Category Archives: ilska

Internet-KBT gjorde deltagare bättre på att stå upp för sig själv

Att stå upp för sig själv, på ett balanserat och konstruktivt sätt är inte alltid lätt. De flesta har nog någon gång känt att det kan vara svårt att att respektfullt kunna säga nej till en begäran från en släkting eller vän – eller att vid oenighet kunna uttrycka sina känslor utan att agera ut. Samtidigt kan dessa ageranden ha en stor betydelse för möjligheten att uppnå personliga mål, fungera i relationer och bevara sund självkänsla.

Sunt självhävdande, konstruktiv assertivitet eller kort och gott “att stå upp för sig själv”: har visat sig vara en friskfaktor i relation till psykiatriska problem med depression och olika former av ångest. Låg grad av assertivitet, “självhävdande” hänger ihop med problem som rör emotionell instabilitet, relationsproblem och låg självkänsla.

Konstruktiv assertivitet kan beskrivas som handlingar som respekterar egna och andras rättigheter, och där de egna önskade utfallen och intensiteten i det egna beteendet skickligt regleras utifrån kontextuella faktorer, t ex hur viktig relationen är och innebörd för självrespekten.

Ny studie undersökte ifall det går att bli bättre på att stå upp för sig själv med hjälp av KBT

Deltagare till studien rekryterades via tidningsannons och delades slumpmässigt in i tre grupper med ca 70 patienter i varje grupp. Två grupper fick gå igenom en 8 veckor lång behandling, med eller utan kortare vägledning av terapeut (ca 15 minuter i veckan). Den sista gruppen var kontrollgrupp som stod på väntelista under behandlingen. Patienterna behövde vara över 18 år och fick inte vara för deprimerade utifrån självskattningsformulär.

Under de 8 veckorna fick patienterna lära sig mer om att stå upp för sig, och de fick framförallt öva på att göra detta på olika sätt, och i olika sammanhang. För att understödja övandet fick patienterna lära sig vissa färdigheter i känsloreglering och avslappning.

Lovande resultat i studien

Resultaten visade på att deltagare som genomgick behandlingen jämfört med de som stod på väntelista uppvisade en ökad mängd konstruktiv assertivitet. Vidare kunde man konstatera en minskning avseende social ångest och nedstämdhet, och omvänt en ökning av välmående jämfört med väntelista. Även om nivån av aggressiv assertivitet ökade något i gruppen, så fanns inga indikationer på att detta inneburit någon negativ behandlingseffekt. Forskarna konstatserar också att nivån ökade lite från en jämförelsevis mycket låg nivå.

Att ta med sig

Forskarna lyfter upp konstruktiv assertivitet som ett område som kan vara viktigt att fokusera på i behandling, och där KBT verkar vara en metod som kan ge positiv effekter.

Kontakta oss

Hör av dig till oss med frågor om att stå upp för sig själv, konstruktiv assertivitet eller “självhävdande”. Vi kan erbjuda färdighetsträning av den typ som beskrivs ingick i den refererade studien.

Referens

Hagberg, Tobias, et al. “Efficacy of transdiagnostic cognitive-behavioral therapy for assertiveness: A randomized controlled trial.” Internet Interventions 32 (2023): 100629

Retar du dig på din partner?

Du är i så fall inte ensam. Både enklare undersökningar och studier har visat att det är ett vanligt förekommande fenomen i en parrelation. Det är ju egentligen inte heller så konstigt om vi kommer ihåg att vår partner ofta är den person vi spenderar mest tid med, och som kanske möter oss i våra sämsta stunder. Vi stör oss på våra partners städvanor, deras ljud (exv snarkningar eller tuggljud) och deras TV-användning. Oftast kan vi hantera dessa känslor, men ibland kan det leda till onda cirklar i relationen eller eskalera till ett handikappande problem, som till exempel vid misofoni.

Vad stör vi oss på, och vad kan vi göra åt det?

Vi kanske stör oss på saker som är mycket svåra, eller omöjliga att ändra på. Och oftast är nog strategier som ökar – eller stödjer – den egna förmågan att acceptera partnern och situationen att föredra. Någonting som kan vara värdefullt att komma ihåg i det sammanhanget är att hur vi uppfattar andra, t ex vår partner, kan påverkas mycket av de belastningar och den stress som vi exponerats för under dagen. Det finns en lång tradition av forskning på hur arbetsrelaterad stress kan “spilla över” i till hemmet, och t ex leda till konflikter eller försämrad kommunikation. Det är värt att tänka tanken att det kanske inte är partnern som är det egentliga problemet. Här kan det hjälpa att prova att istället ringa in vad som påverkar dig och uttrycka hur du känner kring det. Ett alternativ kan vara att släppa det och istället prata om något som väcker positiva känslor, t ex sådant som aktiverar humor.

Att arbeta tillsammans med förändring med det som skapar problem, t ex “phubbing”

Självklart finns det situationer när det kan vara en framkomlig väg att arbeta för förändring. Att berätta om upplevelsen kan i så fall vara att rekommendera. Här hjälper det att välja tillfället utifrån när du och din partner har tid och energi att lyssna på varandra och problemlösa tillsammans. Ett exempel på en situation som kan behöva förändras är vid så kallad “phubbing”. “Phubbing” är att använda en skärm eller telefon samtidigt som du har ett samtal med någon (exv en partner).

