Category Archives: ångest

Om att våga tacka nej och backa från åtaganden

ångest, beteendeförändring, depression, självkänsla

Ett vanligt problem som beskrivs för oss i många kontakter är svårigheter att säga nej eller backa från ett åtagande. Det finns olika skäl till varför detta är svårt, men ofta handlar det om att man reagerar med starka skuldkänslor och, eller blir rädd och oroliga över hur andra ska reagera. Vad kommer min flickväns släkt tycka om vi går tidigt från kalaset eller vad kommer mina kollegor tänka om jag lämnar återbud till afterworken för att jag har huvudvärk?

Denna typ av problem närmar man sig på flera sätt i en KBT-behandling. En viktig aspekt handlar om att förhålla sig till sina känslor på ett mer funktionellt sätt, t ex genom att öva upp vår medvetenhet om känslor kroppen, beteenden och konsekvenser och vår närvaro med våra känslor. Ett vanligt inslag är också att utmana våra hotföreställningar kopplade till att tacka nej, t ex genom att identifiera och utforska våra tankar och tolkningar kopplat till att tacka nej – och att skaffa oss nya erfarenheter som på sikt kan förändra våra reaktioner genom beteendeexperiment och exponering.

En intressant psykologiskt experiment på området.

En ny studie bidrar med kunskap som kan vara hjälpsam för att våga mer i det avseendet. I ett experiment av forskarna Givi och Kirk (2023) delades ett antal försökspersoner in i två grupper, där den ena gruppen presenterades för ett scenario av att vara inbjuden att följa med en kompis till ett evenemang, och den andra – att bjuda in en kompis till ett evenemang. De olika grupperna fick sedan mentalt föreställa sig scenariot att ha blivit antingen nekad eller att själv neka/tacka nej, och sedan svara på frågor om hur de upplevde detta.

Resultaten av studien visar på en obalans mellan grupperna. Forskarnas tolkning av data var att inbjudna överskattar hur negativa konsekvenserna av deras nekande är, relativt hur gruppen som bjöd in upplevde konsekvenserna av att bli nekad. I en uppföljningsstudie fick 560 personer läsa ett liknande scenario, men denna gång som inbjuden eller observatör. Bägge grupperna överskattade de negativa effekterna jämfört med de som bjöd in. Det verkar alltså inte spela någon roll om vi är direkt eller indirekt inblandade.

Vad kan vi ta med oss

Det kan vara bra att ta med sig en förståelse för att våra tolkning av hur illa andra upplever det att vi tackar eller säger nej, på gruppnivå, tenderar att vara överskattningar.

Kanske kan vi motverka skevheten genom att antingen noggrannare visualisera mer de mer negativa konsekvenserna för oss själva med att tacka ja – alternativt kan vi öka flexibiliten om vi vänder perspektiven och visualiserar det omvända scenario där vi själva är den som blir nekad. Vi kan också arbeta med vår acceptans för att ibland behöva göra andra besvikna.

Om du upplever ett lidande och får problem av att du inte våga säga vad du tycker och tänker till andra är du välkommen att höra av dig för mer hjälp. Läs gärna på vår sida om KBT-behandling vid olika problem om t ex ångest, social ångest och låg självkänsla.

Referenser

Givi, J., & Kirk, C. P. (2023). Saying no: The negative ramifications from invitation declines are less severe than we think. Journal of Personality and Social Psychology.

Ny forskning om exponering

ångest, exponering

Exponering innebär att på ett säkert sätt upprepat närma sig något som upplevs hotfullt i syfte att få erfarenheter som leder till en minskad upplevelse av hot, och minskade rädslor. Metoden har beforskats ett sekel, och etablerat en dominerande ställning kliniskt för allt fler problemområden de senaste 50 åren. Det finns fortfarande mycket att utforska på området, och de senaste 10 åren har ett nytt paradigm i hur vi förstår de mekanismer som ligger bakom effekterna av exponering lett till att arbetet med förädling av metoden fort går framåt. Detta är något som intresserar oss här på KBT Struktur, då i princip all KBT-behandling innehåller åtminstone någon form av exponering, och vanligtvis i flera former och på olika sätt. 

Ny stor studie av exponering

I en ny studie (Pittig et al, 2023) analyserades resultatet av ca 8500 exponeringar från över 600 patienter. Forskarna ville med studien bättre förstå hur mekanismerna som får exponering att fungera samspelar.

