Category Archives: positive affect treatment, PAT

Lovingkindness kan vara ett sätt att stärka känslosystemet och den empatiska förmågan

“Loving-kindness” började som en österländsk andlig praktik, men har kommit att bli mer känd och framträdande som en sekulär praktik i andra delar av världen.

Loving-kindness är en form av meditiationspraktik som går ut på att visualisera och fokusera sin uppmärksamhet på kärlek och omtanke för andra levande varelser, sig själv och omvärlden.

Det beskrivs också som ett sätt att träna upp, sensitisera och öppna upp känslosystemet för känslor av värme och ömhet. 

I forskning har “loving-kindness” visat sig kunna öka mängden positiva känslor, minska negativa känslor så som smärta, ilska eller den smärtsamma upplevelsen av avsaknaden av känslor (anhedoni). Det har också visat sig kunna ge en känsla av kontakt eller band med omvärlden/andra. Loving-kindness finns med som en del i att utveckla kapaciteten för positiva känslor i Positive affect therapy (Craske, 2019) som vi skrivit om tidigare i bloggen.

loving-kindness övningar kan stärka empati och välmående
Vad säger forskningen om loving-kindness?

Att övning i medveten närvaro i olika former kan ha en effekt på exempelvis problem som depression och stress (se Kabat-Zinn eller Segal, Teasedale & Williams) är sedan lång tid vedertaget. Mer nyligen har andra former, och mer avgränsade delar av mindfulness och meditation lyfts upp och börjat undersökas vetenskapligt, bland annat Loving-kindness.

En ny metaanalys (2024) som undersökte 23 RCT studier som jämfört loving-kindness interventioner med aktiv och passiv kontrollgrupp. Slutsatsen var att loving-kindness interventioner hade en liten, men statistiskt säkerställd effekt, jämfört med väntelista och passiv kontroll samt att effekterna var jämförliga vid aktiv kontroll, som bland annat bestod av en del evidensbaserade interventioner. Författarna konstaterar att loving-kindness kan vara av särskilt intresse när det gäller att öka psykologiskt välmående och medkänsla.

I metaanalysen ingår studier där man också undersökt effekten av upprepade “vänliga handlingar”. I en studie av Mongrain med fler (2018) kunde man visa hur både loving kindness-meditation och “vänliga handlingar” under en given tidsperiod hade en positiv effekt på välmående och minskade symtom på depression. Deltagarna som utförde vänliga handlingar instruerades upprepade gånger under en tre veckorsperiod att beskriva hur de varit stöttande, förstående och hjälpsamma mot viktiga personer i sitt liv. Effekterna framträdde för deltagare med låg grad av agreeableness, sk “behaglighet” – ett personlighetsdrag som samman med konfliktbenägenhet och fientlighet. Något intressant i studien var att eftermätningar indikerade att effekterna av dessa tre veckor kvarstod efter två månader för gruppen som utfört vänliga handlingar, men inte för de som gjort loving-kindness meditation.

Hur gör man en loving-kindness meditation?

Det kan vara bra att gå in i situationen med en vetskap om att loving-kindness kan vara svårt och kännas konstigt och obekvämt till en början. Som med det mesta så kanske det heller inte passar alla, men om du vill ge det en chans så rekommenderar jag att du gör ett åtagande att prova det vid upprepade tillfällen. Det kan vara en utmanande meditation till en början som börjar kännas bättre med upprepning och övning.

Prova så här

Det finns många varianter, och det som föreslås här kan fungera som en introduktion.

Gör gärna lite iakttagelser och anteckningar före och efter din meditation, det hjälper dig att utveckla en medvetenhet om dina känslor. T ex en skattning av din sinnesstämning (0-10) före- och efter, vilka positiva känslor du upplevde, vilka tankar och kroppsliga reaktioner du hade i samband med dessa. 

Sätt dig bekvämt till rätta. Ta några djupa andetag och fokusera din uppmärksamhet på din andning. Känn andningen i kroppen. Känn hela din kropp, här och nu. 

