Nyligen publicerades en studie som undersökt effekterna av olika inslag i KBT behandling vid sömnproblem på olika utfall i ett stort antal randomiserade kontrollerade studier. Studien bekräftar något som tidigare översiktsstudier visat: att KBT behandling minskar problem med insomni. Studiens metod tillät forskarna att dra bättre slutsatser om vilka inslag i KBT som var mest kopplade till effekterna.
Person sleeping with his dog in a hammock in beautiful summer scene
Hur genomfördes studien?
Studien inkluderade data från 80 randomiserade kontrollerade studier som publicerats i peer-reviewed vetenskapliga tidskrifter – och där insomni diagnosticerats utifrån kriterier från DSM-manual eller ICSD (internationell klassifikation av sömnproblem).
Insomni innebär problem med något av följande: att somna, sova ihållande eller vakna för tidigt. Problemen behöver innebära åtminstone någon form av försämrad funktionsförmåga i vardagen. Prevalensen i världen ligger på ca 6-10% och varje år drabbas ca 4% av befolkningen. Tidigare studier har visat att insomni innebär en riskfaktor för utvecklande av både psykisk och somatisk ohälsa.
Resultaten analyserades med en nätverksanalys där komponenter och olika utfallsvariabler (exv sömnkvalitet, total sömntid, svårighetsgrad av insomni) jämfördes parvis.
Vilka behandlingsinslag är vanliga i KBT vid insomni?
De studier som låg till grund för denna analys analyserades och utifrån underlaget skapades följande kategorier. Läs mer om några av dessa på vår sida om sömnproblem.
Psykoedukation och sömnhygien
Sömnrestriktion (sleep restriction)
Stimuluskontroll (stimulus control)
Kognitiv omstrukturering
Avslappningsfärdigheter
Övriga insatser
Aktiv kontroll
Psykologisk placebo
Behandling som vanligt (TAU)
Väntelista
Vilka slutsatser kunde forskarna dra om dessa behandlingsdelar?
Forskarna drar slutsatsen att sömnrestriktion förbättrade svårighetsgrad av insomni, så väl som självrapporterad sömnkontinuitet och sömnkvalitet. Stimuluskontroll förbättrade både subjektiv och objektiv sömntid. Vidare att kognitiv omstrukturering förbättrade svårighetsgrad av insomni. Man fann inget stöd för att psykoedukation och avslappning kunde kopplas till något utfall. Avslutningsvis konstaterar forskarna att sömnrestriktion, stimuluskontroll och kognitiv omstrukturering är de mest effektiva delarna i en KBT-behandling för insomni.
Kontakta oss med dina frågor om studien eller sömnproblem.
Det är vanligare för personer med en stark rädsla eller fobi att ha problem med ytterligare rädslor. En orsak till det är generalisering av rädsla, dvs att rädsloreaktionerna kopplat till ett specifikt stimuli, t ex en geting, kan sprida sig till andra stimuli med liknande egenskaper, t ex bin och flugor.
Exponeringsbehandling är ett effektivt sätt att minska sina rädsloreaktioner mot ofarliga stimuli, eller sådant som kraftigt överskattas vad gäller hot och risk. Vi har i bloggen tidigare beskrivit hur ny forskning visat på hur effektiv exponering leder till inhibitionsinlärning, det vill säga att exponering ger nya erfarenheter som skapar associationer som bromsar de ursprungliga rädsloreaktionerna på ett stimuli. Sedan tidigare är det också känt att exponeringsbehandling för en rädsla också kan påverka en närliggande sådan, t ex kan exponering för spindel också bota rädslan för andra insekter, t ex kackelackor.
Ny studie om fobi ledde till intressant fynd
I en ny studie från 2023 (Kodzaga, Dere och Ziomuzica) har man hittat något väldigt spännande. Till studien rekryterades personer som både var rädda för spindlar och höjder. Efter screening kvarstod 50 personer som randomiserades till två jämnstora grupper som antingen fick en max 120 minuter lång exponering för spindelrädsla eller ingen exponering alls. Mätningar före och efter gjordes med hjälp av beteendetest som inkluderade både subjektiva och objektiva mått samt självskattningar av höjd- och spindelrädsla.
Höjdrädsla kan förekomma tillsammans med andra rädslor och fobier
Studiens resultat
Precis som förväntat fick den grupp som genomgick exponering för spindel en minskning av rädsla för spindel jämfört med kontrollgrupp (på samtliga mått). Dock visade resultaten att de även minskade sitt undvikande för höjder i beteendetestet och skattade lägre höjdrädsla även om inga skillnader återfanns avseende deras upplevda rädsla i samband med beteendetestet. Kontrollgruppen uppvisade i kontrast inte dessa förändringar.
