Vi fortsätte på kursen positiva känslor på jobbet. Arbetet mellan gångerna fortsätter och idag var det flera reflektioner om förtjänsten av färdigheten “att föreställa sig det positiva”. Dels att det kan vara ett kraftfullt sätt att ändra sin kognitiva inramning, och dels en upplevelse av att det också kan påverka hur den situation vi föreställer oss det bästa utfallet kring upplevs.

Fler reflektioner om att föreställa sig det positiva

För att avvärja missförstånd om färdigheten så behöver vi direkt reda ut att idén inte är att våra tankar ändrar verkligheten – utan mer det faktum att om vi genom övningen kan påverka våra förväntningar vilket kan aktivera positiva känslor direkt, men att detta också i sin tur eventuellt kan göra oss mer “förberedda” på att identifiera och ta in det positiva när situationen sker.

Kanske blir det också bli en handling som bereder väg för fortsatta handlingar som ökar positiv förväntningar – en slags uppåtspiral – och som kanske också ändrar hur vi gör inför och i situationen vi föreställer oss. Lite som ett narrativ som påbörjas och sedan vidareutvecklas. Det är lite vår känsla att det kan vara så.

Kursen kan göra att våra styrkor synliggörs

Hitta ljuspunkterna lyftes också som en värdefull färdighet, och något som var en styrka. Att identifiera och använda sina styrkor kan tänkas vara en viktig process i kursen.

Nya utmaningar och färdigheter att prova

Kursen går nu vidare med sin avslutande del – att praktisera det positiva. I detta högst avgränsade upplägg valde vi en av fyra färdigheter att arbeta vidare. De fyra färdigheterna var: loving-kindness, tacksamhet, generösa handlingar samt “appreciative joy”, vilket ungefär innebär att glädjas över andras glädje / medglädje.

Generösa handlingar var mest populärt, och vi kommer alla tänka ut möjliga generösa handlingar och genomföra dessa för att se hur det påverkar våra känslor. Generösa handlingar kan vara materiella eller imateriella – och en del av färdigheten handlar just om att bredda sin förståelse för vad generositet kan vara. Generösa handlingar behöver också balanseras i vem de riktar sig mot; en del människor behöver i första hand öva på att rikta fler generösa handlingar mot sig själva.

Kognitionspsykologi intresserar sig för mänskligt beteende och andra faktorer som rör varseblivning, tänkande och tankeprocesser. En pågående diskussion inom fältet rör om, och hur mycket vår varseblivning/perception påverkas av andra kognitiva faktorer, som exempelvis emotion, minne och motivation. 

Ny studie bidrar till kunskapen

Nyligen kom en studie med en serie av experiment där man undersökte om minnet av något bekant, t ex kända företagslogotyper, som tömts på färg och visades i dunkelt ljus, ledde till en benägenhet att se de färger som i minnet är förknippade med logon.

Studiens resultat indikerade att deltagarnas upplevelse av färg påverkades av deras kunskaper/minnen. Forskarnas slutsats var att förkunskaper kunde påverka själva perceptionen av färg.

Människan ofta samtidigt aktör och observatör

Studien rör vid intressanta områden kopplade till den mänskliga psykologin.

Vår – din och min – upplevda verklighet byggs upp genom processer som inte är oberoende av sådant som minne, emotion, tidigare erfarenheter, preferenser, attityder mm. För det mesta, och de flesta fungerar dessa processer bra. I olika situationer, och särskilt i närvaro av osäkerhet/tvetydighet kan dessa faktorer spela större roll

Osäkerhet och tvetydighet är ganska vanligt, vilket gör att tidigare erfarenheter och/eller (starka) känslor mm kan knuffa upplevelser systematiskt i en riktning. Detta kan inverka på efterföljande handlingar, som i sin tur (och särskilt vid upprepning) stärker och utvecklar de redan befintliga strukturerna. Detta kan få effekter som vid sk. “självuppfyllande profetior” eller filterbubblor. Vid en del kliniska tillstånd, till exempel OCD, olika former av ångest och ätstörningar kan liknande fenomen vara en central del av problemen.

Det finns inget sätt att bli helt och hundra procent objektiv, men man kan lära sig att bli medveten om sina tankar och känslor – och öva på att agera på olika sätt; till exempel mer oberoende av – eller till och med för att utmana – sina föreställningar. Det kan också hjälpa att prata med andra om sina tankar och känslor.

