Category Archives: positive affect treatment, PAT

Bättre exponering om belöningssystemet tränas först?

Vi har tidigare skrivit en del om hur belöningssystemet kan vara involverat i inhibitionsinlärning och bidra till effekten av exponering. Det har kommit en ny spännande studie som ger ytterligare tecken på att det kan vara så.

Exponering för att tala inför andra. Foto: [delegateconnectimages], CC BY 2.0. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kort om studien

En forskargrupp från Marburg i Tyskland har jämfört effekten av en avgränsad exponeringsintervention vid talrädsla med två olika färdighetstillägg. Den ena gruppen tränade på färdigheter som syftade till att stärka belöningssystemet (reward-focused training), den andra gruppen tränade på färdigheter kopplade till att identifiera och modifiera hotrelaterade tankar och tolkningar – särskilt kopplade till katastroftänkande eller dragandet av förhastade slutsatser (cognitive restructuring).

Mer om studiens upplägg

En grupp på 40 vuxna med uttalad rädsla att tala inför andra delades i två grupper och genomförde färdighetsträningen och exponeringen vid två tillfällen. Vid första tillfället presenterades idén med respektive upplägg, färdigheter och därefter genomfördes träning på respektive färdighet. Vid tillfälle två repeterades syftet med exponering, färdigheter användes och därefter genomfördes tre 5 minuter långa exponeringar som innefattade att hålla tre olika tal med någon minuts förberedelse. Efter exponeringen reflekterade klienterna över utfallet och därefter ytterligare färdighetsträning av respektive sort. I tillägg så fick deltagarna mellan tillfälle ett och två öva på respektive färdigheter i sitt vardagliga liv.

Vilket blev resultatet i studien?

Båda grupperna gick minskade i rädsla för muntligt framträdande och det fanns ingen skillnad mellan grupperna. Effekterna förbättrades mellan mätpunkt 2 och 3, vilket var före- och efter tillfället med exponeringsträningen. Det gällde både självskattad rädsla och ett sk beteendetestmått. Glädjande såklart, men alltså ingen skillnad med avseende på de färdigheter som tränandes – och något som vi vet mycket om sedan tidigare: att exponering fungerar.

När forskarna gjorde fler analyser av resultaten visade det sig att personer som i högre utsträckning hade problem med anhedoni hade fått en bättre behandlingseffekt om de var i gruppen som tränade på belöningsrelaterade färdigheter – men inte om de var i den andra gruppen.

Vilka slutsatser drogs?

Forskarna drar slutsatsen att även om tillägget med belöningsfokuserad träning inte ledde till bättre resultat på gruppnivå, gjorde det skillnad för gruppen av personer med anhedoniproblem. Något som ofta används som en indikation på problem med belöningssystemet. Eftersom studien inte undersökte i vilken utsträckning några belöningsrelaterade processer förändrades, behöver slutsatserna vara försiktiga, men att detta skulle kunna bero på att belöningsrelaterade processer är involverade i inhibitionsinlärning.

Varför är resultaten intressanta?

Även om exponering är en potent och effektiv metod så hjälper den många, men inte alla. Tyvärr är det inte heller så ovanligt med bakslag efter genomgången behandling. Utifrån resultatet i studien verkar det rimligt att fortsätta undersöka olika möjligheter att genom träning av belöningssystemet stärka dess effektivitet generellt och för de som svarar sämre på traditionell exponering.

Vill du veta mer om positiv affektterapi eller låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Referens:

Regorius, A., Lepper, J., Melzig, C. A., & Benke, C. (2025). Augmenting in vivo exposure with reward-focused strategies: A randomized controlled trial providing preliminary evidence for improved outcomes in individuals with elevated anhedonia. Behaviour Research and Therapy, 104907.

Generositet i fokus när vi avslutar “positiva känslor på jobbet”

Sista tillfället av positiva känslor på jobbet genomfört idag. Två veckor hade gått och vi hade hunnit med att öva en hel del på våra hemuppgifter.

Vi pratade om generositetsträningen, och hur tanken på att göra någonting för någon annan direkt satte igång positiva känslor. Att det även kunde göra det när det var för någon okänd, eller någon man inte vet. Någon var också inne på att det kändes lättare att göra lite jobbiga saker, om man tänkte på att de gjordes för någon annans väl.

