Category Archives: fobi

Överraskande effekt av exponeringsbehandling för fobi

Det är vanligare för personer med en stark rädsla eller fobi att ha problem med ytterligare rädslor. En orsak till det är generalisering av rädsla, dvs att rädsloreaktionerna kopplat till ett specifikt stimuli, t ex en geting, kan sprida sig till andra stimuli med liknande egenskaper, t ex bin och flugor. 

Exponeringsbehandling är ett effektivt sätt att minska sina rädsloreaktioner mot ofarliga stimuli, eller sådant som kraftigt överskattas vad gäller hot och risk. Vi har i bloggen tidigare beskrivit hur ny forskning visat på hur effektiv exponering leder till inhibitionsinlärning, det vill säga att exponering ger nya erfarenheter som skapar associationer som bromsar de ursprungliga rädsloreaktionerna på ett stimuli. Sedan tidigare är det också känt att exponeringsbehandling för en rädsla också kan påverka en närliggande sådan, t ex kan exponering för spindel också bota rädslan för andra insekter, t ex kackelackor. 

Ny studie om fobi ledde till intressant fynd

I en ny studie från 2023 (Kodzaga, Dere och Ziomuzica) har man hittat något väldigt spännande. Till studien rekryterades personer som både var rädda för spindlar och höjder. Efter screening kvarstod 50 personer som randomiserades till två jämnstora grupper som antingen fick en max 120 minuter lång exponering för spindelrädsla eller ingen exponering alls. Mätningar före och efter gjordes med hjälp av beteendetest som inkluderade både subjektiva och objektiva mått samt självskattningar av höjd- och spindelrädsla.

Höjdrädsla kan förekomma tillsammans med andra rädslor och fobier
Studiens resultat

Precis som förväntat fick den grupp som genomgick exponering för spindel en minskning av rädsla för spindel jämfört med kontrollgrupp (på samtliga mått). Dock visade resultaten att de även minskade sitt undvikande för höjder i beteendetestet och skattade lägre höjdrädsla även om inga skillnader återfanns avseende deras upplevda rädsla i samband med beteendetestet. Kontrollgruppen uppvisade i kontrast inte dessa förändringar.

Forskarna menar på att de demonstrerat en generaliserad effekt av exponering mellan perceptuellt vitt skilda stimuli: spindlar och höjder. Resultaten stödjer idén om att exponeringsbehandling kan leda till minskade rädslor och undvikande på ett mer generellt plan. Både höjder och spindlar tillhör en kategori rädslor som är “förberedda” och därmed lättare att lära in, och eventuellt kan exponeringsbehandlingen kommit åt en gemensam mekanism för denna typ av rädslor. En annan tänkbar förklaring till resultaten är att exponeringsbehandlingen påverkade generella aspekter kopplat till att närma sig (i kontrast till att undvika).

Slutord

Vi tycker att studien är spännande och att den uppmärksammar nya fördelar med exponeringsbehandling. Med tanke på vad vi vet om utvecklandet av rädslor genom undvikanden och hur ångestproblem samvarierar är det av särskilt intresse om exponeringsbehandling också kan förhindra utveckling av framtida ångestproblem. Detta är en av många frågor för den framtida forskningen på området.

KBT Struktur hjälper vi dig gärna med dina rädslor och fobier. Om du vill kan vi som en del i behandlingen använda oss av VR, virtual reality.

Referens

Kodzaga, I., Dere, E. & Zlomuzica, A. Generalization of beneficial exposure effects to untreated stimuli from another fear category. Transl Psychiatry 13, 401 (2023). https://doi.org/10.1038/s41398-023-02698-7

Frågor och svar om fobier

Vi fick in några frågor kring fobier och behandling av dessa och passar på att publicera svaren även här. Här läser du mer om ångest och rädslor – och här mer om fobier.

1. Vad är egentligen en fobi och varför finns de?

Fobier i vardagligt språk betyder rädslor. När vi pratar om fobier i en vårdkontext avser vi ett problem/tillstånd som innebär: en överdriven rädsla/ångest kopplad till en viss situation eller objekt, undvikanden av det som väcker rädslan, och att dessa reaktioner haft en viss varaktighet över tid (minst 6 månader). Problemet ska även vara sådant att det utgör ett lidande eller försämrar personens förmåga att fungera i sin vardag. T ex kan en person som är livrädd för att flyga, men som inte vill, eller pga livsomständigheter behöver flyga – och inte heller upplever sin flygrädsla som ett problem – inte diagnosticeras med en specifik fobi

Fobier hör till familjen ångestsyndrom. Alla ångestsyndrom är kopplade till vårt känslosystem och kroppsliga system för att hantera risker, hot och fara. Utifrån ett evolutionärt perspektiv går det att argumentera dels för att ett känslosystem/hot-system som innebär att vi kan lära oss att vara rädda för olika saker kan hjälpa arten att överleva (genom att det möjliggör undvikandet av risker, hot och fara i en föränderlig tillvaro). Vidare är fobier oftast riktade mot sådant som under en mycket lång period utgjort direkt eller indirekt livsfara för människor – höga höjder, farliga djur, blod/spetsiga föremål, trånga utrymmen/platser svåra att lämna och såklart andra människor (som vid social fobi). Detta verkar över lång tid ha gjort oss människor “förberedda” att utveckla just denna typ av rädslor. Det krävs därför ganska lite för att vi ska utveckla fobier.

