Tentaångest är ganska vanligt, och en del studier menar på att det drabbar så många som 40-50% av alla studenter. Självklart kan även grundskole- och gymnasieelever kan ha problem med oro och ångest inför prov och examinationer. I många fall minskar problemen efter ett par skrivningar, men för en del, ofta med särskilt svår tentaångest, kan problemen hålla i sig och leda till olika former av undvikanden som lätt leder in i en ond cirkel. Tentaångest kan behandlas effektivt med KBT. Beroende på hur problemet manifesterar sig kan upplägg vanliga vid behandling av antingen social ångest eller fobi användas framgångsrikt. Då detta är lite mer omfattande behandlingar ville en forskargrupp (Kroener et al, 2024) prova ifall en mer avgränsad intervention kunde vara hjälpsam.
Påträngande inre bilder är vanligt vid tentaångest
Det är vanligt att påträngande inre bilder dyker upp inför eller under en tenta, om man har tentaångest. Mer specifikt innebär detta ofta stressande mentala bilder, eller intryck – porträtterande den egna personen reagera extremt negativt känslomässigt, tankemässigt och beteendemässigt i provsituationen, ofta med föreställda till mycket negativa sociala konsekvenser (t ex andras hån/besvikelser eller dåliga prestationer). Dessa påträngande inre bilder kan upplevas på lite olika sätt, mer som en inre film eller foto eller som ett starkt kroppsligt eller känslomässigt intryck. Det kan vara framtidsorienterat innehåll, eller mer dåtidsorienterat och t ex utgöras av ett minne av ett prov som en gång gick katastrofalt dåligt. Vanligtvis dyker dessa upp när man påminns om ett kommande test, spontant när ett test närmar sig och/eller under ett pågående examination eller test.
Då levande negativa inre bilder ofta leder till starka känslomässiga reaktioner blir effekten ofta att stressnivåer höjs. Ibland hanteras bilderna och känslorna med orosbeteenden eller ansträngningsbeteenden som ytterligare spär på stress och minskar möjligheten till återhämtning. Detta medför ibland sekundära effekter, så som försämrad koncentration eller sömnproblem, vilket ytterligare kan öka sårbarheten och underminera tryggheten inför ett viktigt test. Vanligt är också att anspänningen på själva provdagen som en effekt av detta är högre, vilket kan inverka negativt direkt eller indirekt (t ex minska tilliten till) de kognitiva förmågorna så som minne, koncentration och verbal uttrycksförmåga. Även om det ofta ges generöst med tid till examinationer, så att en initialt hög anspänning ska hinna minska, finns det tillfällen när dessa symtom, känslor och reaktioner kan inverka negativt på resultatet.
Vad kan man göra åt tentaångest?
Det är normalt att känna nervositet och anspänning inför viktiga prestationer. Det hjälper att förstå att dessa reaktioner i grund och botten inte är farliga eller negativa, utan ett sätt för kroppen att mobilisera resurser för att möta krav. Det brukar också hjälpa att förbereda sig tillräckligt och gärna med inslag av att “testa” sina kunskaper inför tentor och prov. Dock kan problemen vara av sådan grad, och ångesten sådan att “de vanliga” strategierna är otillräckliga. Då behövs ofta de interventioner som vi använder vid andra ångestproblem, t ex känslo- och anspänningsreglerande färdigheter och exponering.
Imaginativa tekniker för att hantera påträngande inre bilder vid tentaångest?
Bland annat kan vi behöva öva upp nya sätt att hantera tidigare beskrivna påträngande inre bilder. Sådana förekommer vid en rad olika ångessyndrom, så som OCD, GAD, social ångest, PTSD och fobier. Även mardrömmar kan sägas vara just detta, och det var för att lindra problem med dessa som metoden Imaginativ rescripting (IR) utformades. I korthet går det ut på att måla upp den påträngande inre bilden så detaljerat som möjligt fram tills dess värsta punkt – för att sedan arbeta fram ett alternativt scenario som i allt väsentligt är identiskt, men där situationen och känslorna hanteras på ett sätt som gör att situationen känns trygg och hanterbar och klaras ut på ett bra sätt. Detta scenario repeteras dagligen över en tidsperiod och brukar leda tilll en minskning av mardrömmar – eller påträngande tankar. Kroener med flera (2024) provade i sin RCT om två sessioner med just IR inriktad på de två mest frekventa, eller levande, påträngande inre bilderna vid tentaångest bland annat kunde minska tentaångesten och öka tilliten till den akademiska förmågan.
Mer om studien och dess resultat
44 deltagare randomiserades till två lika stora grupper. Grupperna skilde sig inte åt på demografiska och andra relevanta mått. Därefter fick den ena gruppen två sessioner IR á 60 minuter. De instruerades att varje dag repetera det omskrivna scenariot. Den andra gruppen sattes på väntelista. Resultaten i studien indikerade på att både generell och situations-specifik tentaångest minskade, och att denna minskning hade blivit större vid 6 månaders uppföljning. Författarna konstaterar att interventionen, som också minskade mängden påträngande inre bilder och depressionssymtom kan vara en rimlig och bra intervention för studenter som har besvär med tentaångest.
Hör av dig till KBT Struktur om du vill ha hjälp med tentaångest.
Referens
Kroener, J., Maier, A., Berger, A., & Sosic-Vasic, Z. (2024). Coping with test anxiety using imagery rescripting: A two-session randomized controlled trial. Journal of Affective Disorders, 356, 554-563.