Även småskaliga generositetshandlingar hade en pålitlig positiv effekt på sinnesstämningen – och särskilt om reaktionerna från mottagaren var positiv. En utebliven reaktion kunde vara lite av en besvikelse. Kanske går det att hitta några associerade ljusglimtar i en sådan handling ändå?

Det fanns en tacksamhet över att vi haft detta som inslag på tisdagsmötena. Vi pratade om att det varit spännande att prova på en del av färdigheterna lite mer konkret, och alltid värdefullt att få ta del någonting om hur det är att vara i våra klienters skor. Nu väntar en lite mer systematisk utvärdering och utfifrån den ett fortsatt arbete med kurs/gruppinsatser.

Fortsätt följa vår blogg för mer innehåll om PAT och positiv psykologi.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Fördjupad träning i att rikta sig mot det positiva

Vår internutbildning “positiva känslor på jobbet” fortsatte med tredje tillfället. Efter att de första tillfällena ha övat på att bli medvetna om positiva känslor, designat och genomfört belönande aktiviteter och övat på att fördjupa den positiva upplevelsen (savoura); var fokuset nu på att stärka kognitiva färdigheter som går ut på att i större utsträckning rikta sig mot positiva stimuli.

Reflektioner från arbetet så här långt

Det är ödmjukande att jobba med sina hemuppgifter, man märker hur lätt saker kommer emellan. Vi var också flera som blivit bättre på att uppmärksamma positiva känslor kopplade till att få viktiga saker gjorda hemma.

Savouring av situationer med starkare och mer intensiva känslor gav lite större effekter/var lite lättare än av mer subtila och lågintensivt positiva händelser. En annan observation var att det var lättare att savoura någonting som ganska nyss skett.

Fördjupningsval

Alla valde därefter en färdighet av tre möjliga att fokusera på. Valet stod mellan följande:

1. “Att äga/ta ansvar för det positiva”

Detta går ut på att i större utsträckning identifiera och se det egna bidraget till positiva utfall, t ex på arbetet.

2. “Att föreställa sig det positiva”

Att för kommande, ovissa händelser som väcker neutrala eller negativa känslor visualisera bästa möjliga utfall så levande som möjligt.

3. “Att hitta ljuspunkter”

Att i neutrala och sedemera även negativa händelser öva på att identifera en eller flera saker som väcker positiva känslor.

Alla dessa färdigheter praktiseras i en ram där både positiva och negativa känslor får plats. Syftet med färdigheterna är aldrig att ta bort det negativa. Istället är det ett sätt att bredda perspektiven på ett sätt som hjälper oss att bibehålla en känslighet för belöningar.

Övning under kommande vecka

Vi fortsätter designa och genomföra positiva aktiviteter, ägna oss åt savouring och öva ett par gånger på den valda färdigheten.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Vi övar på savoring när “Positiva känslor på jobbet” fortsätter

Värdefulla reflektioner

Vi gick en runda och berättade om hur vi övat på hemuppgifterna från förra gången. En fundering som återkom några gånger handlade om vilka positiva upplevelser och känslor man kan rikta sig mot. Är det så att man kan ha behov av olika typ av positiva känslor, där föräldrarna i gruppen kände sig generellt lite mer svältfödda på intensiva och aktiverande känslor, så som spänning och eufori. Om man bodde själv kunde det eventuellt finnas ett större behov av lågintensiva positiva känslor. Kanske var vi inne på någon slags självreglering av nervsystem/hjärna, med tanke på kopplingen mellan positiva känslor och neurotransmittorer så som dopamin, adrenalin, serotonin, endorfin eller GABA. Nåväl, kursen ger oss utrymme att utforska sånt här vidare, vilket är spännande.

Vi prövar på savouring

Kursen gick vidare med sin nästa del som handlade om “Savouring”. Alla har säkert varit med om att någon gång förstöra en fin stund med att tänka något som snabbt sjasar bort de positiva känslorna, t ex: “visst var vinet gott, men det var väl inte värt 250 kronor för ett glas”. Savouring är det precis motsatta, det vill säga strategier och färdigheter som låter oss rikta in oss på, intensifiera och förlänga positiva känslor.

Savouring kan göras genom reflektioner om sig själv, sina inre upplevelser, eller andra och omvärlden; eller genom absorbtion av utifrån eller inifrån kommande sinnesintryck/upplevelser. Savouring låter oss till och med överskrida gränser i tid och rum: Det kan göras i häret och nuet men också över något som komma skall eller som skett tidigare.