2. Hur uppkommer fobier?

Fobier kan utvecklas under hela livsspannet, men börjar ofta i barndomen och når sin peak i medelåldern.

Vi vet inte exakt hur det fungerar med ångestsyndrom. I nuläget finns vetenskapliga modeller som lyfter kombinationen av sårbarhet och generella- och specifika riskfaktorer. Dessa sårbarheter och risker kan vara biologiska, sociala eller psykologiska. Det finns ett ganska stort antal sådana beforskade sårbarhets- och riskfaktorer. 

Ett exempel kan vara att en person som föds med ett känsligt temperament (biologisk sårbarhet), och under sina första år utvecklar ett otryggt anknytningsmönster till sina föräldrar (generell psykologisk riskfaktor) utvecklar en hundfobi om personen som exv 7 åring attackerades av en lös hund (specifik riskfaktor).

Inlärningspsykologiska modeller kan komplettera bilden. Dessa beskriver att fobier kan utvecklas genom att något skrämmande undviks vid upprepade tillfällen och över tid. Det har också visat sig att vi kan utveckla rädslor genom att observera reaktionerna hos andra personer som står oss nära. Om t ex en förälder reagerar med stark rädsla på en spindel inför sitt barn, kan barnet komma att utveckla liknande reaktioner. Det är till och med så att det kan räcka med återkommande verbala utsagor, t ex beskrivningar av ormar ”livsfarliga och äckliga” för att utveckla rädslor som i förlängningen kan bli fobier.

3. Hur kan det vara att leva med en fobi som hindrar en i det dagliga livet?

Ofta går det med relativt begränsade “kostnader” att undvika det man är rädd för, och då innebär inte alltid fobin något stort problem i livet. Detta skulle kunna förklara varför så få ändå söker behandling för sina fobier (ungefär en av tio). För personer med svårare fobier, och med fobier kring sådant som är svårt att undvika så innebär fobierna ett tydligt lidande och hinder. Det finns teorier om att risken för att drabbas av annan psykisk ohälsa längre fram i livet ökar med en obehandlad fobi.

4. Hur överkommer vi våra fobier? Vad finns det för hjälp att få?

Fobier går oftast inte över av sig själv. Tvärtom kvardröjer de utan behandling i många år, ibland i decennier.

Exponeringsbehandling är den rekommenderade behandlingen för specifik fobi enligt ett flertal olika riktlinjer, bland annat Socialstyrelsens. Behandlingen innebär stegvis närmande av det fobiska objektet, främst i verkliga situationer, men ibland också föreställda. Behandlingen går att genomföra i sin helhet under ett längre möte eller ett upplägg som innefattar fler och återkommande, men kortare sessioner. Det finns även begynnande vetenskapligt stöd för virtual reality-förstärkt behandling med exponering för ett flertal fobier. Ett problem med exponeringsbehandling är risken för återfall i rädsla. Något som drabbar en inte oansenlig del efter behandling. Risken för detta ökar till exempel om det fobiska objektet stöts på i ett sammanhang som skiljer sig från de som var under behandlingen. Kunskapen om detta har lett till förändringar i hur exponeringen läggs upp, och de planer som görs för vidmakthållande av behandlingsresultaten.

Våren på väg

Även om vi nog kan förvänta oss ett och annat väderomslag ännu så dröjer det nog inte länge innan både kalendariska och meteorlogiska våren är här. Det är en tid som många uppskattar att uppleva utomhus, på en promenad i skogen eller parken. Då även djur och kryp blir mer aktiva denna säsong blir vi mer eller mindre tvungna att samsas om utrymmet.

För personer med olika typer av djur- och insektsfobier kan denna period innebär en ökad stress och ångestnivå. En del kan känna sig hindrade när de inte vågar följa med sina barn på utflykt på grund av rädslan för ormar eller när de inte kan sitta avslappnat med sina kompisar på en uteservering på grund av flugor, getingar eller fåglar. Början på våren är en mycket bra tid att ta tag i sin djur eller insektsfobi, så blir en lugnare och friare sommar en naturlig belöning. Boka en tid här.

