Category Archives: självkänsla

Svartsjuka i relationer

relationer, självkänsla

Svartsjuka är ett vanligt problem hos par som söker hjälp för sin relation. I en studie av White (2008) svarade 159 parterapeuter kopplade till en branschorganisation i USA på en enkät som rörde svartsjuka i relationer. Svaren visade att terapeuterna uppskattade att en tredjedel av alla konsulterande par hade svartsjuka som ett primärt eller stort problemområde. Särskilt vanligt visade det sig vara för par som var yngre än 45.

Den här veckan (v.32) har KBT Struktur haft ett extrafokus på detta angelägna tema på vårt instagram. Spana in det här.

Romantisk svartsjuka är vanligt förekommande hos hjälpsökande par.
Olika former av svartsjuka

White & Mullen (1989) har föreslagit att svartsjuka kan delas in i olika typer: normal, symtomatisk och patologiskt reaktiv.

  • Normal svartsjuka är vanligt och kan uppstå när det finns ett realistiskt hot mot relationen. Ex: Om ens partner börjar umgås mycket med en charmig kollega
  • Symtomatisk svartsjuka är svartsjuka som beror på andra psykiatriska tillstånd så som psykotiska syndrom eller alkohol- eller drogberoende.
  • Patologiskt reaktiv svartsjuka involverar en utlösande händelse som innebär en teoretisk möjlighet till otrohet, och som väcker en rädsla för otrohet. Rädslan och reaktionerna är dock i detta fall kraftigt överdrivna eller rigida. Ofta finns sårbarhetsfaktorer, t ex negativa relationsupplevelser, trauma eller en rigiditet i det interpersonella fungerandet.
Terapeuters uppfattning om bidragande orsaker till romantisk svartsjuka

I tidigare nämnda studie (White, 2008) visade resultatet på att de vanligaste orsakerna till romantisk svartsjuka gick att finna i osäkerheter. Osäkerheten kan antingen koppla till mer temporära faktorer inom relationen, t ex låg upplevd status i förhållandet, att känna sig mindervärdig som partner, större beroende av partnern för att upprätthålla självkänslan; eller faktorer utanför relationen; så som långvariga och globala känslor av låg självkänsla. Mer ovanligt, men också förekommande var att den romantiska svartsjukan orsakades av upplevda obalanser i förhållandet avseende relationell ansträngning/ansvarstagande för relationen, utseende, makt och upplevelse av rivalitet med andra potentiella partners.

Användbara terapeutiska interventioner

Utifrån öppna frågor kring detta gjordes en kvalitativ analys av samtliga svar och kategorier skapades. De vanligaste svaren hade att göra med att bygga självkänsla, göra överenskommelser och förtydliga förväntningar, utforskande av könsroller, utforska hinder för intimitet samt att förbättra relationen. Dessa svar menar författarna överenstämmer med tidigare teoretiska ansatser och empirisk data.

Några avslutande reflektioner

Studien demonstrerar hur vanligt det är att svartsjuka skapar svårhanterliga problem i en relation och att det i ett förändringsarbete kan vara hjälpsamt att fokusera på den svartsjuke individens osäkerheter och/eller partnerinteraktioner och relationella mönster och interaktioner kopplade till kommunikation, tillit, förväntningar och att hitta balansen mellan behov.

Hör av dig till oss med dina frågor eller funderingar om svartsjuka. Se gärna våra instagraminlägg på temat. Du kan t ex börja här.

Referenser

White, G. L. (2008). Romantic jealousy: Therapists’ perceptions of causes, consequences, and treatments. Journal of Couple & Relationship Therapy, 7(3), 210-229.

Om att våga tacka nej och backa från åtaganden

ångest, beteendeförändring, depression, självkänsla

Ett vanligt problem som beskrivs för oss i många kontakter är svårigheter att säga nej eller backa från ett åtagande. Det finns olika skäl till varför detta är svårt, men ofta handlar det om att man reagerar med starka skuldkänslor och, eller blir rädd och oroliga över hur andra ska reagera. Vad kommer min flickväns släkt tycka om vi går tidigt från kalaset eller vad kommer mina kollegor tänka om jag lämnar återbud till afterworken för att jag har huvudvärk?

Denna typ av problem närmar man sig på flera sätt i en KBT-behandling. En viktig aspekt handlar om att förhålla sig till sina känslor på ett mer funktionellt sätt, t ex genom att öva upp vår medvetenhet om känslor kroppen, beteenden och konsekvenser och vår närvaro med våra känslor. Ett vanligt inslag är också att utmana våra hotföreställningar kopplade till att tacka nej, t ex genom att identifiera och utforska våra tankar och tolkningar kopplat till att tacka nej – och att skaffa oss nya erfarenheter som på sikt kan förändra våra reaktioner genom beteendeexperiment och exponering.