I Savouring-litteraturen (Bryant & Veroff, 2007) lyfts några strategier som kan öka graden av savouring.

  • att dela en upplevelse med andra
  • att rikta sin uppmärksamhet mot detaljer
  • att medvetet uppskatta det man upplever
  • att lägga positiva upplevelser på minnet
  • att jämföra med hur saker kunde ha varit
  • att vara medveten om att upplevelsen är tillfällig
  • att ge sig själv erkännanden
  • att gå in i upplevelser
  • att leva ut / uttrycka positiva upplevelser med kroppen

Övning ger färdighet

Vi ägnade de sista minutrarna åt att öva savouring av en händelse från den senaste tiden. Reflektionerna direkt efteråt var att det kändes som att tiden gick långsamt och att övningen hade en tydlig påverkan på känslorna. Om du är intresserad av övningen finns den översiktligt beskriven här.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Pilottestning av Positiva känslor på jobbet

Som en sätt att utveckla nya tillämpningar av evidensbaserade interventioner har vi på KBT Struktur börjat pilottesta en avskalad, arbetsförlagd insats som syftar till att stärka belöningssystemet och positiva känslor hos medarbetare i en arbetsgrupp. Vi kommer att arbeta med detta under några veckors tid på mottagningen.

Under vårt första möte beskrev Martin kort, översiktligt vilka delar av belöningssystemet som kommer att tränas och stärkas av interventionen. Resten av tiden las på olika övningar som gjordes enskilt och tillsammans, och tankar som delades.

Två viktiga färdigheter att arbeta vidare med

Medvetenhetsträningen går ut på att stärka förmågan att känna igen, upptäcka, sätta ord på och se kopplingar mellan positiva känslor, effekter och beteenden. Teamet reflekterade tillsammans och kunde identifiera, namnge och situationskoppla flera positiva känslor och reflektera kring dess effekter. Exempel på situationer var att komma tillbaka till gymmet, hämta på förskolan, att få gjort något man skjutit upp samt att ta emot, och äta av en tårta. Helt i linje med idén om att stärkandet av belöningssystemet inte behöver gå via mirakel och stordåd alltså!

Aktiveringsträningen går i sin tur ut på att stärka förmågan att designa och genomföra aktiviteter som kan vara belönande och generera positiva känslor. Alla åtog sig att genomföra ett par aktiviteter som de utifrån instruktioner och material själva designat för att väcka positiva känslor, däribland:snygga till i sovrummet, att repa in musikframträdande samt luncha på stan och börja läsa boken jag köpte i somras.

Följ med oss i bloggen

Pilotkursen pågår några veckor, och vi kommer ha anledning att återkomma till den här i podden. Om du är intresserad av PAT, positiv affekt terapi kan jag rekommendera fler inlägg om det här i bloggen.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

PAT behandling återigen bättre vid problem som inkluderar låg positiv affekt

Ny forskning har publicerats som rör PAT, positive affect therapy, som vi skrivit tidigare om i bloggen. Resultaten är glädjande och ytterligare ett bidrag till bilden av metoden som ett bra alternativ vid problem med låg positiv affekt och samtidiga problem med depressioner och ångest. Just den här studien prövade och gav visst stöd åt metodens bakomliggande idé: att förändring av belöningsrelaterade processer kan ge positiva effekter avseende depression, anhedoni, ångest mm.

Mer om studien

98 patienter med låg positiv affekt, depression och nedsatt funktion i vardagen randomiserades till antingen PAT (KBT med fokus på positiva affekter, sk. positiv affektterapi) eller NAT (KBT med innehåll som rör exponering, bryta undvikande, arbete med kognitioner och kontrollerad andning). Behandling pågick under 15 veckor och mätningar av dels kliniska  gjordes veckovis och 1 månad efter avslutad behandling. Studien skedde under covid-restriktionerna och behandlingen skedde genom videosamtal. 

Forskarnas slutsatser

PAT-behandling gav ett snabbare och större effekt på klinisk status. Både hot- och belöningsprocesser visade sig i den här studien vara förknippat med klinisk förbättring, även om det inte gick att identifiera någon skillnad i hur behandlingarna fungerade i det avseendet.

Intresserad av PAT?