Forskarna menar på att de demonstrerat en generaliserad effekt av exponering mellan perceptuellt vitt skilda stimuli: spindlar och höjder. Resultaten stödjer idén om att exponeringsbehandling kan leda till minskade rädslor och undvikande på ett mer generellt plan. Både höjder och spindlar tillhör en kategori rädslor som är “förberedda” och därmed lättare att lära in, och eventuellt kan exponeringsbehandlingen kommit åt en gemensam mekanism för denna typ av rädslor. En annan tänkbar förklaring till resultaten är att exponeringsbehandlingen påverkade generella aspekter kopplat till att närma sig (i kontrast till att undvika).
Slutord
Vi tycker att studien är spännande och att den uppmärksammar nya fördelar med exponeringsbehandling. Med tanke på vad vi vet om utvecklandet av rädslor genom undvikanden och hur ångestproblem samvarierar är det av särskilt intresse om exponeringsbehandling också kan förhindra utveckling av framtida ångestproblem. Detta är en av många frågor för den framtida forskningen på området.
Kodzaga, I., Dere, E. & Zlomuzica, A. Generalization of beneficial exposure effects to untreated stimuli from another fear category. Transl Psychiatry 13, 401 (2023). https://doi.org/10.1038/s41398-023-02698-7
Trichotillomani (TTM) och dermatillomani drabbar några procent av befolkningen och innebär ihållande, ofta kroniska problem med bortryckning av hår från kroppen (TTM) och rivande, plockande på huden (SPD). Problemen leder till negativa konsekvenser så som stor tidsåtgång, smärta, ärr och problem med huden. Inte sällan finns även ett känslomässigt lidande, där många känner nedstämdhet och skam kopplat till beteendet. Mia Asplund har nyligen spikat en avhandling som utvecklat metoder som underlättare spridning och tillgänglighet av psykologisk behandling med KBT för dessa tillstånd.
Psykologiska modeller som används i KBT behandling
Psykologiska faktorer har i studier visats förklara en del av variationen i problemen med TTM och SPD. Inlärningspsykologiska teorier kopplade till betingning och operant inlärning har till exempel föreslagits spela en roll i plockande- eller rivande-beteenden.
Betingning
Betingning kan ske när en inre ingivelse, eller impuls att riva eller plocka på huden paras ihop med externa ledtrådar, t ex sovrum, badrum eller aktiviteter så som tv-tittande, spegling, duschande eller läsning. Efter hand kan dessa situationer eller aktiviteter i sig själva få samma funktion som impulsen, ingivelsen att riva eller plocka. Samma sak kan ske mer interna ledtrådar. Om impulsen att riva, plocka dyker upp samtidigt som olika former av kroppsliga upplevelser, t ex spändhet eller känslor, som att ha tråkigt, känna oro, ångest eller nedstämdhet så kan även dessa betingas med impulsen. Effekten blir även då att en känsla av oro kan få samma signalvärde som ingivelsen att riva. På detta sätt kan utlösare för problembeteendet sprida ut sig i personens tillvaro. Det är ett välkänt fenomen som inom grundforskningen om beteende kallas för generalisering. Ju mer beteendet utförs, desto fler betingningar riskerar att skapas, vilket försvårar förändring av beteendet.
Operant inlärning
Operant inlärning är modeller inom psykologi som handlar om vad som styr och formar beteende. Även dessa modeller har applicerats på TTM och SPD. I det här fallet handlar det mest centrala om hur beteenden kan öka i omfattning och intensitet på basis av vilka konsekvenser det leder till. Generellt sett så är de mest styrande konsekvenserna: direkta, pålitliga och känslomässigt relevanta. Om beteendet att plocka och riva ofta för med sig olika former av belönande konsekvenser – t ex tillfredsställelse eller någon form av stimulans eller lättnader från obehagliga tillstånd så som tristess eller anspänning – så är det större sannolikhet att beteendet upprepas och, eller intensifieras. Detta kan beskrivas som en ond cirkel.
Andra gradens onda cirkel
Vad värre är så innebär ju plockande och rivande för personer med dessa problem ofta negativa konsekvenser som är mindre direkta, men skapar lidande. Exempel kan vara att man får sår eller rodnader i ansiktet som kommenteras av andra, vilket kan leder till minskad tillfredsställelse med det egna utseendet, ångest och skam. De negativa sidorna av problemet leder alltså ofta till reaktioner som i sig själva, eller indirekt kan kan komma att aktivera associationer som i sin tur triggar rivande eller plockande – ytterligare en ond cirkel är etablerad.