En intressant psykologiskt experiment på området.

En ny studie bidrar med kunskap som kan vara hjälpsam för att våga mer i det avseendet. I ett experiment av forskarna Givi och Kirk (2023) delades ett antal försökspersoner in i två grupper, där den ena gruppen presenterades för ett scenario av att vara inbjuden att följa med en kompis till ett evenemang, och den andra – att bjuda in en kompis till ett evenemang. De olika grupperna fick sedan mentalt föreställa sig scenariot att ha blivit antingen nekad eller att själv neka/tacka nej, och sedan svara på frågor om hur de upplevde detta.

Resultaten av studien visar på en obalans mellan grupperna. Forskarnas tolkning av data var att inbjudna överskattar hur negativa konsekvenserna av deras nekande är, relativt hur gruppen som bjöd in upplevde konsekvenserna av att bli nekad. I en uppföljningsstudie fick 560 personer läsa ett liknande scenario, men denna gång som inbjuden eller observatör. Bägge grupperna överskattade de negativa effekterna jämfört med de som bjöd in. Det verkar alltså inte spela någon roll om vi är direkt eller indirekt inblandade.

Vad kan vi ta med oss

Det kan vara bra att ta med sig en förståelse för att våra tolkning av hur illa andra upplever det att vi tackar eller säger nej, på gruppnivå, tenderar att vara överskattningar.

Kanske kan vi motverka skevheten genom att antingen noggrannare visualisera mer de mer negativa konsekvenserna för oss själva med att tacka ja – alternativt kan vi öka flexibiliten om vi vänder perspektiven och visualiserar det omvända scenario där vi själva är den som blir nekad. Vi kan också arbeta med vår acceptans för att ibland behöva göra andra besvikna.

Om du upplever ett lidande och får problem av att du inte våga säga vad du tycker och tänker till andra är du välkommen att höra av dig för mer hjälp. Läs gärna på vår sida om KBT-behandling vid olika problem om t ex ångest, social ångest och låg självkänsla.

Referenser

Givi, J., & Kirk, C. P. (2023). Saying no: The negative ramifications from invitation declines are less severe than we think. Journal of Personality and Social Psychology.

Överkänsligt samvete?

ångest, beteendeförändring, självkänsla

Just det, vi skulle ju återkomma angående dåligt samvete…!

Hemligheten med dåligt samvete är att ju mer man gör för att slippa det, desto mer kommer man att få.

I praktiken innebär det att om man övar sig på att bete sig som ett svin, och sen fortsätter göra det trots att man får dåligt samvete, så kommer man efterhand få mindre och mindre dåligt samvete över detta.

Det går inte att prata om dåligt samvete utan att blanda in kön. Nyss nämnda princip är bland annat en del av förklaringen till att män i genomsnitt har mindre dåligt samvete än kvinnor. Våra traditionella könsroller har gett incitament till pojkar att vara busiga, tänja på gränserna, och därmed exponera sig och få mindre dåligt samvete, samtidigt som könsrollerna gett incitament till flickor att vara lydiga, respektera regler och andra, och därmed utveckla en högre sensitivitet, på gott och ont, men i den här kontexten – ett mer lätt triggat dåligt samvete.

creative commons.

Tillbaka till att bete sig som ett svin. Nej, vi menar inte att du ska bete dig som ett svin! Men, om du har väldigt mycket dåligt samvete, så är det också hög risk att dina referensramar blivit sneda – och att vad som KÄNNS som att bete sig som ett svin, kanske bara är sunt självomhändertagande, gränssättning, eller på andra sätt normalt beteende. (Eller hade räknats som normalt, om du haft ett annat kön, med penis?)

Konkret exempel: Bjud hem vänner på middag. När dagen D kommer – prova att istället för att stå i köket i 3 timmar – ta en siesta, ring efter pizza. Fokusera på att umgås med dina vänner, och att ha energi kvar för en trevlig kväll!
Fler små grejer du kan prova:
-Gå bort på middag utan att ta med dig vin, blommor eller dylikt.
-Vägra sopsortering i en vecka. Eller två. Tricket är att fortsätta tills en får mindre dåligt samvete. Därefter börjar en givetvis sopsortera igen, men det är mycket roligare att göra det för att man VILL, än för att man skäms om man inte…!
– Be en kollega hämta kaffe åt dig när han (ja helst manlig kollega!) ändå reser sig
-lämna din disk framme
-unna dig utan att först “förtjäna”

Kom ihåg – det är bara om du fortsätter tänja på gränsen som du kan flytta den. Precis som med fysisk träning är det bättre att börja lätt, men få till en rutin som fortsätter och fortsätter!

Lycka till!