Det här följetongen börjar nästa se ut som att det är regisserat för att skapa bra stoff till bloggen.
För det första – en alldeles fantastisk poäng om skam, och hur det kan förhålla sig. Det visade sig nämligen att det inte var jag som hade skrivit fel i kalendern. Det var Folkuniversitetet som råkat ta fel på månad i bokningssystemet, och jag hade hela tiden alltså ingenting att skämmas för! Men så kändes det inte för en månad sen. Värt att memorera alltså inför nästa gång – att bara för det känns som att en gjort fel – så betyder inte det att en faktiskt har gjort det…! Och framförallt – det ordnar sig…!
Sömnföreläsningen blir av!
För det andra – Sömnföreläsningen är inte nu på torsdag, som det stod på Folkuniversitetets hemsida förut. (Jag var redan i höstas inbokad att vara bortrest) Vi har hittat ett nytt datum, som istället blir 9 maj! Den här gången SKA det bli av, jag lovar!
Organisationers utmaningar är många och återkommande uppstår behovet av att göra mindre eller större förändringar verksamheten. När strategier och processer finns på plats så händer fortfarande inget om inte individer som finns i organisationen börjar göra på ett nytt sätt.
Utan att någon säger eller gör någonting finns ingen möjlighet att nå resultat.
De vanligaste strategierna att få till en förändring eller nå ett visst resultat är på olika sätt säga åt individerna i organisationen att göra på ett nytt sätt, t ex genom att säga till, vädja eller hota; e-posta eller ringa, genomföra utbildning eller anordna planeringsdagar. Detta fungerar ibland helt ok, men ofta har man svårt att få till förändringen fullt ut och framförallt att hålla kvar den förändring som gjorts. Varefter tiden går sker ofta en tillbakagång mot hur det såg ut från början. Den tid, kraft och kostnad som investerats i förändringen är då bortkastad. Vad kan psykologin som vetenskap erbjuda den organisationer som står inför ett utvecklingsbehov?
Inom det organisationspsykologiska fältet finns sedan 70-talet en metod som går under benämningen Organizational management, OBM, ibland kallas det även performance management. Precis som KBT baseras denna metod på grundforskning om vad som påverkar mänskligt beteende. OBM innehåller ett flertal olika delar som vid arbete med organisationsförändringar anpassas utifrån hur förutsättningar och uppdrag ser ut. I ett utvecklingsarbete med OBM är ambitionen att nå påvisbara, och över tid hållbara, förändringar av beteenden och resultat.
Att analysera beteenden i organisationer
En av grundpelarna i OBM är beteendeanalys, ett verktyg för att förstå och förutsäga beteenden. Beteendeanalysen betonar att alla beteenden behöver förstås utifrån den situation eller kontext där de förekommer. Särskilt viktiga delar av situationen är det som i tid föregår och följer på ett visst beteende, även kallat aktiverare och konsekvenser.
Låt oss titta på ett beteende som förekommer på många arbetsplatser (se tabell nedan): att hjälpa en kollega, Beteende. Aktiverare är i detta fall att kollegan ber om hjälp och det som följer på beteendet, konsekvenserna, är avbryter eget arbete, problemet blir löst och att min kollega uttrycker tacksamhet. Viktiga konsekvenser återfinns ofta i resultatet av det som görs eller i vad andra gör och säger.
Ett exempel: Analys av beteendet “att hjälpa kollega”
A ktiverare
B eteende
C – konsekvenser
kollega ber om hjälp
hjälper till
– avbryter arbete med eget ärende – problemet blir löst – kollega uttrycker tacksamhet
kollega ber om hjälp
hjälper inte till (säger “jag hinner inte”, “kan du fråga någon annan?”)
– fortsätter arbete med eget ärende – resultat av arbete med egen uppgift – kollega blir besvike -problemet blir inte löst
Om beteendet, i detta fall att hjälpa kollegan med dennes uppgift, ökar eller minskar i sannolikhet i framtiden kallas det att beteendet har blivit förstärkt eller försvagat. Här kan vi både tänka oss att beteendet “att hjälpa till” skulle kunna bli förstärkt genom att tacksamhet uttrycks och ett resultat uppnås, t ex att ett problem blir löst. Å andra sidan skulle det kunna bli så att beteendet “att hjälpa till” under dessa omständigheter kan ha bli försvagat för att det tog lång tid, var krävande och omständigt. Hur det faktiskt blir kan vi inte veta, det behöver observeras/mätas över tid. Det kan inte nog poängteras, då konsekvenser och deras effekt på beteendet i fråga (förstärkning, försvagning) alltför ofta blandas ihop, både i teori och praktik – “Jag sa ‘godmorgon, vad roligt att du är uppe’ för att förstärka min tonåring när han gick upp tidigare, men han blev arg och svor åt mig” (det verkar mer troligt att beteendet att gå upp tidigt har blivit försvagat, men det får framtiden utvisa…) Verkligheten är facit, inte hur vi tror, tänker eller tycker att det ska vara. Beteendeanalys är endast en teori som hjälper oss att göra kvalificerade gissningar.