Referens: 

Cohen, M. A., Shanahan, M., Besch, K., Rios, A., Min, E., & Lafer-Sousa, R. (2026). Top-down knowledge can affect perception when the input is ambiguous. Journal of Experimental Psychology: General, 155(4), 951–960 

Våren är här, med både nyckfullt väder och hastigt uppvaknande natur. Vi har fortsatt att servera på vårt instagram; prima inlägg av respektfullt hanterade kunskapsråvaror, kryddade med vår långa erfarenhet och förpackade i lagom portioner. Utsökta om vi får säga det själva! Prova gärna.

Kommentar till den alarmistiska rapporteringen om omställningen till sommartid

Här kommer ett videosvar på den alarmistiska rapporteringen kring tidsomställningen från vår psykolog Tomas Hylmö. Fullpackat med nyttigheter för den som har problem med sömnen.

Ohjälpsamma tankeprocesser

Vi utmanar det försåtliga tänkandet på olika sätt i inlägg om låg självkänsla och grubblerier efter sociala tillställningar. Dessa inlägg lär oss hur vi kan må bättre genom att bryta tankeprocesser som mest bara skapar lidande.

Vila inte nödvändigtvis återhämtning

En funktionell syn på återhämtning gör det tydligt att vila inte alltid ger den återhämtning som vi önskat. Lär dig mer, och få idéer som hjälper dig att variera din återhämtning med hjälp av våra inlägg: “När vila inte hjälper” och Återhämtning i naturen.

Vi är inte alltid rationella

Känslor driver oss ibland att göra sådant som kan verka ologiskt, men logik är inte alltid lösningen. Se våra inlägg om varför logik ibland inte biter på känslor och varför vi skjuter upp saker vi bryr oss om.

Låg positiv affekt

Personer som sällan ser fram emot saker eller känner positiva känslor kan ha problem med olika delar av belöningssystemet. Vi skrev om detta, och nya metoder som verkar kunna hjälpa vid dessa problem. Vi erbjuder dessa på KBT Struktur, hör av dig om du är intresserad.

Det var allt för denna gång, hoppas att det smakade bra!

En ny studie har publicerats av norska forskare som i en randomiserad studie jämfört effekten av väntelista med psykologisk behandling för personer i sjukskrivning. Den psykologiska behandling var i detta fall MCT, metakognitiv terapi, som tidigare visats effektiv vid olika slags depressioner och ångestproblem.

Totalt ingick 236 personer i studien, och hälften av dessa slumpades till MCT behandlingen som gavs under 8-12 veckor, veckovis. Behandlingen byggde på den metakognitiva modellen för problem med psykisk ohälsa och hade därtill ett uttalat fokus på arbetssituation och återgång i arbetet. Detta är något som i andra studier visat sig behövas för att psykologisk behandling ska kunna påverka sjukskrivningar och återgång i arbete.

Resultatet av den studerade MCT behandlingen

Resultaten i studien visade på att en signfikant säkerställt större andel av de sjukskrivna återgick i arbetet efter den arbetsfokuserad MCTn jämfört med väntelista (39% vs 20%). Dessutom fann man skillnader på självrapporterade mått på depression och ångest med fördel till den psykologiska behandlingen. Analyser av kostnader under en 12 månaders period från interventionsstart indikerade att den grupp som fick MCT hade lägre kostnader kopplade till sjukfrånvaro än den grupp som väntade 12 veckor.

Författarna drar slutsatsen att man bör prova att integrera MCT med arbetsfokus i reguljär vård.

Referens

Gjengedal, R. G., Hannisdal, M., Osnes, K., Reme, S. E., Wells, A., Blonk, R., … & Hjemdal, O. (2025). Metacognitive therapy and work-focus for patients with depression, anxiety or comorbid depression and anxiety on sick leave: a single-centre, open-label randomised controlled trial. EClinicalMedicine, 89.

Länk till artikeln

Kontakta oss

Vill du höra med om hur vi arbetar med MCT, läs mer på hemsidan eller kontakta oss direkt. Om du som arbetsgivare är intresserad av att prova liknande upplägg för att stödja rehabilitering och arbetshälsa hos dina medarbetare är du varmt välkommen att höra av dig. Stöd för arbetsfokuserad KBT har också undersökts med liknande effekter.