I en studie av Beukeboom och Pollman (2021) visade stora enkätstudier med hundratals deltagare att beteendet väckte känslor av exkludering, minskad intimitet samt ilska och avundsjuka hos en partner. Mer “phubbing” kunde också kopplas till lägre relationsnöjdhet, även om riktningen på sambandet inte går att uttala sig med tanke på studiens design. Forskarna resonerade att det troligtvis var upplevelsen av att bli ignorerad och exkluderad som är det centrala problemet med phubbing. Tidigare forskning har bekräftat att upplevelsen av att bli ignorerad, utfryst (ostracism) kan ha kraftfulla negativa känslomässiga effekter som i mer långvariga scenarion har potential att skada psykisk och fysisk hälsa.

Phubbing är med andra ord högst troligt på sikt ett verkligt och potent hot mot en relation. Något som skulle kunna hjälpa vid phubbing är att fråga sin partner om den gör något viktigt med mobilen, eller om det skulle kunna vänta. En annan möjlighet kan vara att ha en överenskommen plats där alla lägger sina mobiltelefoner när man kommer hem.

Avslutande tankar

Även om det kan vara nödvändigt att försöka förändra sådant som “phubbing” och andra beteenden som du inte kan acceptera hos din partner, så är det samtidigt hjälpsamt att öka sin acceptans över att den vi lever med inte är perfekt. Det kan vara hjälpsamt att backa ut från avigsidorna som vi retar oss på, för att kunna se hela den blandning av egenskaper och attribut som vår partner består av. Om vi tänker på vår partner som en godispåse kanske vi bara kan låta de bitarna vi inte gillar vara? Då är chansen större att vi får syn på det där som gjorde att vi en gång kände attraktion och intresse, och får fatt i varmare känslor som styr oss mot handlingar som har större chans att skapa konstruktiva interaktioner.

Beukeboom, C. J., & Pollmann, M. (2021). Partner phubbing: Why using your phone during interactions with your partner can be detrimental for your relationship. Computers in Human Behavior, 124, 106932.

KBT behandling visade sig effektiv vid problem med ilska

I en forskningsstudie som genomfördes på Karolinska Institutet konstaterar författarna att fokus på känsloreglering är ett viktigt inslag i psykologisk behandling som syftar till att minska problematisk ilska.

Mer om forskningsstudien

Inom ramen för projektet randomiserades 234 deltagare (59% kvinnor) till tre olika grupper. En grupp fick en behandlingskomponent som fokuserade på känslomässig medvetenhet och -närvaro, en annan grupp gavs behandling som istället fokuserade på tolkning och omtolkning (vid ilska). Den sista gruppen fick båda dessa behandlingskomponenter. Behandlingen hade formen av självhjälp med kontinuerligt stöd av terapeut. Mätningar gjordes upprepade gånger före behandling samt under behandling och vid avslut. Resultaten visade på att den kombinerade behandlingen var mer effektiv än vardera komponent enskilt, och att den gav en tydlig effekt på olika aspekter av ilska (aggression, ilske-ältande och uttryckt ilska) – speciellt för de som hade mer problem med ilska före behandlingen.

problem med ilska
Tankar kring studien och resultatet

Det är naturligtvis goda nyheter att att den ganska begränsade insatsen: 4 veckor med behandling som fokuserade på känsloregleringsfärdigheter uppnådde en tydlig minskning av ilskerelaterade problem. Med tanke på den korta tiden och avgränsade fokuset bör det kunna finnas mer behandlingseffekt att plocka ut i en lite längre behandlingskontakt med mer kontakt med psykolog. Vi som arbetar på KBT Struktur är vana vid behandlingsarbete som syftar till att utveckla känsloregleringsfärdigheter och använder oss av metoder där komponenterna i studien finns med.

Vinsten av att anpassa behandling mot individens unika situation och mål

På KBT Struktur har vi möjlighet att genom vår beteendeanalytiska arbetsmetod möjlighet att ringa in fler områden för intervention än känsloreglering. Ett exempel kan vara att vi tillsammans med klienten identifierar andra aspekter av situationen som bidrar till problemen. Det kan t ex vara en hög arbetsbelastning till följd av en undermålig arbetsmiljö, problem med ensamhet eller oenigheter i en partnerrelation. I dessa fall kan direkt förändring av situationen eller förändrat förhållningssätt till dessa situationer utgöra fokus för behandling. Läs mer om behandling av ilskeproblem här.

Vidmakthållande en viktig del av behandling

Utifrån den information om studien som varit tillgänglig för undertecknad verkar det inte som att behandlingseffekterna har följts upp över tid. Detta är naturligtvis en brist, då vi därmed inte kan veta om problemen kom tillbaka efter behandlingens avslut. Så brukar det dock inte se ut baserat på andra behandlingsstudier. Resultat brukar generellt hålla i sig i månader – till och med år, även om bakslag drabbar ganska många. Hos KBT Struktur rekommenderar vi att behandling avslutas med ett fokus på vidmakthållande. Detta innefattar sammanställningen av en plan för hur färdigheter och tekniker ska fortsätta användas och fördjupas, hur bakslag ska upptäckas och hanteras och hur uppföljning av detta arbete ska gå till. Inte sällan bokas ett eller några besök med psykolog för just detta ändamål.