Förändring med fokus på konsekvenser
I exemplet ovan finns också ett exempel på när samma aktiverare leder till något annat än det önskade beteendet. Det är ofta hjälpsamt att kartlägga detta, då beteenden ofta konkurrerar med varandra, och att det vanligtvis förekommer flera konsekvenser där några fungerar förstärkande, andra försvagande och vissa är helt utan påverkan. Finns det effektiva förstärkare för andra beteenden än det önskade i en viss situation kan det ibland vara klokt att försöka motverka detta.
I litteraturen finns dokumenterat att effektiva konsekvenser, det vill säga de som har störst inflytande på beteende, ofta sker direkt snarare än fördröjt; har positiv eller negativ emotionell betydelse snarare än neutral samt är säkra/förutsägbara hellre än osäkra/slumpmässiga.
Mot bakgrund av detta verkar det viktigt vid förändring att kartlägga de konsekvenser som har inflytande på de beteenden som ska öka och minska. Vi behöver sannolikt göra organisatoriska förändringar som säkerställer fler direkta, säkra och positiva konsekvenser i samband med beteenden som ska öka.
Om vi till exempel har goda skäl att tro att samarbete med vissa arbetsuppgifter tillför kvalitet till verksamhetens resultat skulle det utifrån kartläggningen vara intressant att som chef uppmärksamma och stödja framgångsrika samarbeten, t ex genom intressera sig för- och ge återkoppling på just detta vid utvärderingsmöten. Vidare behöver man se till att det finns rutiner för att snabbt avlasta den som hjälper någon annan och att tillsammans med sina medarbetare utvecklar former och färdigheter för samarbete som gör att det känns givande att samarbeta.
Människor vars beteenden får positiva konsekvenser mår och fungerar bättre, varför interventioner bör inrikta sig på detta i första hand! Med konsekvenser i fokus kommer vi till andra slutsatser och insatser än om vi hade formulerat problemet som att medarbetarna har dålig samarbetsförmåga och på olika sätt sagt åt dem att samarbeta mer och bättre. Vilken av dessa utgångspunkter tror du har bäst möjlighet att leda till en hållbar förändring med gott resultat?
Läs gärna mer i boken “Piska eller morot?” som handlar om hur och på vilket sätt vi kan sätta mer fokus på konsekvenserna av viktiga beteenden. Boken är skriven av Anna Russberg och Jannis Angelis.
Vi är stolta och glada att vår psykolog Tomas Hylmö medverkar i senaste avsnittet av podden om ont. Avsnittet handlar om stress och sömn, och om hur det ibland kan vara hjälpsamt att lägga mindre fokus på hur din sömn ser ut och hur bra du sover. Lyssna gärna, och hör gärna av dig med frågor, funderingar och synpunkter.
Podden görs av Caladrius, som får handledning av vår psykolog Mikael Åkerlund regelbundet.
När du kommer
till oss så kommer det första vi gör vara att försöka förstå
och lära känna dig bättre. Vi tar reda på det vi behöver veta om
hur dina besvär ser ut och ställer frågor som ska mynna ut i att
vi gör en bedömning kring hur vi ska kunna hjälpa dig på bästa
möjliga vis att komma tillrätta med besvären, utifrån verktygen
vi själva besitter. Därför så kan det se en aning olika ut även
mellan olika KBT-psykologer, då det finns många olika verktyg inom
KBT och även olika former av KBT.
En grundprincip
inom KBT är att om ingenting förändras, så blir ingenting
annorlunda. En annan grundprincip är att alla gör så gott dom kan,
så för att kunna göra det på ett bättre sätt än tidigare så
behöver någonting nytt tillföras.
