Category Archives: adhd

Ny forskning om ADHD på jobbet

adhd, ångest, stress

I dagens blogg tittar vi närmare på en intressant avhandling om psykisk ohälsa i arbetslivet hos personer med ADHD av Martin Olsson, som nyligen försvarats vid Stockholms universitet.

Ungefär 5% av personer i arbetsför beräknas uppfylla kriterier för ADHD. En stor mängd arbetsinriktad forskning har konstaterat att denna grupp löper en förhöjd risk för problem med psykisk ohälsa med kopplingar till arbetet. Till exempel har de mer stressrelaterade problem med energi och utmattning samt på gruppnivå ofta flera gånger så många sjukfrånvarodagar årligen jämfört med personer utan ADHD.

Trots detta finns begränsat med kunskap om hur personer i denna grupp upplever olika aspekter av sitt arbete, och vilka interventioner och stöd utöver medicinering som kan minska problemen.

I arbetet med sin avhandling har Martin Olsson dels undersökt hur personer med ADHD upplever olika aspekter av sitt arbete och hälsa och dels i ett par studier provat ut och testat en digital behandling ämnad att hjälpa personer i gruppen att fungera och må bättre på arbetet.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär problem med uppmärksamhet och koncentration, med eller utan problem som rör hyperaktivitet. Det innebär problem på en nivå som försämrar fungerandet i flera viktiga livsdomäner; så som hem, skola, arbete, sociala relationer och fritid. ADHD symtom debuterar i barndomen, före 12 års ålder, och ofta ännu tidigare – men uttrycket och påverkan på funktion och mående kan förändras under livet. ADHD fastställs vanligtvis av efter en bred utredning med flera informationskällor och involverar flera yrkesgrupper, så som läkare, psykolog.

Upplevelser av arbetsrelaterade problem vid ADHD

I Olssons första studie framkom tre övergripande teman i de intervjuades beskrivningar. Det första temat var svårigheter kopplade till de kognitiva kärnproblemen vid ADHD; uppmärksamhet, koncentration och impulsivitet/hyperaktivitet. Kanske mer oväntat lyftes problem med känsloregleringen som ett andra tema, som inkluderade ångest, rädsla för misstag och misslyckanden i kombination med hög inre press. Det tredje temat rörde social hyperkänslighet som är teman som rör hur många upplevde en konstant ökad stress i sociala sammanhang på arbetet, som bland annat handlade om föreställda eller verkliga negativa värderingar från andra, upplevelser av att vara “för mycket” samt vånda kring faktiska klavertramp och sociala blunders. 

I tillägg framkom att en återkommande svårighet i gruppen var att klara av att göra balansgången mellan kraven i privatliv och familj och arbetet.

Går problemen med arbetsrelaterad psykisk ohälsa vid ADHD att behandla?

Första studien testade en pilotversion av en ny digital intervention vid namn “ADHD på arbetet”. Denna intervention byggde på tidigare KBT behandlingar anpassade för gruppen, och hade tre övergripande fokus: 

  1. Lära ut och implementera strategier som kompenserar för funktionsnedsättningen och förbättrade hanteringen av prokrastinering, organsation/planering och prioriteringar.
  2. Stresshantering och återhämtning, som syftade till att minska stressrelaterade reaktivitet, öka återhämtning/återhämtningsförmåga samt förbättringar av sömn.
  3. Förbättra reglering av känslor och emotioner, vilket innebar arbete med teman som perfektionism, självmedkänsla och assertivitet (sunt självhävdande).

Interventionen gavs i form av internetförmedlat och av kliniker väglett arbete utifrån 12 olika moduler under 12 veckor, med möjlighet till att individuellt skräddarsy delar av behandlingen. Pilotstudien kunde visa på statistikt säkerställda skillnader mellan för- och eftermätningar på valda utfallsmått. 

Andra studien jämförde i ett klart större sample (ca 240 deltagare) en förbättrad version av interventionen i den första studien med, dels en kontrollgrupp som stod på väntelista, och dels en digitaliserad intervention som bygger på medveten närvaroträningen från Hesslingers behandling. Båda behandlingarna gav en signifikant effekt på så väl livskvalitet som olika kategorier av symtom på psykisk ohälsa jämfört med väntelista. Data är dock ännu ej publicerad, och effekterna därför svåra att värdera för undertecknad i nuläget. Författaren till avhandlingen meddelar att effektstorleken för bägge interventionerna jämfört med väntelista var medelstora till stora. 

Några av författarens slutsatser 

Studiernas resultat stödjer bilden av känsloreglering som en central del av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men också hur psykisk ohälsa på arbetsplatsen vid ADHD kan förstås som en kumulativ process där svårigheter på flera områden, och krav i flera domäner (exv hem och arbete) samspelar och försämrar anpassningsförmågan.

De jämförbara resultaten mellan interventionen som fokuserade på medveten närvaro och den modulbaserade KBT-interventionen leder författaren till slutsatsen att bägge behandlingarna, på lite olika sätt, påverkat de bakomliggande mekanismer, som leder till problem med funktion och hälsa på arbetet vid ADHD – i detta fall avses att självregleringsförmågan (kognitiv- och emotionell-) stärkts på olika vägar.

Forskningen bidrar även till utökad kunskap som kan vara användbar vid arbetsfokuserad KBT.

Kontakta oss

Hör av dig om du är intresserad av att prova någon av dessa behandlingar – eller representerar en arbetsgivare med önskemål om att ta reda på mer om hur du kan stötta dina medarbetare. Ett kortare konsultationssamtal gör vi gärna och kostnadsfritt. Vi erbjuder även olika behandlingar vid ADHD problem, så väl som arbetsfokuserade interventioner. Vi genomför även neuropsykiatriska utredningar av vuxna, i vissa fall.