Behandlingsformer som underlättar tillgänglighet och spridning
I en behandling för TTM eller SPD utvecklas psykologiska färdigheter och metoder som kan bryta beskrivna onda cirklar. Mia Asplund har använt sig av metoder som visat sig hjälpsamma vid liknande problem, t ex tics (du kan läsa mer här). Det rör sig om habit reversal, stimulus kontroll och stärkande av färdigheter som är kopplade till psykologisk flexbilitet vilket ökar förmågan att reglera impulser och känslor mer effektivt. Behandlingen skräddarsys mot patientens individuella beteendemönster.
Vilka resultat visar de nya behandlingsformaten?
I sin avhandling visar Asplund i ett par studier att såväl gruppbehandlingsformat som internetbaserad behandling kan hjälpa patienter att minska problemen och lidandet kopplat till det. Generellt så visade de olika behandlingsformerna på effekt jämfört med väntelista, och med storlekar på effekterna som ligger i linje med andra studier på området psykologisk behandling. En styrka var att studiernas deltagare kom från den psykiatriska vården, vilket ytterligare stärker idén om att behandlingen fungerar som avsett. Det ska dock sägas att behandlingen tyvärr inte hade en effekt för alla som genomgick den. Ungefär hälften svarar tydligt på behandlingen, medan endast ett fåtal blev av med problemet helt och hållet.
52 personer delades upp i två lika stora grupper, där den ena lottades till 10 veckor iKBT och den andra till MAC. MAC innebar att patienterna blev lovade tillgång till iKBTn 10-veckor senare och under tiden blev monitorerade och vid upprepade tillfällen loggade in i ett system, besvarade frågor och också blev kontaktad för korta telefonuppföljningar veckovis. Mätningar skedde före och efter behandling med självskattningar och med fMRI-teknik på en uppgift som tidigare forskning visat hänga ihop med belöningssystemet.
Internet KBT-behandlingen innehöll sex delar: Psykoedukation, beteendeaktivering, omstrukturering av kognitioner, problemlösning och assertivitetsfärdigheter (stärker färdigheter som handlar om att uttrycka önskemål, behov och åsikter på ett effektivt sätt). Denna behandling hade i tidigare studier visat sig effektiv för patienter med depression.
Resultaten på för- och eftermätningar visade inte på några säkerställda skillnader avseende självskattning på anhedoni. Däremot visade fMRI testningen på signifikanta skillnader mellan grupperna avseende responsivitet på belöning till fördel för iKBT.
Skillnader i delar av hjärnan som kopplas till belöningssystemet sågs efter behandling vid jämförelse före-efter och kontrollgrupp
Forskarnas slutsatser
Forskarna drar slutsatsen att iKBT-behandlingen minskade anhedonin och att detta troligtvis skedde genom en ökad mängd nervkontakter och aktivering i relevanta delar av belöningssystemet. Även kontrollgruppen fick förbättringar på den självrapporterade anhedonin, liksom den delen av belöningssystemet som kopplas till förväntad belöning. Forskarna spekulerar i om detta kan bero på att de dels skulle få internetbehandlingen senare och att de under väntetiden hade telefonkontakt med ett flertal personer i forskarteamet.
Studierna adderar till kunskapen om att belöningssystemet kan vara en relevant mål för interventioner vid depression, PTSD samt ångesttillstånd, där anhedoni ofta förekommer.
Hör av dig till oss för hjälp med anhedoni
Upplever du problem med positiva känslor, depression eller anhedoni och vill veta mer om KBT behandling är du varmt välkommen att kontakta oss.
Patienter som har problem med låg positiv affekt och anhedoni har visat sig mindre responsiva på traditionell KBT. Vi har tidigare skrivit om positive affect treatment, PAT. Innehållet i PAT syftar till att stärka färdigheter kopplade till att känna positiva förväntningar inför belöningar/belönande stimuli (wanting), uppskatta och reagera på belöning (liking) samt att lägga märke till och integrera erfarenheter av vilka situationer och beteenden som leder till belöning på sätt som stärker belöningssystemet (learning).
Forskning har tidigare visat att det är effektivt att kombinera beteendeaktivering med tekniker som går ut på att visualisera och föreställa sig belönande aspekter av saker vi gjort eller ska göra.
På grund av vanliga problem vid låg effekt och anhedoni, så som försämrat specifikt minne och minskad energi och motivation, kan det vara en utmaning att öka mängden potentiellt positiva aktiviteter. Tidigare studier har visat att VR kan vara ett förhållandevis enkelt sätt att aktivera positiv affekt varför tekniken kan lämpa sig för denna grupp. Läs mer om en studie som genomfördes för att undersöka detta.