Några av forskarnas slutsatser av resultaten var 

  • Generellt sett så ledde exponering med höga hotförutsägelser till erfarenheter som upplevdes gå emot dessa förutsägelser
  • Förändring av hotförutsägelser efter exponering var till del förklarat av att få erfarenheter som gick emot hotförutsägelserna, men inte helt. Takten med vilken förändringen skedde varierade mellan olika klienter.
  • Inlärningstakten, det vill säga hur snabbt förändring skedde i relation till hur mycket hotförutsägelser som emotsades av nya erfarenheter, var kopplad till behandlingsutfall.
  • Exponering med terapeut genererar generellt sett större skillnad mellan hotförutsägelser och nya erfarenheter, än exponering på egen hand.

Forskarna resonerar kring att framgångsrik exponering inte bara kräver en skillnad mellan hotförutsägelse och nya erfarenheter, utan att detta också behöver få till stånd en förändring av framtida hotförutsägelser. Resultaten visar att så generellt sett sker. 

För att ytterligare förbättra metoden exponering behöver vi mer kunskap om vad som hindrar och stödjer denna process. Forskarna resonerar kring problem med bland annat kognitiv immunisering, “Det här som hände nu är undantaget från regeln”, “Det gick bra nu, men nästa gång går det fel”, som ett möjligt kognitivt mönster som kan hindra. Det kan också vara så att vissa farhågor kan vara svårare än andra att förändra. Här lyfts också att problem vid exponering kan ligga i specificeringen av farhågan. Om farhågan är felaktigt beskriven eller för vagt specificerad i termer av fruktade utfall så kan det hindra eller fördröja förändring av nivån av hotupplevelser. 

På vilket sätt är dessa fynd viktiga för dig som överväger KBT-behandling?
  • Exponeringsbehandling fungerar generellt sett bra.
  • Vikten av förstå att effekterna av exponering sker genom inlärning, precis som när vi lär oss något praktiskt eller teoretiskt så är graden av inlärning kopplad till hur mycket vi övar. 
  • Vidare är kvaliteten i inlärningen kopplad till i vilken utsträckning vi 1) korrekt lyckas fånga de hotförutsägelser som är förknippade med våra rädslor, 2) sedan lyckas designa exponering som aktiverar dessa, 3) samtidigt som vi tar in nya erfarenheter, varefter 4) dessa erfarenheter leder till förändrade hotupplevelser och beteendemönster. 
  • Signaler på att behandling fungerar som tänkt är att den fruktade situationen känns mindre och mindre hotfull; att detta sprider sig till andra situationer samt att dina symtom minskar och funktionen i vardagen ökar.
  • Att få stöd och kunna samarbeta med en psykolog som har erfarenhet av exponeringsbehandling kan därför vara att rekommendera för att få till effektiv exponering.

Hör gärna av dig till oss med dina frågor om exponering.

Referens: Pittig, A., Heinig, I., Goerigk, S., Richter, J., Hollandt, M., Lueken, U., … & Wittchen, H. U. (2023). Change of threat expectancy as mechanism of exposure-based psychotherapy for anxiety disorders: evidence from 8,484 exposure exercises of 605 patients. Clinical Psychological Science, 11(2), 199-217.

Change of Threat Expectancy as Mechanism of Exposure-Based Psychotherapy for Anxiety Disorders: Evidence From 8,484 Exposure Exercises of 605 Patients (sagepub.com)

Kan fler valmöjligheter utgöra ett problem?

ångest, beslutsfattande, beteendeförändring

Att leva har alltid inneburit att göra val. Ändå tycks det mig att mängden val och valmöjligheter för en samhällsmedborgare i Sverige har ökat i en rasande takt de senaste decennierna. Vi väljer leverantör av elektricitet, internet, telefon och vår post. Vi väljer vem som ska besiktiga bilen och förvalta våra pensionspengar. Vi väljer förskolor, skolor, vårdcentral och ålderdomshem. När vi ska handla juice till frukosten väljer vi mellan ett otal olika apelsinjuicer och en drös andra fruktdrycker.