Välj en person eller varelse som du tycker om, och som du har ett okomplicerat förhållningssätt till. Det kan vara en partner eller vän, en familjemedlem eller släkting. Det kan vara ett husdjur.

Föreställ dig att personen eller varelsen sitter mittemot dig, betraktar dig och ler.

Rikta dig mot personen och fokusera på följande ord, som du säger högt i ditt medvetande:

  • Jag önskar dig frid
  • Jag önskar dig hälsa
  • Jag hoppas att du undgår påfrestningar och lidande
  • Jag önskar dig kärlek, glädje och gemenskap

Stanna upp och notera hur du reagerar på att önska detta. Upprepa sedan detta två gånger.

Därefter kan du, om du vill, rikta dig mot någon lite mer komplicerad. Till exempel en familjemedlem, en kollega eller dig själv.

  • Jag önskar dig frid / Jag önskar känna frid
  • Jag önskar dig hälsa / Jag önskar mig hälsa
  • Jag hoppas att du undgår motgångar och lidande / Jag hoppas att jag undgår påfrestningar och lidande
  • Jag önskar dig kärlek, glädje och gemenskap / Jag önskar mig kärlek, glädje och gemenskap

Stanna upp och notera dina känslor, innan du gör detta ytterligare en gång.

Därefter kan du prova att rikta dig mot en grupp främmande människor eller omvärlden

  • Jag önskar frid i världen 
  • Jag önskar hälsa för världen
  • Jag hoppas på färre påfrestningar och mindre lidande i världen
  • Jag önskar mer kärlek, glädje och gemenskap i världen

Stanna upp och notera dina reaktioner. Upprepa dina önskningar ytterligare en gång.

Kom tillbaka till din andning, och hur den känns i kroppen. Kom tillbaka till det som pågår runtomkring dig i din egen takt, och avsluta övningen när du känner dig klar.

Om du vill prova en inspelad version som ingår i MBSR (mindfulness-based stress reduction) (på engelska) kan du gå in på den här länken och prova själv. Klicka på “lovingkindness”-länken under rubriken practice i ramen till vänster på hemsidan.

Ett ännu enklare alternativ för dig som vill prova

Prova att visualisera en person eller varelse som betyder mycket för dig, och som väcker positiva känslor. Fokusera på bilden inom dig och önska denna person hälsa, lycka och välgång inom dig. Upprepa ett par gånger och notera dina känslomässiga reaktioner på att göra så.

Kom ihåg att effekter vid denna typ av övningar kommer med upprepad övning och ökar när man arbetar uthålligt under flera veckor. Effekter kan komma även om det känns svårt, eller ansträngande när du gör övningen. Hör av dig till oss om du har frågor eller vill ha hjälp och vägledning.

Referenser

Stefan, S. I., & Hofmann, S. G. (2019). Integrating metta into CBT: How loving kindness and compassion meditation can enhance CBT for treating anxiety and depression. Clinical Psychology in Europe, 1(3), 1-15.

Petrovic, J., Mettler, J., Cho, S., & Heath, N. L. (2024). The effects of loving-kindness interventions on positive and negative mental health outcomes: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review, 102433.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of consulting and clinical psychology, 91(6), 350.

https://palousemindfulness.com

Kan virtual reality hjälpa vid problem med anhedoni?

Patienter som har problem med låg positiv affekt och anhedoni har visat sig mindre responsiva på traditionell KBT. Vi har tidigare skrivit om positive affect treatment, PAT. Innehållet i PAT syftar till att stärka färdigheter kopplade till att känna positiva förväntningar inför belöningar/belönande stimuli (wanting), uppskatta och reagera på belöning (liking) samt att lägga märke till och integrera erfarenheter av vilka situationer och beteenden som leder till belöning på sätt som stärker belöningssystemet (learning).

Forskning har tidigare visat att det är effektivt att kombinera beteendeaktivering med tekniker som går ut på att visualisera och föreställa sig belönande aspekter av saker vi gjort eller ska göra. 