Virtual reality användes som en del av en behandling för anhedoni
Studiens genomförande
Sex personer genomgick 15 sessioner av VR – ca 2 sessioner per vecka – i kombination med imaginativa tekniker. Under varje session fick deltagarna utforska ett par tre virtuella miljöer. De virtuella miljöerna valdes av forskarna från ett VR bibliotek där de skattats högt på positiva känslor. Efter 15 minuter VR fick deltagarna skriva ner en detaljerad beskrivning av de mest positiva upplevelserna. Därefter övades under 6 minuter förmågan att visualisera dessa upplevelser i sitt medvetande. Efter detta fick deltagarna med vägledning utifrån tre positiva ord, associera till en positivt självupplevd händelse och närma sig denna på samma sätt. Deltagarna fick i hemuppgift att öva på den sista övningen mellan varje session.
Resultatet i studien
Resultatet visar på en statistiskt säkerställd skillnad på anhedoni, ångest, depression och funktionsnedsättning mellan förmätning och uppföljningsmätning en månad efter avslutad behandling. Efter varje session skattades positiva känslor (PANAS). Efter en visuell inspektion av data valde forskarna att jämföra de första 7 sessionerna med de 7 sista sessionerna, och kunde då finns en signifikant skillnad, som bestod i högre upplevd positiv affekt efter de sista 7 sessionerna i behandlingen. Inga säkerställda skillnader hittades på mätningar kopplade till känslighet för belöning.
Slutsatser
Forskarna drar slutsatsen att det verkar som att interventionen kunde minska besvär med anhedoni, andra negativa känslor och funktionsnedsättning. Ingen skillnad avseende känslighet för belöning kan bero på den relativt korta interventionsperioden i kombination med ett litet sample.
Studien har ett flertal tydliga begränsningar, bland annat avsaknad av kontrollgrupp, det låga deltagarantalet samt ett snävt urval.
Referenser
Chen, K., Barnes-Horowitz, N., Treanor, M., Sun, M., Young, K. S., & Craske, M. G. (2021). Virtual reality reward training for anhedonia: a pilot study. Frontiers in psychology, 11, 613617.
När du kommer
till oss så kommer det första vi gör vara att försöka förstå
och lära känna dig bättre. Vi tar reda på det vi behöver veta om
hur dina besvär ser ut och ställer frågor som ska mynna ut i att
vi gör en bedömning kring hur vi ska kunna hjälpa dig på bästa
möjliga vis att komma tillrätta med besvären, utifrån verktygen
vi själva besitter. Därför så kan det se en aning olika ut även
mellan olika KBT-psykologer, då det finns många olika verktyg inom
KBT och även olika former av KBT.
En grundprincip
inom KBT är att om ingenting förändras, så blir ingenting
annorlunda. En annan grundprincip är att alla gör så gott dom kan,
så för att kunna göra det på ett bättre sätt än tidigare så
behöver någonting nytt tillföras.
Det som KBT
tillför är då en kombination av:
Information/kunskaper
Verktyg/strategier
Stärkta förmågor och färdigheter
Beroende på
vad du som individ har besvär med samt beroende på vad du har fått
med dig under livets gång tidigare, så kommer du ges dom
pusselbitar som vi tänker leder dig fram till att kunna göra saker
på ett bättre sätt än tidigare. Du får lära dig att hantera
dina tankar, känslor och beteenden på ett annat vis än vad du är
van vid. Detta kan vara svårt och för vissa skrämmande till en
början – många gånger så innebär det att du behöver möta dom
saker i det yttre eller dom saker inom dig som du tidigare har värjt
dig mot. Det kan leda till att flyktimpulser aktiveras tämligen
tidigt under behandlingen, eller i det skede där det så att säga
”börjar hetta till”. Dessa flyktimpulser försöker styra in dig
i att gå tillbaka till samma gamla trygga men uppenbarligen
ineffektiva mönster som pågått tidigare. Dina tankar (som utgår
från din känsla; vilket vid nedstämdhet innebär impulser till att
ge upp och vid oro/rädsla ger impulser till att fly) kommer
säkerligen bidra till att hitta motiv till att du inte ska behöva
göra några förändringar, eller att ”behandlingen inte fungerar”
(i ett skede innan det ens är meningen att det ska ha börjat
fungera).
