Virtual-reality förstärkt KBT

I vår strävan att erbjuda så effektiv KBT-behandling har vi etablerat ett samarbete med VR-World, en utvecklare av virtuella världar och relaterade applikationer. Det gör det möjligt för oss att använda högkvalitativ VR-teknik i behandling av vanliga problem, till exempel rädslor och fobier och social ångest. Forskning på området har pågått flera decennier och det finns numera ett stort antal studier som undersökt virtual reality för behandling eller som ett inslag i behandling, och konstaterat att det är en säker och effektiv behandlingsform. I de fall vi använder VR-teknik är vi självklart med och vägleder behandlingsarbetet.

VR-teknik har i vissa fall till och med en del fördelar jämfört med sedvanlig behandling. Det kan exempelvis göra det lättare, mer tidseffektivt och mindre omständigt att få till exponering. Situationer som i verkligheten är svåra eller omöjliga att närma oss, kan tillgängliggöras i en virtuell miljö. VR-teknik kan på det viset addera till det vi kan få till i ett vanligt behandlingsupplägg. Det finns också en del stöd för att det i stor utsträckning tilltalar personer som ställs inför att välja behandlingsform.

Sammanfattningsvis, mot bakgrund av forskningsläget och vår erfarenhet ser vi på VR-tekniken som ett komplement och tillägg till vanlig behandling. Något som för rätt person och vid rätt omständigheter kan förstärka effekten av behandling.

Sidöversikt:

Virtual-reality förstärkt behandling
Vad är virtual reality?

Virtual reality, VR, är teknik som används för att med hjälp av utrustning som innefattar bland annat ett slags glasögon, skapa verklighetstrogna upplevelser i 3D-miljö. Det kan kännas lite som att kliva in och röra sig i en film eller virtuell värld. Som alltid går det tekniska utvecklingen framåt, och adderad teknik, så som sammankoppling av flera personer, särskilda golvplattor/band och haptisk teknik (har med känsel att göra), gör att den virtuella erfarenheten blivit än mer verklighetslik.

Vilka tillämpningsområden har virtual reality när det kommer till psykologiska interventioner?

Emmelkamp och Meyerbröker lyfter i sin översiktsartikel (2021) tillämpningsområden för virtual reality inom både bedömning och behandling av psykisk ohälsa. Förutom de mer etablerade användningsområdena: fobier, social ångest, PTSD och paniksyndrom lyfts även (begynnande) forskning även kopplat till OCD, substansmissbruk, ätstörningar, psykos och Autism och ADHD. Även vad gäller återhämtning och anhedoni har studier genomförts.

Det är väldigt olika hur etablerade och undersökta interventionerna är för olika tillstånd. Lite förenklat kan man säga att det är mer etablerat på området exponeringsbehandling vid ångestproblem (fobier, social ångest, PTSD, paniksyndrom), och i övrigt på en mer utforskande stadie. Vi följer med intresse utvecklingen även inom andra områden än exponeringsbehandling.

Hur kan virtual reality användas i en KBT behandling?
  • Efter ett par kartläggande samtal gör vi en bedömning av önskad förändring, problembild och relevanta omständigheter. Det kan vara att vi då ser exponering i virtuell miljö som en möjlighet, och återkopplar detta som en del av behandlingsplanen.
  • Vi har alltid en dialog kring behandlingsplanen, så att det är tydligt vad de olika delarna har för syfte. Du som klient har självklart sista ordet när det gäller innehållet. Vi lägger inte till exponering i virtual reality om du inte kan tänka dig att prova det, utan försöker då hitta andra likvärdiga lösningar.
  • Behandlingsarbetet inleds, och behandlingsplanen justeras eventuellt utifrån hur det går och vad som kommer fram. Det gör att vi också kan komma att överväga att förstärka behandlingen med exponering i virtuell miljö under väg.
  • Själva VR-exponeringen görs med fördel på vår mottagning, men möjligheten finns också att vara i vår samarbetspartner VR-World’s lokaler. Det finns en stor mängd befintliga applikationer och 3d-mijöer att använda sig av, och vi för en dialog med vår samarbetspartner om exakt vilka som kan passa i just din behandling. VR-World kan också utveckla material och 3d-miljöer om det skulle vara hjälpsamt. Att arbeta systematiskt, upprepat och kontinuerligt är kännetecknande för exponering. Ibland kan det vara effektivt att arbeta med förlängd kontakt med det som väcker rädslorna.
  • Exponering i virtuell miljö följer samma principer som exponering i verkligheten. Vi närmar oss, i steg, en situation som väcker en negativ förväntan och obehagliga känslor, men som är trygg och ofarlig. När farhågan och känslorna aktiveras finns det möjlighet till nya erfarenheter som leder till känslomässig inlärning. Effekten av detta visar sig i form av minskad ångest och obehag när vi närmar oss samma eller liknande situationer framgent. Vid exponering i virtuell miljö är det ju framförallt önskvärt om effekten överförs på verkliga situationer som liknar den virtuella situationen, dvs att en person som är rädd för höjder inte bara blir mindre rädd för virtuella höjder, utan också känner sig mindre rädd att klättra på verkliga stegar och stå på riktiga balkonger.
Mer om kunskapsläget för exponeringsbehandling i virtuell miljö

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU identifierar (2021) tre översiktstudier rörande Virtual reality i behandling av ångestsyndrom. Man konstaterar att slutsatserna i dessa studier är att “exponeringsbehandling i virtual-reality miljö kan vara ett alternativ till konventionell exponeringsterapi vid ångestsyndrom som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), social ångeststörning (SAD), panikångest och specifika fobier”

Det finns ett även ett växande stöd för användning på fler områden.

I en sammanställning, som nu har några år på nacken drar författarna Carl et al (2018) slutsatsen att VR-förstärkt behandling kan visas effektiv för fler tillstånd än djurfobier och höjd- samt flygrädsla. Till listan av tillstånd som kan behandlas framgångsrikt läggs exempelvis social ångest, prestationsångest och paniksyndrom. Det finns även lovande resultat för behandling av PTSD. I nämnda studie visade jämförande studier inte heller på några statistiskt säkerställbara skillnader mot “vanlig” exponeringsbehandling, vilket tyder på att VR-behandling kan fungera lika bra.

Länkar till blogginlägg om VR
Referenser

SBU. Virtual reality i behandling av ångestsyndrom [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU:s upplysningstjänst. [cited date]. Available from: https://www.sbu.se/ut202128.

Emmelkamp, P. M., & Meyerbröker, K. (2021). Virtual reality therapy in mental health. Annual review of clinical psychology, 17, 495-519.

Virtual reality exposure therapy for anxiety and related disorders: A meta-analysis of randomized controlled trials, Carl E., Stein T. A., Levinh-Coon A., Pogue R. J., Rothbaum B., Emmelkamp P., Asmundson J.G:G., Carlbring P., Powers B. M., Journal of anxiety disorders (2018).