På grund av vanliga problem vid låg effekt och anhedoni, så som försämrat specifikt minne och minskad energi och motivation, kan det vara en utmaning att öka mängden potentiellt positiva aktiviteter. Tidigare studier har visat att VR kan vara ett förhållandevis enkelt sätt att aktivera positiv affekt varför tekniken kan lämpa sig för denna grupp. Läs mer om en studie som genomfördes för att undersöka detta.

Virtual reality användes som en del av en behandling för anhedoni
Studiens genomförande 

Sex personer genomgick 15 sessioner av VR – ca 2 sessioner per vecka – i kombination med imaginativa tekniker. Under varje session fick deltagarna utforska ett par tre virtuella miljöer. De virtuella miljöerna valdes av forskarna från ett VR bibliotek där de skattats högt på positiva känslor. Efter 15 minuter VR fick deltagarna skriva ner en detaljerad beskrivning av de mest positiva upplevelserna. Därefter övades under 6 minuter förmågan att visualisera dessa upplevelser i sitt medvetande. Efter detta fick deltagarna med vägledning utifrån tre positiva ord, associera till en positivt självupplevd händelse och närma sig denna på samma sätt. Deltagarna fick i hemuppgift att öva på den sista övningen mellan varje session.

Resultatet i studien

Resultatet visar på en statistiskt säkerställd skillnad på anhedoni, ångest, depression och funktionsnedsättning mellan förmätning och uppföljningsmätning en månad efter avslutad behandling. Efter varje session skattades positiva känslor (PANAS). Efter en visuell inspektion av data valde forskarna att jämföra de första 7 sessionerna med de 7 sista sessionerna, och kunde då finns en signifikant skillnad, som bestod i högre upplevd positiv affekt efter de sista 7 sessionerna i behandlingen. Inga säkerställda skillnader hittades på mätningar kopplade till känslighet för belöning.

Slutsatser

Forskarna drar slutsatsen att det verkar som att interventionen kunde minska besvär med anhedoni, andra negativa känslor och funktionsnedsättning. Ingen skillnad avseende känslighet för belöning kan bero på den relativt korta interventionsperioden i kombination med ett litet sample.

Studien har ett flertal tydliga begränsningar, bland annat avsaknad av kontrollgrupp, det låga deltagarantalet samt ett snävt urval.

Referenser

Chen, K., Barnes-Horowitz, N., Treanor, M., Sun, M., Young, K. S., & Craske, M. G. (2021). Virtual reality reward training for anhedonia: a pilot study. Frontiers in psychology11, 613617.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.613617

Vem är bäst hjälpt av positive affect treatment och för vem är det bättre med vanlig KBT?

I tidigare blogginlägg har vi tittat på hur KBT-upplägget “Positive affect treatment”, som syftar till att utveckla färdigheter kopplade till belöningssystemet, kan hjälpa personer med depression och ångest. Nu finns ytterligare en studie från 2023 som visar på samma mönster. 85 patienter med låg positiv affekt (med nedstämdhet och ångest mm) slumpades till antingen traditionell KBT eller KBT inriktad på positiv affekt (PAT). Forskarna drar slutsatsen att PAT var mer effektiv än traditionellt KBT (Craske et al, 2023).

Ny explorativ studie kopplat till PAT positive affect treatment

I tillägg till denna studie gjordes även en explorativ studie som analyserade data från studien 2019 (Craske et al, 2019), med 22 nytillkomna patienter – totalt 118 personer. Under pågående studie började man genomföra ett psykofysiologiskt bedömingstest som syftade till att mäta “hotkänslighet”. Detta ledde till att 36 patienters svar på behandlingen (antingen traditionell KBT eller PAT) kunde undersökas utifrån parametern hotkänslighet.

Olika människor, olika behandlingsuplägg
Studiens hypotes och resultat

Resultatet analyserades utifrån en hypotes om att patienternas hotkänslighet kunde moderera effekten av behandlingen. En moderator är en variabel som påverkar orsaksambandet mellan två variabler, ett påhittat exempel av detta: 

Ålder modererar effekten av tung styrketräning på muskeltillväxt. För personer yngre än 50 leder tung styrketräning till ökad muskeltillväxt – medan för personer över 50 leder tung styrketräning inte till muskeltillväxt. 