Detta är inte ett problem enligt den klassiska ekonomiska teorin kring beslutsfattande (rational choice theory), tvärtom så möjliggör det en större nytta på individ och befolkningsnivå. Teorin förutsätter att människan har perfekt ordning på sina egna preferenser, kunskap om samtliga valmöjligheter och utan ansträngning gör snabba jämförelser mellan dessa val på basis av deras nytta för oss – och handlar därefter. Nyare teorier om beslutsfattande inom forskningsfälten kognitionspsykologi och beteendekonomi har utmanat den psykologi som den klassiska teorin vilar på.

Nya teorier ifrågasätter “rational choice-teori”

Nyare teorier om beslutsfattande har intresserat sig för hur våra begränsningar i beslutsfattande ser ut. Vidare också vilka förhållningssätt till val vi har, och på vilka sätt olika valsituationer och val påverkas oss. Inom dessa fält har evidens utvecklats som säger att fler valmöjligheter inte enkom är positivt. Det kan också kan medföra negativa konsekvenser. Till exempel kan fler valmöjligheter göra det mindre attraktivt att fatta ett beslut. Vidare att människor i vissa situationer föredrar att andra fattar beslut åt dem.

I studier av Iyengar och Lepper (1999, 2000) visade sig att adderandet av ett stort antal valmöjligheter vid konsumtion av sylt och choklad hade paradoxala effekter. Dels ledde till att färre köp genomfördes och dels att de med färre valmöjligheter kom att känna större tillfredsställelse med sina köp. En uppföljande studie visade att studenter som fick välja på 6 teman för en uppsats jämfört med 30, kom att skriva en bättre uppsats. Dessutom skrev de oftare en frivillig extrauppsats.

Hur kan detta komma sig att fler valmöjligheter fick dessa paradoxala utfall?

Forskarna föreslår två möjliga mekanismer för att förklara fenomenen. För det första föreslås att färre valmöjligheter gör det lättare att undvika ånger. Ju fler valmöjligheter, desto större risk att inte välja det bästa. Medvetenhet om detta kan underminera nöjet/tillfredställelsen med det gjorda valet. Detta rimmer väl med tidigare forskning som påvisat att ånger-aversion har ett stort inflytande på beslutsfattande. 

Den andra mekanismen föreslås vara att fler valmöjligheter skapar ett informationsproblem. Det är svårt och ansträngande att inhämta information om några få alternativ, och med ett stort antal valmöjligheter blir uppgiften snabbt överväldigande. Detta leder sannolikt till ett minskat engagemang för beslutet och/eller att ett godtyckligt val görs. Något som föreslås sätta normala processer som stärker vår uppskattning av det vi valt, ur spel.

Fler negativa kopplingar mellan adderandet av valmöjligheter och välmående har lyfts av andra forskare

Bland annat har föreslagits att svårigheten att få rätt och bra information orsakar problem för människor. Vidare att fler valmöjligheter också gör att vi höjer förväntningen på utkomsten av ett val, vilket riskerar vår tillfredsställelse med valet vi gjort.

Avslutningsvis att fler valmöjligheter har en tendens att ge oss själva mer ansvar för valets konsekvenser – och därigenom öka risken för skuld och självkritik.

Olika förhållningssätt till val kan öka respektive minska risk för negativ inverkan på måendet

Barry Schwarz med kollegor, har identiferat två typer av “väljandebeteenden”: Maximerare och Tillfredsställare (Maximizers och Satisficers). Maximerare försöker maximera sitt val genom att sträva mot att välja det bästa, medan Tillfredsställare väljer första bästa som når upp till en acceptabel nivå. 

En situation med många valmöjligheter interagerar negativt med framförallt maximeraren, då denne har svårare att göra det bästa valet på grund av utmaningar som beskrivits tidigare.

Tillfredsställaren å andra sidan påverkas sannolikt inte alls om fler alternativ dyker upp om denne har valt något acceptabelt. Dessutom är det ju så att i de fall då ett acceptabelt val saknades ökar fler valmöjligheter chansen att hitta ett acceptabelt val. 

Det finns en hel del forskning som tyder på att genomgående maximerande vid beslutsfattande kan vara negativt för välmående på både kortare och längre sikt, t ex på utfall som rör stress, skuldkänslor, självkritik och depression.