Om du inte noterat det tidigare så har vi ett i högsta grad levande instagramkonto där vi lägger ut relevant och tänkvärt material. Vår önskan och intention är att sprida psykologisk kunskap och uppmuntra till självreflektion och konstruktiv förändring.

Inlägg om sömn och sömnproblem

Vi har nyligen publicerat ett par inlägg om sömn och sömnproblem. Där lyfter dels fram vikten av att öka sin acceptans för variationer i sömn. Sömnproblem drivs ofta av oro och rädslor för dålig sömn, och när rädslorna tar över tenderar normala fluktuationer i sömnkvalitet oftare utvecklas till längre perioder av dålig sömn, på olika sätt. Läs mer om hur du stärker din kapacitet att acceptera svårigheter att somna och dåliga nätter och på det sättet långsiktigt kan bli tryggare med variationer i sömn här.

Ett annat inlägg går igenom konkret hur du genom att ändra dina tankevanor kan skydda dig från sömnproblem till följd av överengagemang i tankar och livsproblem nattetid. Handfasta råd som på sikt hjälper dig skapa bättre vanor kring sömnen. Inlägget finns här.

Perfektionism och låg självkänsla

När det gäller perfektionism vet vi från studier att den största nackdelen för det psykiska måendet är de perfektionistiska farhågorna/oron – det vill säga att bekymra sig för/vara rädd för misstag och icke-perfekta utfall. Vårt inlägg om hur du utmanar eventuella perfektionistiska regler, med experiment och förändrade förhållningssätt hjälper dig att på sikt minska den ohjälpsamma perfektionistiska oron. Läs mer här.

Vår intervju med Ludwig Schüler belyser ett vanligt angränsande problem till perfektionism – den låga självkänslan. Läs mer om hur perfektionistiska tendenser och självkritik ibland finns där för att skydda självkänslan – och hur vi på sikt kan utveckla en mer balanserad syn på oss själva. En av nycklarna är att bli uppmärksam på och förändra dialogen vi har med oss själva. Läs mer här.

Förändring som process

Vi arbetar med förändring varje dag och ser vad som verkar funka, och vad som fungerar sämre. I ett inlägg den här månaden plockade vi fram några viktiga fokusområden som förhoppningsvis kan hjälpa dig som vill förändra en vana. Läs och reflektera utifrån det här inlägget så missar du inte hörnstenarna i ett förändringsarbete.

Följ oss på instagram

Om du tycker om det vi gör och vill stödja verksamheten och skapandet av mer innehåll – följ oss på instagram. Där heter vi: @kbt_struktur_psykologteam

Hör av dig med åsikter och feedback, eller om det är något du vill se och höra mer om!

Tack på förhand, och trevlig helg.

För ett par veckor sedan beskrev vi i bloggen hur vi använder imaginativa tekniker vi använder för att stärka belöningssystemet i en behandling för låg positiv affekt. Vi är nu tillbaka med ett konkret exempel på detta i form av en konkret övning vi kan prova tillsammans. Den här övningen börjar vi med en bit in i en behandling av låg positiv affekt, och den bygger vidare på en del vi då redan övat på.

Det kan vara bra att påminna sig om det om du tycker övningen är väldigt svår och krävande. Skulle det vara så, var vänlig mot dig själv och prova den gärna flera gånger vid olika tillfällen så kommer du säkert bli mer varm i kläderna. Många färdigheter vi arbetar med i behandling behöver vi öva på kontinuerligt under flera veckor för att börja märka skillnad.

Observera särskilt: det inte är fel eller farligt att vara nervös, uppgiven, rädd eller orolig inför en kommande framtida händelse.

Övningen syftar till att stärka din förmåga att föreställa dig belönande och trygga utfall av framtida händelser. Detta kan: 

• öka positiva känslor innan situationen – här och nu
• stärka din motivation att genomföra det du tänkt
• öka sannolikheten att du i situationen lägger märke till och kommer i kontakt med positiva känslor
• kan bidra till att du i situationen handlar på ett sätt som ökar chansen för ett positivt utfall och positiva känslor

Övningen följer nedan. Du kan ladda hem övningen om du trycker på download längre ner.

Kontakta oss gärna

Tack för uppmärksamheten. Skriv gärna till oss om du genomförde denna övning, och hur du i så fall upplevde den. Hör av dig med om du har andra frågor eller funderingar.

Vi finns på mail och instagram @kbt_struktur_psykologteam.