Moderatorer är alltså viktiga då de säger oss något om för vem och under vilka förutsättningar en intervention (t ex en psykologisk behandling) fungerar.

Så, vad blev då resultatet i studien? Forskarna trodde att större hotkänslighet skulle vara förknippad med att svara bättre på traditionell KBT (som ju generellt fokuserar på att minska negativa känslor kopplat till hot) än på PAT. Resultaten gav stöd för hypotesen så till vida att: personer med mindre hotkänslighet uppvisade en snabbare minskning av symtom i PAT jämfört med traditionell KBT. Forskarna föreslår också, baserad på data från studien, att PAT möjligen kan vara en snabbare behandling än traditionell KBT, för personer med lägre hotkänslighet. Studien var explorativ och har tydliga begränsningar, men väcker hopp kring bättre grund för matchning av behandling och patient.

Referenser:

Barnes-Horowitz, N. M., Echiverri-Cohen, A., Ruiz, J., Zbozinek, T. D., Kim, R., Treanor, M., … & Craske, M. G. (2023). Exploratory study of threat sensitivity as a moderator of positive affect treatment and negative affect treatment for depression and anxiety. Journal of Experimental Psychopathology, 14(1), 20438087231161188.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 91(6), 350–366. https://doi.org/10.1037/ccp0000805

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Avnjut årets bästa stunder

Snart går vi in i 2023 års sista månad och det tycker vi är ett bra tillfälle att stärka upp färdigheter kopplade till belöningssystemet. I tidigare blogginlägg har vi skrivit om en KBT-behandling, Positive affect therapy, en relativt ny behandlingsform som utvecklats för detta.

Genom att träna vår uppmärksamhet att lägga märke olika delar av aktiviteter och händelser som vi upplever belönande, kan vi öka positiv affekt och stärka vår preferens för postiva stimuli på ett sätt som långsiktigt kan förändra balansen i hur vi processar vår tillvaro – och göra det lättare att ”gilla”, ”vilja” och stärka kopplingar mellan situationer-beteenden-konsekvenser kopplat till belöningar.

Här finns en risk att missförstå. Märk väl att detta inte går ut på att ifrågasätta ifall negativa stimuli existerar eller förändra negativa tolkningar – utan att helt oberoende av detta stärka upp förmågan att uppmärksamma och processa positiva stimuli. Vi människor är kapabla att känna flera saker samtidigt, om vi är beredda att tillåta det.

Hur du övar på att “avnjuta” något som hänt

Denna övning brukar ta ca 5-10 minuter. Om du vill kan du göra det flera gånger, men undvik att göra för många repetitioner då det efterhand kan minska positiva känslor pga tillvänjning/”habituering”.

Om du vill kan du ta vara på eventuell energi/inspiration som övningen väcker genom att direkt efter övningen planera eller genomföra en handling som kan väcka positiva känslor.

Gör så här:
  • Gör en lista med några situationer som inneburit känslomässiga höjdpunkter från året. Välj ut en situation och tänk igenom vilken/vilka delar av situationen som innebar de mest positiva elementen.
  • Blunda gärna. Visualisera situationen utifrån ett förstahandsperspektiv (från dina egna ögon), och som om det skedde här och nu. Börja beskriva det som händer och vad du tänker och känner.
  • Gå snabbare förbi ”transportsträckor” och bromsa väsentligt och gå långsammare fram när du närmar dig en höjdpunkt.
  • Under situationens höjdpunkter var särskilt uppmärksam på detaljer och förnimmelser så som färger, ljud, tonlägen, ansiktsuttryck, tankar, känslor och kroppsliga upplevelser. Gå långsamt fram, och prova gärna att stanna upp och fullt ut känna vid höjdpunkterna innan du fortsätter.
  • Om uppmärksamheten skiftar mot negativa stimuli, lägg märke till det och för varsamt tillbaka uppmärksamheten mot positiva stimuli.
Höjdpunkter 2023 för KBT Struktur psykologteam

Tack vare våra modiga klienter har vi alla fått uppleva ett flertal! Vi väljer dock att dela med oss en gemensam höjdpunkt för oss som team.