Kontakta Martin, vår expert på området, med dina frågor om metod, behandling, handledning eller utbildning som rör behandling av låg positiv affekt

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Övning: Att föreställa sig belöning

För ett par veckor sedan beskrev vi i bloggen hur vi använder imaginativa tekniker vi använder för att stärka belöningssystemet i en behandling för låg positiv affekt. Vi är nu tillbaka med ett konkret exempel på detta i form av en konkret övning vi kan prova tillsammans. Den här övningen börjar vi med en bit in i en behandling av låg positiv affekt, och den bygger vidare på en del vi då redan övat på.

Det kan vara bra att påminna sig om det om du tycker övningen är väldigt svår och krävande. Skulle det vara så, var vänlig mot dig själv och prova den gärna flera gånger vid olika tillfällen så kommer du säkert bli mer varm i kläderna. Många färdigheter vi arbetar med i behandling behöver vi öva på kontinuerligt under flera veckor för att börja märka skillnad.

Observera särskilt: det inte är fel eller farligt att vara nervös, uppgiven, rädd eller orolig inför en kommande framtida händelse.

Övningen syftar till att stärka din förmåga att föreställa dig belönande och trygga utfall av framtida händelser. Detta kan: 

  • öka positiva känslor innan situationen – här och nu
  • stärka din motivation att genomföra det du tänkt
  • öka sannolikheten att du i situationen lägger märke till och kommer i kontakt med positiva känslor
  • kan bidra till att du i situationen handlar på ett sätt som ökar chansen för ett positivt utfall och positiva känslor

Övningen följer nedan. Du kan ladda hem övningen om du trycker på download längre ner.

Kontakta oss gärna

Tack för uppmärksamheten. Skriv gärna till oss om du genomförde denna övning, och hur du i så fall upplevde den. Hör av dig med om du har andra frågor eller funderingar.

Vi finns på mail och instagram @kbt_struktur_psykologteam.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Svårare att släppa taget om det negativa med högre ångest

De flesta människor upplever ett flertal känslor under en dag. Som ett exempel kanske vi går upp på morgonen och kanske känner oss trötta och hängiga, vi tar en dusch och känner oss mer avslappnade och efter det känner vi njutning och nöjdhet när vi dricker morgonkaffet. På vägen till jobbet fastnar vi i en bilkö och börjar känna oss frustrerade, och framme vid jobbet känner oss på bättre humör när vi läser ett trevligt mail från en kollega.

Tidigare forskning har identifierat att positiva och negativa känslor klingar av i olika takt. Till exempel tenderar glädjen vi får från en ny pryl, t ex ett klädesplagg – eller att vinna på lotto sjunka undan relativt snabbt. Detta har förklarats med teorier som lyfter skillnanden i positiva och negativa känslors funktion, där negativa känslor framförallt finns till för att hålla oss vid liv i ett kort till medellångt perspektiv – och därför ofta får starkare signalvärde. Positiva känslor driver visserligen handlingar som kan öka överlevnadschanserna långsiktigt – men på en längre, mindre trängande tidsskala. Du läser mer om detta i inlägget om broaden-build teori – se inlägg. 

På bilden uttrycks positiva känslor av chimpans och Jane Goodall, som nyligen lämnade oss.

Tidigare forskning har visat på en snabbare avklingning av positiva känslor än negativa, men metodologiska problem gör att säkrare slutsatser om att negativa känslor dröjer sig kvar längre är svårt att dra. Detta var utgångspunkten för Elizabeth Yartsevs med fleras nya studie på området som publicerades 2025. 

Ny studie på området bidrar med viktig kunskap

I sina studier presenterade i artikeln “Letting go of the negative, holding on to the positive” testade man på ett listigt sätt denna hypotes. Hundrafem personer rekryterades till studien. Proceduren i experimentet hade tre faser, där varje deltagare i varje fas visades 10 positiva, 10 negativa och 6 neutrala bilder från ett bibliotek av bilder som använts och validerats i tidigare studier. Bilderna presenterades slumpmässigt, och för varje deltagare gjordes sedan ett urval av de två mest positiva och två mest negativa bilderna för fortsättningen av experimentet. Dessa bilder visades sedan upprepade gånger under en viss tid och deltagare rapporterade direkt efteråt sina reaktioner. I en avslutande fas av experimentet fick deltagarna svara på frågor om bland annat skulle fånga in individuella skillnader i ångestnivå.

