra organisatoriska förändringar som säkerställer fler direkta, säkra och positiva konsekvenser i samband med beteenden som ska öka.
Om vi till exempel har goda skäl att tro att samarbete med vissa arbetsuppgifter tillför kvalitet till verksamhetens resultat skulle det utifrån kartläggningen vara intressant att som chef uppmärksamma och stödja framgångsrika samarbeten, t ex genom intressera sig för- och ge återkoppling på just detta vid utvärderingsmöten. Vidare behöver man se till att det finns rutiner för att snabbt avlasta den som hjälper någon annan och att tillsammans med sina medarbetare utvecklar former och färdigheter för samarbete som gör att det känns givande att samarbeta.
Människor vars beteenden får positiva konsekvenser mår och fungerar bättre, varför interventioner bör inrikta sig på detta i första hand! Med konsekvenser i fokus kommer vi till andra slutsatser och insatser än om vi hade formulerat problemet som att medarbetarna har dålig samarbetsförmåga och på olika sätt sagt åt dem att samarbeta mer och bättre. Vilken av dessa utgångspunkter tror du har bäst möjlighet att leda till en hållbar förändring med gott resultat?
Läs gärna mer i boken “Piska eller morot?” som handlar om hur och på vilket sätt vi kan sätta mer fokus på konsekvenserna av viktiga beteenden. Boken är skriven av Anna Russberg och Jannis Angelis.
När du kommer
till oss så kommer det första vi gör vara att försöka förstå
och lära känna dig bättre. Vi tar reda på det vi behöver veta om
hur dina besvär ser ut och ställer frågor som ska mynna ut i att
vi gör en bedömning kring hur vi ska kunna hjälpa dig på bästa
möjliga vis att komma tillrätta med besvären, utifrån verktygen
vi själva besitter. Därför så kan det se en aning olika ut även
mellan olika KBT-psykologer, då det finns många olika verktyg inom
KBT och även olika former av KBT.
En grundprincip
inom KBT är att om ingenting förändras, så blir ingenting
annorlunda. En annan grundprincip är att alla gör så gott dom kan,
så för att kunna göra det på ett bättre sätt än tidigare så
behöver någonting nytt tillföras.
Det som KBT
tillför är då en kombination av:
Information/kunskaper
Verktyg/strategier
Stärkta förmågor och färdigheter
Beroende på
vad du som individ har besvär med samt beroende på vad du har fått
med dig under livets gång tidigare, så kommer du ges dom
pusselbitar som vi tänker leder dig fram till att kunna göra saker
på ett bättre sätt än tidigare. Du får lära dig att hantera
dina tankar, känslor och beteenden på ett annat vis än vad du är
van vid. Detta kan vara svårt och för vissa skrämmande till en
början – många gånger så innebär det att du behöver möta dom
saker i det yttre eller dom saker inom dig som du tidigare har värjt
dig mot. Det kan leda till att flyktimpulser aktiveras tämligen
tidigt under behandlingen, eller i det skede där det så att säga
”börjar hetta till”. Dessa flyktimpulser försöker styra in dig
i att gå tillbaka till samma gamla trygga men uppenbarligen
ineffektiva mönster som pågått tidigare. Dina tankar (som utgår
från din känsla; vilket vid nedstämdhet innebär impulser till att
ge upp och vid oro/rädsla ger impulser till att fly) kommer
säkerligen bidra till att hitta motiv till att du inte ska behöva
göra några förändringar, eller att ”behandlingen inte fungerar”
(i ett skede innan det ens är meningen att det ska ha börjat
fungera).
I synnerhet när
det kommer till ångestproblematik av olika slag så handlar
framstegen om att med hjälp av ovanstående pusselbitar;
kunskaperna, verktygen och stärkta förmågorna; lyckas ta sig över
trösklar, att lyckas åstadkomma förändringar. Trösklar är som
svårast i början; när dom väl har passerats kommer det bli
enklare. Trots att det inte minst är dom olika formerna av
ångestproblematik som KBT visar sig vara den allra bästa metoden
för, så är det ändå vanligast att det är här som avhopp sker
under pågående behandling. Det är som nämnts begripligt utifrån
orons och rädslans påverkan.