En eftermiddag under hösten gick vi på KBT Struktur tillsammans till ett aktivitetscenter där vi som lag tillsammans gick in i rum som utmanade oss med olika problem. Vi fick ett nyckelkort som vi kunde använda för att öppna dörrarna till rum med olika utmaningar och problem. Det kändes spännande att gå in i ett rum och inte veta vad som väntade. Uppgifterna var väldigt varierande och ofta roliga. Flera gånger samarbetade vi riktigt bra, t ex i ett rum där man tillsammans balanserade kulor på ett bräde eller i ett rum där vi skulle klättra runt och trycka på knappar i på svåråtkomliga platser. Stämningen var genomgående god och positiv, och det sades många uppskattande ord. Det kändes som att alla hann komma till sin rätt och trivdes. Det också en fin fortsättning på kvällen då vi gick och åt och drack på en trivsam restaurang i närheten.

Utveckla din förmåga att uppleva positiva händelser som belönande

Föregående blogginlägg beskrev ett behandlingsupplägg som visat lovande resultat vid problem med anhedoni. Behandlingen är systematisk och sker under en längre tidsperiod, och anpassas till den specifika problem- och målbild som den enskilde klienten har. Vi kan emellertid dela med oss av en av behandlingens komponenter på ett sätt som göra att du som läser också har möjlighet att öva.

Glömska och negativ bias ett hot mot inlärning som stärker kopplingen mellan aktivitet och belöning

Även om vi har en idé om vilka aktiviteter och handlingar som är belönande för oss kan det vara svårt att upprätthålla driv och motivation att agera i denna riktning. Vårt minne fungerar inte alltid så bra när det gäller dessa saker, vilket gör att vi lätt “kommer av oss” – och gör att vi inte känner oss lockade att agera. Detta kan exempelvis ske om vi inte gjort aktiviteten på ett tag, eller om vi haft en dålig dag/period eller en negativ upplevelse i samband med att vi gjorde den senast. I grundforskning har också konstaterat att vi får svårare både att formera – och att plocka fram – specifika, levande minnen av biografiska händelser när vi mår sämre. Dessutom fungerar hjärnan lite som ett flugpapper för negativa upplevelser och känslor – varvid dessa då lätt tränger undan positiva känslor så som glädje, förnöjsamhet, stolthet, nyfikenhet och tillförsikt.

“Savouring” som ett sätt att stärka kapaciteten att upptäcka, känna och agera på belöningar

För att motverka nämnda hinder och stärka kopplingar mellan situationer, handlingar och belönande upplevelser och känslor kan vi använda oss av en teknik som kallas “Savouring”. Det betyder ungefär: “Att finna glädje i” eller “att avnjuta”. Precis som med det mesta krävs övning för att det långsiktigt ska vara hjälpsamt och motverka anhedoni. Det är därför hjälpsamt med en god portion tålamod, ödmjukhet och förståelse för att det kan upplevas lite konstruerat när man börjar med detta. “Savouring”/avnjutande är dock en övning som inte kräver så mycket förberedelser eller planering (även om det ofta är en bra idé att planera när det ska göras).

Hur övar jag på “savouring”/avnjutande

Dra dig till minnes en händelse de senaste dagarna eller veckan där du upplevt något positivt (t ex en positiv händelse eller känsla). Om detta är svårt kan du ta hjälp av en almanacka för att komma ihåg vad du gjort. Eller så kanske du väntar med denna övning och först planerar in lite aktiviteter som har stor chans att väcka positiva upplevelser/känslor?

Blunda gärna, och visualisera händelsen. Måla upp en bild av det som hände utifrån dina ögon, som om det hände här och nu – fast i ditt medvetande.

Fokusera gärna på den sensoriska aspekten – vad du såg, hörde, förnam i kroppen, och de positiva känslor du kände.

Stanna särskilt vid de delar där du kände och reagerade på positiva upplevelser och känslor. Hur kändes det i kroppen då, vad gjorde du då, vad tänkte du då. Gå förbi neutrala och negativa upplevelser utan fördjupad uppmärksamhet.