I en andra studie replikerades upplägget i studie ett med ett tillägg inför den andra fasen i experimentet. Hälften av deltagarna utsattes där en stressmanipulation där de blev ombedda att föreställa sig att de skulle gå på en intervju för sitt drömjobb, och snart beskriva sina styrkor och svagheter inför en panel av talexperter som fanns med på videolänk. Detta är ett beprövat sätt att inducera en negativ känsla – och väcker generellt sett en tydlig negativ känslomässig reaktion hos deltagare.

Vad kom man fram till i studien?

Hypotesen att positiva känslor skulle klinga av snabbare än negativa vid upprepad presentation bekräftades i bägge studierna.

Studierna kunde också på två olika sätt bekräfta att denna effekt blev starkare för individer var självskattningar indikerade att de var mer ångestbenägna – och för de individer som i studie två utsattes för det ångestinducerande stresstestet i studie 2. Två exempel som alltså bägge tydde på att en högre nivå av ångest ytterligare förstärker skillnaden i hur fort positiva och negativa känslor avklingar.

Forskarna menar på att studien illustrerar hur vår önskan och längtan efter välmående hindras av våra evolutionärt utvecklade system för att överleva hot och faror. Vidare att det finns individuella skillnader i denna obalans, som gör det lättare för vissa individer att bättre balansera vår fallenhet åt överlevnad, och “vällevnad”. Vidare menar man på att det behövs mer forskning kring denna obalans och vilken roll snabbt avklingande positiva känslor kan tänkas ha i kliniska populationer och psykologisk behandling av dessa tillstånd.

Kontakta oss gärna

På KBT Struktur arbetar har vi kunskap och erfarenhet av att använda metoder som addresserar denna obalans på olika sätt. Exempelvis genom olika former av evidensbaserad behandling av ångestsyndrom eller metoder för att förändra problem med låg positiv affekt. Vi föreläser och utbildar även på dessa områden. Boka tid här.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Belöningssystemet, positiva känslor och exponering

Exponering har varit en viktig ingredients i KBT och beteendeterapeutiska behandlingar sedan tidigt 1900-tal. Sedan dess har en rad med olika teoretiska modeller använts för att förklara hur det fungerar. Den senaste teoribildningen kring detta kallas inhibition learning theory, eller ILT. Om detta har vi skrivit en del tidigare här i bloggen.

I en exponeringsbehandling närmar vi oss stimuli som är förknippade med hot och negativa förväntningar på utfall. En spindelrädd person kommer att gradvis närma sig spindlar med farhågor om att exempelvis bli biten eller att tappa kontrollen mentalt och känslomässigt. Enligt ILT fungerar exponering genom att de nya erfarenheter vi får under exponeringen associeras till hotstimuli och framgent börjar inhibera de överdrivet negativa förväntningarna i situationer där detta stimuli, t ex en spindel, förekommer.

Hur får vi till effektiv exponering?

Vi vet alltmer om vilka faktorer som kan stödja och påskynda – eller motverka och underminera att inhibitionsinlärningen sker och verkar rädslohämmande. En viktig faktor som pekats ut är exempelvis kontrasten mellan den negativa förväntningen kopplat till hotstimulit – och det faktiska utfallet som blir vid en exponering. Hjärnan arbetar hela tiden med att förutse vad som ska hända och en större kontrast gör att hjärnan hickar till – och förändrar sig mer och snabbare, vilket i detta sammanhang innebär att mer effektiv inhibering av rädsloreaktioner framgent.  

Vilken roll spelar positiva känslor och belöningssystemet i samband med exponering?

Tyvärr har detta inte studerats så mycket ännu, men de senaste åren har ett flertal studier börjat titta närmare på belöningssystemet och de positiva känslornas roll i samband med exponering. En relativt ny avhandling (2025) från Barnes-Horowitz har tittat på hur positiva känslor och belöningssystemet kan påverka inför, under och efter en exponering.

Några intressanta resultat från avhandlingen

Ett intressant fynd var att positiva känslor i situationen före en exponering hade ett inflytande på senare förväntningar kopplade till hotstimuli (dessa blev jämförelsevis lägre) – och liknande betydelse hade även förekomsten av lättnadskänsla under exponeringen. 

En annan observation var att patienter som efter sina exponeringar fick öva på att identifiera lättnadskänslor och positiva känslor under exponeringen, kom att få effekter på sina lättnadskänslor under kommande exponeringar i den fortsatta exponeringsprocessen jämfört med de som istället övades på att minnas exponeringen på ett mer neutralt sätt. 