Avslutningsvis kan det vara värt att påpeka att förhållningssättet till ett val inte nödvändigtvis är mer välfunnet om det får oss att bli mindre frustrerade, plåga av ånger och nedstämda. I vissa fall kanske dessa känslor och upplevelser kan vara värt ett objektivt sett bättre resultat. Ett exempel skulle kunna vara val av sjukdomsbehandling, där att välja den bästa behandlingen jämfört med den som är ‘tillräckligt bra’ skulle kunna öka chansen att överleva.

KBT-behandling som stärker förmågor kopplade till belöningssystemet kan hjälpa vid anhedoni

ångest, depression, positive affect treatment, PAT

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Det kan handla om mer avgränsade nedsättningar, t ex sociala situationer eller sinnesupplevelser, eller ha en mer generell påverkan. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar. Det förekommer ofta tillsammans med vanliga former av psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångesttillstånd. Det är därför glädjande att forskning på området nu har kommit så långt att flera olika psykologiska behandlingsformer har undersökts och visat sig ha effekt.

Ny behandling fokuserade mer på belöningssystemet

Traditionell KBT-behandling har i teori och praktik varit fokuserad på att påverka och förändra främst hotsystemet (behavior avoidance system). Även om traditionell KBT generellt sett fungerar väldigt bra har man sett att dessa behandlingar fungerar lite sämre vad gäller just anhedoni. Inom ramen för en relativt ny form av KBT (positive affect therapy) har man valt att fokusera mer på närmandesystemet. Detta kan ses lite som hotsystemets motsats, med funktionen att öka motivation i relation till mål och belöningar. Det har också visat sig vara nära förknippat med positiv affekt, så som intresse, stolthet och lust.

Positiva och negativa känslor regleras till stor del av olika system i kroppen.
Studie jämförde ny behandlingsform med traditionell KBT

Michelle Craske och kollegor jämförde i en randomiserad kontrollerad studie (2019) traditionell KBT och behandlingsupplägget “Positive affect therapy”. Nittiosex (96) patienter med nedstämdhet och ångestproblem slumpades till att antingen den traditionella KBT:n eller den nya KBT:n. Behandlingen var i bägge fall 15 veckor lång, med ett möte per vecka. Mätningar av positiv och negativ affekt gjordes med hjälp av självskattningsformulär ett par gånger under tiden och 6 månader efter avslut.

Slutsatsen av de statistiska analyserna av resultaten var att den nya KBT-behandlingen (som inriktades på färdigheter som ökar förväntan/motivation till belöning, tillgodogörandet av belöning och hjälpsam inlärning kopplat till belöning) mer effektivt än traditionell behandling ökade positiv affekt. Förändringen i positiv affekt var stor nog att höja en stor del av behandlingsgruppen till normala nivåer (jämfört med normgrupp). Även vad gäller negativ affekt, så som depression, ångest och stress var den nya KBT behandlingen mer effektiv än den traditionella på samtliga mått.

Att ta med sig

En ny form av KBT i en RCT-studie visade sig öka positiv affekt och därmed också minska problem med anhedoni. Det stannar dock inte där: även negativ affekt minskade i samma omfattning som vid traditionell KBT. Även om studien har begränsningar och fortsatt forskning behövs, så är detta mycket glädjande och spännande. Resultaten väcker hopp kring att psykologisk behandling vid såväl depressioner som ångestsyndrom kan bli ännu mer effektiv de kommande åren, särskilt för den subgrupp som har problem med anhedoni.

Hör gärna av dig till oss om du har besvär med anhedoni eller har frågor om innehållet i det här blogginlägget.

Referenser:

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Våren på väg

ångest, beteendeförändring, fobi

Även om vi nog kan förvänta oss ett och annat väderomslag ännu så dröjer det nog inte länge innan både kalendariska och meteorlogiska våren är här. Det är en tid som många uppskattar att uppleva utomhus, på en promenad i skogen eller parken. Då även djur och kryp blir mer aktiva denna säsong blir vi mer eller mindre tvungna att samsas om utrymmet.

För personer med olika typer av djur- och insektsfobier kan denna period innebär en ökad stress och ångestnivå. En del kan känna sig hindrade när de inte vågar följa med sina barn på utflykt på grund av rädslan för ormar eller när de inte kan sitta avslappnat med sina kompisar på en uteservering på grund av flugor, getingar eller fåglar. Början på våren är en mycket bra tid att ta tag i sin djur eller insektsfobi, så blir en lugnare och friare sommar en naturlig belöning. Boka en tid här.