Bejaka om du upptäcker nya positiva dimensioner av upplevelsen som du inte var medveten om där och då.

Reflektera efteråt

När du har gått igenom de positiva känslorna, reaktionerna och upplevelserna en stund kan du avbryta övningen och reflektera över följande: Vilka upptäckter gjorde du om kopplingen mellan aktiviteten, ditt beteende, dina positiva känslor och det som var belönande? Hur påverkades du av att göra den här visualiseringsövningen?

Gå till handling

Om övningen väckt positiva förväntningar på liknande aktiviteter eller inspirerat på annat sätt kan det vara klokt att agera på dessa känslor här och nu! T ex att initiera planerandet av en aktivitet med en vän, eller sätta igång med en aktivitet som kan väcka positiva känslor eller vara belönande.

Fortsätt öva på “savouring”

Fortsätt genomföra denna övning regelbundet och lägg märke till eventuellt positivt inflytande det har på din motivation, samt hur du agerar och fokuserar i belönande situationer.

KBT-behandling som stärker förmågor kopplade till belöningssystemet kan hjälpa vid anhedoni

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Det kan handla om mer avgränsade nedsättningar, t ex sociala situationer eller sinnesupplevelser, eller ha en mer generell påverkan. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar. Det förekommer ofta tillsammans med vanliga former av psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångesttillstånd. Det är därför glädjande att forskning på området nu har kommit så långt att flera olika psykologiska behandlingsformer har undersökts och visat sig ha effekt.

Ny behandling fokuserade mer på belöningssystemet

Traditionell KBT-behandling har i teori och praktik varit fokuserad på att påverka och förändra främst hotsystemet (behavior avoidance system). Även om traditionell KBT generellt sett fungerar väldigt bra har man sett att dessa behandlingar fungerar lite sämre vad gäller just anhedoni. Inom ramen för en relativt ny form av KBT (positive affect therapy) har man valt att fokusera mer på närmandesystemet. Detta kan ses lite som hotsystemets motsats, med funktionen att öka motivation i relation till mål och belöningar. Det har också visat sig vara nära förknippat med positiv affekt, så som intresse, stolthet och lust.

Positiva och negativa känslor regleras till stor del av olika system i kroppen.
Studie jämförde ny behandlingsform med traditionell KBT

Michelle Craske och kollegor jämförde i en randomiserad kontrollerad studie (2019) traditionell KBT och behandlingsupplägget “Positive affect therapy”. Nittiosex (96) patienter med nedstämdhet och ångestproblem slumpades till att antingen den traditionella KBT:n eller den nya KBT:n. Behandlingen var i bägge fall 15 veckor lång, med ett möte per vecka. Mätningar av positiv och negativ affekt gjordes med hjälp av självskattningsformulär ett par gånger under tiden och 6 månader efter avslut.

Slutsatsen av de statistiska analyserna av resultaten var att den nya KBT-behandlingen (som inriktades på färdigheter som ökar förväntan/motivation till belöning, tillgodogörandet av belöning och hjälpsam inlärning kopplat till belöning) mer effektivt än traditionell behandling ökade positiv affekt. Förändringen i positiv affekt var stor nog att höja en stor del av behandlingsgruppen till normala nivåer (jämfört med normgrupp). Även vad gäller negativ affekt, så som depression, ångest och stress var den nya KBT behandlingen mer effektiv än den traditionella på samtliga mått.

Att ta med sig

En ny form av KBT i en RCT-studie visade sig öka positiv affekt och därmed också minska problem med anhedoni. Det stannar dock inte där: även negativ affekt minskade i samma omfattning som vid traditionell KBT. Även om studien har begränsningar och fortsatt forskning behövs, så är detta mycket glädjande och spännande. Resultaten väcker hopp kring att psykologisk behandling vid såväl depressioner som ångestsyndrom kan bli ännu mer effektiv de kommande åren, särskilt för den subgrupp som har problem med anhedoni.

Hör gärna av dig till oss om du har besvär med anhedoni eller har frågor om innehållet i det här blogginlägget.

Referenser:

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology87(5), 457.