Det som KBT
tillför är då en kombination av:
Information/kunskaper
Verktyg/strategier
Stärkta förmågor och färdigheter
Beroende på
vad du som individ har besvär med samt beroende på vad du har fått
med dig under livets gång tidigare, så kommer du ges dom
pusselbitar som vi tänker leder dig fram till att kunna göra saker
på ett bättre sätt än tidigare. Du får lära dig att hantera
dina tankar, känslor och beteenden på ett annat vis än vad du är
van vid. Detta kan vara svårt och för vissa skrämmande till en
början – många gånger så innebär det att du behöver möta dom
saker i det yttre eller dom saker inom dig som du tidigare har värjt
dig mot. Det kan leda till att flyktimpulser aktiveras tämligen
tidigt under behandlingen, eller i det skede där det så att säga
”börjar hetta till”. Dessa flyktimpulser försöker styra in dig
i att gå tillbaka till samma gamla trygga men uppenbarligen
ineffektiva mönster som pågått tidigare. Dina tankar (som utgår
från din känsla; vilket vid nedstämdhet innebär impulser till att
ge upp och vid oro/rädsla ger impulser till att fly) kommer
säkerligen bidra till att hitta motiv till att du inte ska behöva
göra några förändringar, eller att ”behandlingen inte fungerar”
(i ett skede innan det ens är meningen att det ska ha börjat
fungera).
I synnerhet när
det kommer till ångestproblematik av olika slag så handlar
framstegen om att med hjälp av ovanstående pusselbitar;
kunskaperna, verktygen och stärkta förmågorna; lyckas ta sig över
trösklar, att lyckas åstadkomma förändringar. Trösklar är som
svårast i början; när dom väl har passerats kommer det bli
enklare. Trots att det inte minst är dom olika formerna av
ångestproblematik som KBT visar sig vara den allra bästa metoden
för, så är det ändå vanligast att det är här som avhopp sker
under pågående behandling. Det är som nämnts begripligt utifrån
orons och rädslans påverkan.
En utmaning vi
som behandlare har är att försöka motverka att den vi träffar
agerar utifrån sina undvikandeimpulser under behandlingen, innan vi
har nått fram till punkten att du inte bara ska förstå och tänka
utifrån nya perspektiv, utan även göra annorlunda, att du med
hjälp av kombinationen(!) av information/kunskaper,
verktyg/strategier samt stärkta förmågor och färdigheter, kunna
möta dina trösklar och även passera dessa för att på det viset
upptäcka skillnaden mellan ”att göra det som känns bra” mot
”att göra det som är bra” och faktiskt leder dig och dina
känslor i en mer positiv riktning. Detta kommer att ske, så länge
vi arbetar tillsammans mot detta mål.
I och med att
det som leder till förändring är kombinationen av ovanstående tre
områden, så är det även viktigt att vara medveten om att det är
förväntat att det kommer ta en viss tid innan förändring uppstår
i dom allra flesta fall. Att avfärda KBT för att ingenting sker
efter att man har gått igenom första pusselbiten är som att
avfärda penicillin efter att ha tagit den första tabletten. KBT är
liksom vid penicillin att man bygger upp och bygger vidare på det
tidigare. Med endast en pusselbit på plats så kan man sällan lösa
pusslet. Därav är det viktigt att vara medveten om att det är
sällan ett enskilt område, en enskild pusselbit i sig, kan göra
hela jobbet.
Ovanstående är
viktigt att påtala då våra hjärnor ofta vill att vi ska se hela
lösningen framför oss, medan vi i KBT ofta endast presenterar
pusselbit för pusselbit. Våra hjärnor låter sig gärna fokusera
på omedelbara effekter – det som är bra på kort sikt – medan att
ägna sig åt att göra motsatsen och fokusera på sådant som inte
nödvändigtvis ”tar bort” känslan för ögonblicket men
erbjuder metoder som förändrar det mer över tid, nästan alltid
står i rak motsats till det förhållningssätt som funnits med
under utvecklandet av besvären – där man oftast lyckats hantera
känslorna just för ögonblicket men inte över tid. I vissa fall
inte bara med konsekvensen att detta kortsiktiga förhållningssätt
orsakat ännu mer negativa känslor över tid, utan även med
konsekvensen att det utgjort hinder till att leva våra liv på det
vis vi önskar. KBT innebär motsatsen till vad hjärnans kortsiktiga
förhoppningar och förväntningar många gånger är. Därför går
vi miste om att hjälpa alltför många som vi vet hade kunnat bli
hjälpta om man hade stannat kvar för att upptäcka vad
kombinationen av pusselbitar kan erbjuda.