Mer om exponeringsbehandling vid specifik fobi

KBT behandling vid fobier kan minska rädslor och undvikanden, och dessutom påverka självbilden positivt. Även om exponeringsbehandling innebär att möta sin rädsla, så sker detta under kontrollerade former och i steg som känns hanterbara. Vi som jobbar på KBT Struktur har stor erfarenhet av att arbeta med ångest, rädslor och fobier. Vi har stor respekt för det mod, den sårbarhet och den ansträngning som våra klienter visar – och mot bakgrund av vår erfarenhet och kunskap om exponeringsbehandling försöker vi vägleda för effektiv behandling och uppfyllelse av våra klienters mål och förväntningar.

Hör av dig till oss med frågor om KBT behandling vid fobi för vuxna, eller för barn och ungdomar. Socialstyrelsen rekommenderar KBT, exponeringsbehandling vid specifika fobier för både vuxna och barn, ungdomar.

Kunskapen om exponering växer

ångest, exponering

Att exponering är en effektiv och säker metod som kan användas vid många olika problem har bekräftats i en stor mängd vetenskapliga studier. Det finns dock ingenting bra som inte kan bli bättre. Exponering fungerar bra för många, men inte alla. Utvecklade teorier om hur exponering fungerar skulle kunna bidra till att interventioner kan tillämpas mer träffsäkert och med bättre effekt. Michelle Craskes uppdateringar av “Inhibitionsinlärningsteorin” är högst intressanta, men arbete som som klarlägger om tillämpningarna leder till så stora och betydelsefulla skillnader att de går att säkerställa i randomiserade kontrollerade studier återstår.

Inhibitionsinlärningsteorin, Inhibition learning theory

De senaste 20-åren har Michelle Craske tillsammans med andra forskare arbetat med att försöka förstå varför och hur exponering fungerar. Resultatet är en ny teori, Inhibitions inlärningsteori – som bättre förklarar de neurologiska, inlärningspsykologiska och kliniska observationer som gjorts inom fältet. 

Om vi förenklar lite kan man säga att den nya teorin har ändrat syn på det som händer vid framgångsrik exponering. När man tidigare tänkte att rädslorna utraderades, ersattes eller utmattades – tror man numer att framgångsrik exponering leder till att vi lär in sådant som i framtida liknande situationer fungerar bromsande och dämpande på de starka känslomässiga reaktioner som finns förknippade med den ursprungliga rädslan.

Tidigare teorier fokuserade ofta på att de känslomässiga reaktionerna behövde sjunka kraftigt och försvinna under exponeringar. Utgångspunkten i Craskes teori är att detta inte alltid är nödvändigt – istället handlar det om att effektiv exponering kan uppnås om en negativa farhåga aktiveras i en situation, och att denna farhåga INTE infrias. Detta innebär ett tillfälle för inlärning som kan förändra vår framtida värdering av- och reaktion i en liknande situation.

Förhoppningar om mer effektiva tillämpningar

Craskes, med fleras forskning ger hopp om mer effektiv exponering – men också tillämpningar som ger förändringar som är tåligare och mer robusta över tid. Detta är viktigt då man sett att bakslag i rädsla, “return of fear”, tyvärr drabbar en betydande andel av de som haft nytta av exponeringsbehandling. 

Vi som arbetar på KBT Struktur vill fortsätta ligga i framkant när det gäller exponeringsbehandling – och som en del av den ambitionen fortsätter vi följa utvecklingen av nya teorier på området. Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar kring exponeringsbehandling.

Medverkan i sömnpod

ångest, pod, sömn

KBT Struktur har återigen medverkat i podcast med Björn Rudman. Vår psykolog Tomas Hylmö, med stor erfarenhet av KBT behandling av sömnproblem, sitter med runt bordet. Som vanligt avhandlas flera spännande ämnen och frågor. Varför hjälper det inte till exempel inte alltid att följa kvällstidningarnas sömntips för att sova bättre? Varför kan det kan vara kontraproduktivt att “försöka” somna/sova?

Detta är rekommenderad lyssning för dig som själv har sömnproblem och/eller ett intresse av hälsa, sömn och psykologi.