I synnerhet när
det kommer till ångestproblematik av olika slag så handlar
framstegen om att med hjälp av ovanstående pusselbitar;
kunskaperna, verktygen och stärkta förmågorna; lyckas ta sig över
trösklar, att lyckas åstadkomma förändringar. Trösklar är som
svårast i början; när dom väl har passerats kommer det bli
enklare. Trots att det inte minst är dom olika formerna av
ångestproblematik som KBT visar sig vara den allra bästa metoden
för, så är det ändå vanligast att det är här som avhopp sker
under pågående behandling. Det är som nämnts begripligt utifrån
orons och rädslans påverkan.
En utmaning vi
som behandlare har är att försöka motverka att den vi träffar
agerar utifrån sina undvikandeimpulser under behandlingen, innan vi
har nått fram till punkten att du inte bara ska förstå och tänka
utifrån nya perspektiv, utan även göra annorlunda, att du med
hjälp av kombinationen(!) av information/kunskaper,
verktyg/strategier samt stärkta förmågor och färdigheter, kunna
möta dina trösklar och även passera dessa för att på det viset
upptäcka skillnaden mellan ”att göra det som känns bra” mot
”att göra det som är bra” och faktiskt leder dig och dina
känslor i en mer positiv riktning. Detta kommer att ske, så länge
vi arbetar tillsammans mot detta mål.
I och med att
det som leder till förändring är kombinationen av ovanstående tre
områden, så är det även viktigt att vara medveten om att det är
förväntat att det kommer ta en viss tid innan förändring uppstår
i dom allra flesta fall. Att avfärda KBT för att ingenting sker
efter att man har gått igenom första pusselbiten är som att
avfärda penicillin efter att ha tagit den första tabletten. KBT är
liksom vid penicillin att man bygger upp och bygger vidare på det
tidigare. Med endast en pusselbit på plats så kan man sällan lösa
pusslet. Därav är det viktigt att vara medveten om att det är
sällan ett enskilt område, en enskild pusselbit i sig, kan göra
hela jobbet.
Source: Creative commons.
Ovanstående är
viktigt att påtala då våra hjärnor ofta vill att vi ska se hela
lösningen framför oss, medan vi i KBT ofta endast presenterar
pusselbit för pusselbit. Våra hjärnor låter sig gärna fokusera
på omedelbara effekter – det som är bra på kort sikt – medan att
ägna sig åt att göra motsatsen och fokusera på sådant som inte
nödvändigtvis ”tar bort” känslan för ögonblicket men
erbjuder metoder som förändrar det mer över tid, nästan alltid
står i rak motsats till det förhållningssätt som funnits med
under utvecklandet av besvären – där man oftast lyckats hantera
känslorna just för ögonblicket men inte över tid. I vissa fall
inte bara med konsekvensen att detta kortsiktiga förhållningssätt
orsakat ännu mer negativa känslor över tid, utan även med
konsekvensen att det utgjort hinder till att leva våra liv på det
vis vi önskar. KBT innebär motsatsen till vad hjärnans kortsiktiga
förhoppningar och förväntningar många gånger är. Därför går
vi miste om att hjälpa alltför många som vi vet hade kunnat bli
hjälpta om man hade stannat kvar för att upptäcka vad
kombinationen av pusselbitar kan erbjuda.
Kunskaper
hjälper enbart om vi vet hur och när vi ska använda dom samt att
vi har förmågan till att använda dom vid rätt tillfällen.
Strategier och
verktyg fungerar enbart under förutsättning att vi har
informationen/kunskapen att förstå när verktyget ska tillämpas
och varför, samt att vi har utvecklat en medvetenhet och
självkontroll som gör det möjligt för oss att använda oss av
strategierna och verktygen när det verkligen behövs.
Ökade förmågor
och färdigheter i form av framförallt ökad självkontroll och
medvetenhet gör ingen nytta om vi inte har något att tillämpa
dessa förmågor på.
Därför
behöver vi ha med alla pusselbitar som inte redan i förväg finns
på plats, innan effekten kommer att visa sig. Vi vet att du redan
gör ditt bästa och att du vill utvecklas till det bättre. Det är
en del av vår mänsklighet. Men om ingenting förändras, så kommer
ingenting bli annorlunda.
Så frågan är: Hur ska Du gå tillväga för att förändra din situation till det bättre – på ett hållbart vis?
Vi är stolta att meddela att vår psykolog Tomas Hylmö kommer att ge en kort kvällskurs i samarbete med Folkuniversitetet om sömn och behandling av sömnproblem utifrån KBT. Kursen ges den 28 mars på Norra Allégatan 6 i Göteborg.
creative commons, google
Tomas har erfarenhet av behandling av långvariga och svåra sömnproblem från sin tid på PBM. Hans intresse för området går ännu längre tillbaka, då han under sitt examensarbete undersökte effekten av medveten närvaro-interventioner på kroniska sömnproblem.