Mer om exponeringsbehandling vid specifik fobi

KBT behandling vid fobier kan minska rädslor och undvikanden, och dessutom påverka självbilden positivt. Även om exponeringsbehandling innebär att möta sin rädsla, så sker detta under kontrollerade former och i steg som känns hanterbara. Vi som jobbar på KBT Struktur har stor erfarenhet av att arbeta med ångest, rädslor och fobier. Vi har stor respekt för det mod, den sårbarhet och den ansträngning som våra klienter visar – och mot bakgrund av vår erfarenhet och kunskap om exponeringsbehandling försöker vi vägleda för effektiv behandling och uppfyllelse av våra klienters mål och förväntningar.

Hör av dig till oss med frågor om KBT behandling vid fobi för vuxna, eller för barn och ungdomar. Socialstyrelsen rekommenderar KBT, exponeringsbehandling vid specifika fobier för både vuxna och barn, ungdomar.

Våren är (snart) här!

Det betyder tyvärr för många också ökad ångest – då det är ett tecken på att högsäsongen närmar sig, för många av våra fobiker. Ungefär 10% av befolkningen har någon form av specifik fobi, dvs en stark rädsla/ångest för något särskilt. Några av de vanligaste gäller djur, där bland annat spindlar, ormar och bin/getingar och fästingar brukar ligga i topp. Det finns i princip fobier för all möjliga djur och fenomen, andra exempel på vad vi tidigare behandlat på KBT Struktur är fobi för grodor, fåglar och svampar. Några av de vanligaste fobierna som inte är lika säsongsbetonade, gäller höjder, trånga utrymmen, clowner, och att kräkas. Men återigen, det går tyvärr att utveckla fobi för vad som helst.

För en del av dessa personer blir livet om sommarhalvåret kraftigt begränsat på grund av fobin. Det är inte ovanligt att en drar sig för att tacka ja till grillning, picnic, en promenad i parken, eller andra saker som innebär risk att stöta på det en är rädd för.

För andra är problemet inte lika uttalat, men lägger ändå lite sordin på stämningen, genom en viss bakgrundsstress i naturnära situationer. Dessa personer kan ändå ha mycket att tjäna på att bli kvitt fobin, för att ändå göra livet lite lättare, och att övervinna en fobi kan också vara något att vara stolt över, och som kan stärka självförtroendet och självkänslan generellt.

fobi kan hindra i livet
Photo by Niklas Veenhuis on Unsplash

Det bästa med att ha en fobi, är att det faktiskt är den diagnos som det finns överlägset bäst behandling för, av alla psykiatriska diagnoser. 90-95% av dem som genomgår behandling blir helt av med fobin eller kraftigt förbättrade. Därför vågar vi också lova – pengarna tillbaka om du inte blir bättre! (förutsatt att du faktiskt genomför behandlingen)

Det finns två olika strategier att behandla fobi på: Antingen att träffa psykologen en gång i veckan, och jobba med hemuppgifter däremellan. Den andra strategin är att boka in en heldag med så kallad 1-sessionsbehandling, där patienten tillsammans med psykolog under en heldag (6 timmar) steg för steg övervinner rädslorna. Det låter kanske konstigt, men till skillnad från kunskapsinlärning, är denna typ av känslomässig inlärning faktiskt mer effektiv, om den görs intensivt under en dag – det vill säga, det kommer att krävas mindre insats totalt sett, om det görs på en dag. Vilken strategi och upplägg som passar dig och din fobi bäst är det bra att ha en dialog kring vid det första besöket som syftar till att kartlägga och bedöma problembilden.

Är det kanske dags för dig eller någon du känner att ta tag i det? Välkommen att höra av dig, vi har lediga tider inom en vecka!

VR, Virtuella verkligheter kan vara hjälp i behandling

I en artikel i Hallandstidningen berättar psykolog och forskare Per Carlbring om hur virtuell verklighet, VR kan användas i behandling.

Per lyfter fram det vi skrivit om tidigare, att VR-teknik blir ett sätt att förstärka redan befintliga behandlingsupplägg. Till exempel kan en person med social ångest öva på att prata framför en publik, eller att gå fram till en liten grupp och inleda en konversation.

Det visar sig viktigt att personen har tilltro till tekniken och metoden, men detta är inte unikt för behandling med stöd av virtual reality, utan gäller behandlingar och hälsoinriktade interventioner överlag.

creative commons
KBT Struktur erbjuder VR-teknik när det är lämpligt

Vi kan erbjuda detta till dig som till exempel har problem med social ångest eller andra rädslor, t ex insekter, djur, höjder eller andra platser. All behandling föregås av en noggrann bedömning och dialog kring mål och förväntningar. Om du är nyfiken på Virtual reality-teknik och tror att det kan vara något för dig så vill vi att du hör av dig.

KBT Struktur har tillgång till en enkel, men kraftfull form av VR-teknik. En smarttelefon, VR-glasögon och ett bibliotek av filmer/miljöer är det som krävs för att på plats i terapirummet öppna dörren till en virtuell värld.