Läs gärna mer om sömnproblem här.

Våren är (snart) här!

ångest, beteendeförändring, fobi

Det betyder tyvärr för många också ökad ångest – då det är ett tecken på att högsäsongen närmar sig, för många av våra fobiker. Ungefär 10% av befolkningen har någon form av specifik fobi, dvs en stark rädsla/ångest för något särskilt. Några av de vanligaste gäller djur, där bland annat spindlar, ormar och bin/getingar och fästingar brukar ligga i topp. Det finns i princip fobier för all möjliga djur och fenomen, andra exempel på vad vi tidigare behandlat på KBT Struktur är fobi för grodor, fåglar och svampar. Några av de vanligaste fobierna som inte är lika säsongsbetonade, gäller höjder, trånga utrymmen, clowner, och att kräkas. Men återigen, det går tyvärr att utveckla fobi för vad som helst.

För en del av dessa personer blir livet om sommarhalvåret kraftigt begränsat på grund av fobin. Det är inte ovanligt att en drar sig för att tacka ja till grillning, picnic, en promenad i parken, eller andra saker som innebär risk att stöta på det en är rädd för.

För andra är problemet inte lika uttalat, men lägger ändå lite sordin på stämningen, genom en viss bakgrundsstress i naturnära situationer. Dessa personer kan ändå ha mycket att tjäna på att bli kvitt fobin, för att ändå göra livet lite lättare, och att övervinna en fobi kan också vara något att vara stolt över, och som kan stärka självförtroendet och självkänslan generellt.

fobi kan hindra i livet
Photo by Niklas Veenhuis on Unsplash

Det bästa med att ha en fobi, är att det faktiskt är den diagnos som det finns överlägset bäst behandling för, av alla psykiatriska diagnoser. 90-95% av dem som genomgår behandling blir helt av med fobin eller kraftigt förbättrade. Därför vågar vi också lova – pengarna tillbaka om du inte blir bättre! (förutsatt att du faktiskt genomför behandlingen)

Det finns två olika strategier att behandla fobi på: Antingen att träffa psykologen en gång i veckan, och jobba med hemuppgifter däremellan. Den andra strategin är att boka in en heldag med så kallad 1-sessionsbehandling, där patienten tillsammans med psykolog under en heldag (6 timmar) steg för steg övervinner rädslorna. Det låter kanske konstigt, men till skillnad från kunskapsinlärning, är denna typ av känslomässig inlärning faktiskt mer effektiv, om den görs intensivt under en dag – det vill säga, det kommer att krävas mindre insats totalt sett, om det görs på en dag. Vilken strategi och upplägg som passar dig och din fobi bäst är det bra att ha en dialog kring vid det första besöket som syftar till att kartlägga och bedöma problembilden.

Är det kanske dags för dig eller någon du känner att ta tag i det? Välkommen att höra av dig, vi har lediga tider inom en vecka!

Ny studie: Ångest och depression hos barn, ungdomar och unga vuxna

ångest, depression, ungdomar

En ny studie av Socialstyrelsen visar på att ångest och depression i unga år (10-17, samt 18-24) kan öka risken för en svagare etablering på arbetsmarknaden, minskad benägenhet till att slutföra högre utbildning samt ökat behov av ersättning/bidrag. Det är även förknippat med allvarliga konsekvenser för liv och hälsa i form av: suicidförsök, suicid eller dödlighet. Studien har gjorts mot bakgrund av att den inrapporterade psykiska ohälsan ökar hos unga (Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018 – Socialstyrelsen, 2020).

I studien har man följt en grupp unga som fick sin första diagnos (eller psykofarmakologisk läkemedelsbehandling) 2008 och jämfört dessa med en referensgrupp. Sambandet mellan valda utfallsmått och en konstaterad depression/ångestdiagnos har presenterats i form av “relativ risk”, som presenterar risken som ett intervall, som lägst ‘0’, och där ‘1’ representerar risk på en likvärdig nivå som referensgruppen.

Den relativa risken för suicidförsök och suicid är dubbelt till tredubbelt så stor jämfört med utfall i referensgruppen. Svag etablering på arbetsmarknaden var ca 1,5 gånger större för den studerade gruppen (med depression/ångest). På samma sätt var det 1,6 gånger vanligare i denna grupp att inte slutföra gymnasial och högre utbildning.