Lättnadskänsla har spekulerats vara en positiv känsla som är kopplad till att den förväntade negativa utfallet vid exponering uteblir. Det finns teorier kring att denna känsla kan förstärka exponeringsinlärningen.

Det här är ett spännande område där forskningen på sikt kan göra exponeringsbehandling mer effektiv och kanske också mindre påfrestande.

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här

Belöningssystemet kan stärkas genom övning av visualiseringsförmågan

En bild säger mer än tusen ord. Det ligger något i det, i alla fall om vi ser till forskningen på känslor och föreställda bilder.

Bilder har en mer genomgripande effekt på medvetandet än ord och abstraktion och ökar intensiteten i känsloupplevelelsen. Det här är kunskap som länge tillämpats inom psykologifältet; till exempel för att bearbeta traumatiska minnen, höja prestationer och hitta rätt anspänningsnivå inom elitidrotten och för att stärka minnesfunktioner (t ex som minnestekniker, se “minnespalats” eller method of loci)

Övning på att föreställa sig mentala  bilder, t ex av en vacker ros, kan väcka positiva känslor och på sikt stärka olika delar av belöningssystemet.
Att öva på att föreställa sig positiva utfall kan stärka belöningssystemet vid problem med låg positiv affekt

Forskning visar på en nära koppling mellan positiva inre bilder och positiv affekt, och att personer med låg positiv affekt och depressioner har svårare att visualisera positiva mentala bilder, både framtid- och dåtidsorienterade. Det är också så att personer som har problem med depression har svårare att generera specifika detaljrika minnesbilder, och tenderar att minnas saker som händer i generella termer, i kontrast mot att minnas unikt och specifikt. Att föreställa sig och visualisera har därför en given plats i behandlingen av låg positiv affekt och övas på ett flertal olika sätt. Det har också visat sig att denna förmåga går att träna.

Vi kan tänka oss att förmågan att visualisera det som är, och det som skulle kunna vara är en färdighet som kan tillämpas många gånger under en dag. Dessutom kan detta, åtminstone delvis, skydda för nuet och den aktuella situationens starka inflytande på våra känslor i de fall denna är negativ.

Exempel på hur detta övas i behandling för låg positiv affekt

I en psykologisk behandling som fokuserar på positiv affekt kommer vi att stärka denna färdighet på flera olika sätt. Ett exempel, är att vi övar på att föreställa oss och visualisera positiva utfall för en kommande situation vi känner ambivalens inför. Detta gör vi genom att med papper och penna arbeta fram ett önskat och värderat utfall med beskrivningar av detaljer som är kopplat till känslor som glädje, förtjusning, iver, hopp. Med hjälp av dessa beskrivningar målar vi upp en bild i vårt inre, och fångar upp våra positiva känslomässiga reaktioner på övningen. Detta övas dagligen, och kombineras gärna med att också agera på impulser att närma sig belöning, om sådana väcks av övningen. Övningen kommer att beskrivas i mer detalj i ett kommande inlägg.

Både positiva och negativa känslor behövs och är inte varandras motsatser

Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att målsättning i psykologisk behandling för låg positiv affekt aldrig är att minimera negativa känsloupplevelser eller lidande – eller för den del att ersätta och utmana negativa tankar eller känslor. Vi kan istället tänka på det som ett sätt att stärka och uppreglera belöningssystemets fungerande för att uppnå en mer hälsosam balans mellan detta och hotsystemet. Det finns också forskning som stödjer idén om att frånvaron av det negativa inte är detsamma som närvaron av det positiva – och att öka närvaron av positiva känslor och upplevelser är något som personer som söker psykologisk behandling ofta vill ha hjälp med.

Kontakta oss

Vi kan erbjuda denna behandlingsform, hör av dig till oss så hjälper vi dig vidare. Vi anordnar även kortare och längre utbildningar på området och kan handleda dig som arbetar med psykoterapi/KBT som vill lära dig metoden, välkommen att kontakta oss via formulär eller ringa oss 0760-175930

Vill du veta mer om Positiv affektterapi eller problem med låg positiv affekt?

Läs mer på våra sidor: PAT, positiv affektterapi och anhedoni, låg positiv affekt.

Du kan också läsa mer i vår blogg, se relevanta inlägg här