En utmaning vi
som behandlare har är att försöka motverka att den vi träffar
agerar utifrån sina undvikandeimpulser under behandlingen, innan vi
har nått fram till punkten att du inte bara ska förstå och tänka
utifrån nya perspektiv, utan även göra annorlunda, att du med
hjälp av kombinationen(!) av information/kunskaper,
verktyg/strategier samt stärkta förmågor och färdigheter, kunna
möta dina trösklar och även passera dessa för att på det viset
upptäcka skillnaden mellan ”att göra det som känns bra” mot
”att göra det som är bra” och faktiskt leder dig och dina
känslor i en mer positiv riktning. Detta kommer att ske, så länge
vi arbetar tillsammans mot detta mål.
I och med att
det som leder till förändring är kombinationen av ovanstående tre
områden, så är det även viktigt att vara medveten om att det är
förväntat att det kommer ta en viss tid innan förändring uppstår
i dom allra flesta fall. Att avfärda KBT för att ingenting sker
efter att man har gått igenom första pusselbiten är som att
avfärda penicillin efter att ha tagit den första tabletten. KBT är
liksom vid penicillin att man bygger upp och bygger vidare på det
tidigare. Med endast en pusselbit på plats så kan man sällan lösa
pusslet. Därav är det viktigt att vara medveten om att det är
sällan ett enskilt område, en enskild pusselbit i sig, kan göra
hela jobbet.
Source: Creative commons.
Ovanstående är
viktigt att påtala då våra hjärnor ofta vill att vi ska se hela
lösningen framför oss, medan vi i KBT ofta endast presenterar
pusselbit för pusselbit. Våra hjärnor låter sig gärna fokusera
på omedelbara effekter – det som är bra på kort sikt – medan att
ägna sig åt att göra motsatsen och fokusera på sådant som inte
nödvändigtvis ”tar bort” känslan för ögonblicket men
erbjuder metoder som förändrar det mer över tid, nästan alltid
står i rak motsats till det förhållningssätt som funnits med
under utvecklandet av besvären – där man oftast lyckats hantera
känslorna just för ögonblicket men inte över tid. I vissa fall
inte bara med konsekvensen att detta kortsiktiga förhållningssätt
orsakat ännu mer negativa känslor över tid, utan även med
konsekvensen att det utgjort hinder till att leva våra liv på det
vis vi önskar. KBT innebär motsatsen till vad hjärnans kortsiktiga
förhoppningar och förväntningar många gånger är. Därför går
vi miste om att hjälpa alltför många som vi vet hade kunnat bli
hjälpta om man hade stannat kvar för att upptäcka vad
kombinationen av pusselbitar kan erbjuda.
Kunskaper
hjälper enbart om vi vet hur och när vi ska använda dom samt att
vi har förmågan till att använda dom vid rätt tillfällen.
Strategier och
verktyg fungerar enbart under förutsättning att vi har
informationen/kunskapen att förstå när verktyget ska tillämpas
och varför, samt att vi har utvecklat en medvetenhet och
självkontroll som gör det möjligt för oss att använda oss av
strategierna och verktygen när det verkligen behövs.
Ökade förmågor
och färdigheter i form av framförallt ökad självkontroll och
medvetenhet gör ingen nytta om vi inte har något att tillämpa
dessa förmågor på.
Därför
behöver vi ha med alla pusselbitar som inte redan i förväg finns
på plats, innan effekten kommer att visa sig. Vi vet att du redan
gör ditt bästa och att du vill utvecklas till det bättre. Det är
en del av vår mänsklighet. Men om ingenting förändras, så kommer
ingenting bli annorlunda.
Så frågan är: Hur ska Du gå tillväga för att förändra din situation till det bättre – på ett hållbart vis?