Studier som denna svarar ju inte på frågan om vad som orsakar dessa samband, eller vilka interventioner som skulle vara effektiva för att motverka riskerna. Det är också viktigt att förstå skillnaden på att känna ångest eller nedstämdhet (en normal upplevelse att ha ibland, eller under kortare perioder) och att uppfylla kriterierna för en diagnos inom depression/ångestområdet – vilket implicerar att ha problem som är har en viss varaktighet (ofta flera månader), innebär ett lidande och påverkar livet negativt på olika sätt.

Slutsatserna i studien lyfter dock fram vikten av att effektiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede – för att motverka ett i tid utdraget förlopp med negativa pålagringar. Här lyfts vikten av snabb, förtroendeingivande och professionell bedömning och behandling av barn och ungdomar med dessa problem. Mot bakgrund av resultaten behöver insatserna för de som utvecklar problem av mer varaktig natur präglas av en långsiktighet.

Man lyfter även behovet av tidig upptäckt och tidiga insatser – på nivå under primärvård, t ex elevhälsa/ungdomsmottagningar. Samtidigt konstateras att det finns för lite kunskap om effektiva metoder av det slaget.

Take home-message till dig som läsare.

Alla känner nedstämdhet och ångest ibland, men om ditt barn eller du känner så ofta – eller på grund av detta hindras i livet – är det bra att ta hjälp av någon med tillräckliga kunskaper att bedöma problemen och situationen. Sopa inte problemen under mattan då de kan leda till fler eller allvarligare problem längre fram. Det finns ett flertal olika behandlingar och interventioner som kan hjälpa unga med ångest/depression så ge inte upp om det inte hjälper direkt eller vid första försöket. Hör gärna av dig till oss på KBT Struktur om du har frågor eller undrar något.

Överkänsligt samvete?

ångest, beteendeförändring, självkänsla

Just det, vi skulle ju återkomma angående dåligt samvete…!

Hemligheten med dåligt samvete är att ju mer man gör för att slippa det, desto mer kommer man att få.

I praktiken innebär det att om man övar sig på att bete sig som ett svin, och sen fortsätter göra det trots att man får dåligt samvete, så kommer man efterhand få mindre och mindre dåligt samvete över detta.

Det går inte att prata om dåligt samvete utan att blanda in kön. Nyss nämnda princip är bland annat en del av förklaringen till att män i genomsnitt har mindre dåligt samvete än kvinnor. Våra traditionella könsroller har gett incitament till pojkar att vara busiga, tänja på gränserna, och därmed exponera sig och få mindre dåligt samvete, samtidigt som könsrollerna gett incitament till flickor att vara lydiga, respektera regler och andra, och därmed utveckla en högre sensitivitet, på gott och ont, men i den här kontexten – ett mer lätt triggat dåligt samvete.

creative commons.

Tillbaka till att bete sig som ett svin. Nej, vi menar inte att du ska bete dig som ett svin! Men, om du har väldigt mycket dåligt samvete, så är det också hög risk att dina referensramar blivit sneda – och att vad som KÄNNS som att bete sig som ett svin, kanske bara är sunt självomhändertagande, gränssättning, eller på andra sätt normalt beteende. (Eller hade räknats som normalt, om du haft ett annat kön, med penis?)

Konkret exempel: Bjud hem vänner på middag. När dagen D kommer – prova att istället för att stå i köket i 3 timmar – ta en siesta, ring efter pizza. Fokusera på att umgås med dina vänner, och att ha energi kvar för en trevlig kväll!
Fler små grejer du kan prova:
-Gå bort på middag utan att ta med dig vin, blommor eller dylikt.
-Vägra sopsortering i en vecka. Eller två. Tricket är att fortsätta tills en får mindre dåligt samvete. Därefter börjar en givetvis sopsortera igen, men det är mycket roligare att göra det för att man VILL, än för att man skäms om man inte…!
– Be en kollega hämta kaffe åt dig när han (ja helst manlig kollega!) ändå reser sig
-lämna din disk framme
-unna dig utan att först “förtjäna”

Kom ihåg – det är bara om du fortsätter tänja på gränsen som du kan flytta den. Precis som med fysisk träning är det bättre att börja lätt, men få till en rutin som fortsätter och fortsätter!

Lycka till!