Kunskaper
hjälper enbart om vi vet hur och när vi ska använda dom samt att
vi har förmågan till att använda dom vid rätt tillfällen.
Strategier och
verktyg fungerar enbart under förutsättning att vi har
informationen/kunskapen att förstå när verktyget ska tillämpas
och varför, samt att vi har utvecklat en medvetenhet och
självkontroll som gör det möjligt för oss att använda oss av
strategierna och verktygen när det verkligen behövs.
Ökade förmågor
och färdigheter i form av framförallt ökad självkontroll och
medvetenhet gör ingen nytta om vi inte har något att tillämpa
dessa förmågor på.
Därför
behöver vi ha med alla pusselbitar som inte redan i förväg finns
på plats, innan effekten kommer att visa sig. Vi vet att du redan
gör ditt bästa och att du vill utvecklas till det bättre. Det är
en del av vår mänsklighet. Men om ingenting förändras, så kommer
ingenting bli annorlunda.
Så frågan är: Hur ska Du gå tillväga för att förändra din situation till det bättre – på ett hållbart vis?
Skam är intressant. Det är kanske den grundkänsla som vi talar minst om. Ändå är den väldigt central för många som mår dåligt, och till exempel söker behandling hos oss. Samtidigt är skam precis som ångest något som också bara är en del av livet, något som alla känner mer eller mindre, oftare eller mer sällan. Och precis som med ångest, så handlar det inte främst om hur mycket av känslan man får, utan vad man gör med den när man får den…
Så, vad är då ett bra sätt att skämmas på?
Som den mesta känslohantering, gäller det att gå emot impulserna en kan få att slippa undan att känna något jobbigt. Att istället helt enkelt stanna upp och känna känslan. Bra steg i detta kan vara att stanna upp och sätta ord på känslan. “Nu skäms jag” är ofta en mer hjälpsam beskrivning än “Det är pinsamt” – JAG bör nämligen vara i centrum. Det kan också vara hjälpsamt att ägna en minut åt att sätta finget på exakt var i kroppen man kan känna att något känns tfa känslan. Antingen så gör man detta tyst för sig själv, eller pratar med någon man vill dela känslan med.
Om man ska ta hand om skammen själv, så är nästa viktiga steg, att göra det som nära och kära annars ofta gör – påminna dig om att det kanske inte var så farligt.
Många av oss har en tendens att automatiskt hamna i självanklagelser och självkritik när vi gör något fel/som bryter mot egna eller omgivningens normer och förväntningar. Om man postar fel datum på en föreläsning kan man till exempel säga till sig själv “vad klantigt!” “Det borde jag ju kollat upp bättre!” “typiskt mig!”
Det har visat sig att det är väldigt svårt att stoppa dessa automatiska tankar. Vad som däremot går betydligt lättare, är att balansera upp dem och nyansera dem, genom att lägga till andra tankar också, som så att säga konkurrerar om att vara Sanningen. Här gäller det då att istället för att som ovan leta efter argument för *Varför jag borde gjort annorlunda*, leta efter argument för varför det trots allt är rimligt att det blev som det blev. Ok, det blir tydligare med konkreta exempel:
Om jag påminner mig om “någon timme efter inlägget i måndags blev jag dödssjuk i influensan, min hjärna var nog inte i form”, “jag hade varit uppe med 2-åring 4 gånger på natten, sömnbrist gör att man blir lite nedsatt” “Det stod faktiskt i min kalender 28 feb (det måste jag ha skrivit dit under barnskrik)”, så är faktum att skammen ganska omgående kan minska! Märk väl att det inte handlar om att lura sig själv – utan att hitta förklaringar som man faktiskt redan tror på – det gäller bara att föra fram dem i spotlighten.
Sist ett litet förtydligande: Stanna först upp och känn känslan och sätt ord på den, innan du går vidare till argumenten. Det funkar mycket bättre.
Gå nu och gör saker som du skäms över, så att du får tillfälle att träna.
Vi är stolta att meddela att vår psykolog Tomas Hylmö kommer att ge en kort kvällskurs i samarbete med Folkuniversitetet om sömn och behandling av sömnproblem utifrån KBT. Kursen ges den 28 mars på Norra Allégatan 6 i Göteborg.
Tomas har erfarenhet av behandling av långvariga och svåra sömnproblem från sin tid på PBM. Hans intresse för området går ännu längre tillbaka, då han under sitt examensarbete undersökte effekten av medveten närvaro-interventioner på kroniska sömnproblem.