Referenser 

Länk till avhandling i DIVA:

Work-Related Mental Ill-Health in Adults With ADHD : Lived Experiences and Internet-Delivered Cognitive-Behavioral Stress Management 

Oscarsson, M., Nelson, M., Rozental, A., Ginsberg, Y.,  Carlbring, P., & Jönsson, F. (2022). Stress and work-related mental illness among working adults with ADHD: a qualitative study. BMC Psychiatry, 22(1), 751. https://doi.org/10.1186/s12888-022-04409-w II. 

Oscarsson, M., Hammarbäck, S., Blom Wiberg, K., Rozental, A.,  Ginsberg, Y., Carlbring, P., Andersson, G., & Jönsson, F. (2025). Web-Based Stress Management for Working Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD): Single-Arm, Open Pilot Trial. JMIR Formative Research, 9, e66388. https://doi.org/10.2196/66388 III. 

Oscarsson, M., Monasterio, F., Wall, K., Rozental, A., Ginsberg,  Y., Carlbring, P., Andersson, G., & Jönsson, F. (Manuscript). Internet-Delivered Cognitive-Behavioral and Mindfulness-Based Stress Management for Working Adults with ADHD: A Randomized Controlled Trial.

Socialstyrelsens nya riktlinjer för ADHD och autism (2024)

adhd, autism

För någon vecka sedan sedan presenterade socialstyrelsen sina uppdaterade riktlinjer som riktar sig till beslutsfattare och chefer för verksamheter där man möter personer med autism och ADHD. Detta berör KBT Struktur i flera avseenden, då vi både träffar personer med dessa svårigheter i behandling samt för utredning. Vi har påbörjat arbetet med att gå igenom och se över hur dessa riktlinjer påverkar vår mottagning.

Vad är autism och ADHD?

Autism och ADHD är neuropsykiatriska funktionsvariationer, och kan innebära svårigheter med t ex sociala färdigheter, anpassningsförmåga, aktivitetsnivå, uppmärksamhet och koncentration, själv- och känsloregleringsfärdigheter. Det kan också innebära olika styrkor, så som stor tillgång på energi, förmåga att se och intressera sig för detaljer eller särskilda områden, förmåga till kreativa och ovanliga associationer, lägre grad av anpassning till sociala strukturer, osv. En autist eller person med ADHD är precis som vem som helst utan diagnos en unik individ med sina egna erfarenheter, sin personlighet, preferenser och styrkor. För att uppfylla kriterier för en neuropsykiatrisk diagnos, behöver det dock finnas konkreta tecken på att personen på grund av sitt sätt att fungera får det svårt att hantera krav på arbete, i skola och hemmet. Något som också ofta innebär ett stort lidande.

Allt vanligare med neuropsykiatriska problem

Riktlinjerna lyfter fram att förekomsten av ADHD för barn är ca 5-7%, och för vuxna 3%. Ca 1-2% uppfyller kriterier för autism. Diagnoserna är väletablerade och har funnits åtminstone 30 år tillbaka. Rapporten lyfter att tillstånden idag är vanligare än vad de var för 10-15 år sedan. Orsakerna till detta är inte helt klarlagda. Det förs i riktlinjerna ett resonemang om att detta skulle kunna vara en effekt av en ökad medvetenhet om tillstånden och det gjorts vissa förändringar i kriterierna för diagnoserna. Tyvärr är kunskapen om tillstånden “ojämnt fördelad”, och personer med NP-svårigheter möter fortfarande bristande förståelse, missuppfattningar och fördomar.

Hur får man en neuropsykiatrisk diagnos?

När det finns en välgrundad misstanke om att ett barn eller vuxnen person skulle kunna ha en neuropsykiatrisk svårighetet kan en utredning genomföras som kan leda fram till exv en diagnos och en beskrivning av personens styrkor och svårigheter. Utredningen kan på olika sätt ligga till grund för anpassningar och insatser framgent, vilket kan påverka utveckling och livskvalitet på ett positivt sätt. En utredning är en bedömning, och denna bedömning kan uppdateras eller ändras vid ett senare tillfälle: det går att “bli av med en diagnos”.

Några viktiga punkter i riktlinjerna angående svårigheter, utredning och insatser
  • Insatser och anpassningar ska göras så snart som behovet finns, t ex i skola eller hemma. Vänta inte på diagnos med detta.
  • När misstanke om ADHD eller autism finns är det rekommenderat att använda olika former av kognitiva och kommunikativa stöd.
  • Utredningar ska göras brett med de individuella behoven i fokus och tvärprofessionell kompetens behövs ofta.
  • Utredningar ska leda fram till insatser och åtgärder.
  • Vissa grupper är särskilt viktiga att uppmärksamma för eventuella NP-svårigheter. Erfarenheten visar att vi ofta missar att upptäcka dessa tillstånd hos personer med annat modersmål än svenska, tjejer/kvinnor, personer med ångestproblem
  • Personer med neuropsykiatriska svårigheter är ofta hjälpta av att insatser i olika sammanhang och från olika aktörer samordnas och koordineras.
  • Insatserna bör bland annat vara riktade mot att minska utanförskap och problem i viktiga livsområden, som t ex föräldraskap, utbildning, arbete och social delaktighet och anpassning
  • Det kan finnas ett större behov av behandling för sömnproblem och andra psykiatriska problem vid neuropsykiatriska svårigheter
  • Olika former av psykologiska interventioner rekommenderas

Strategier vid ADHD, om man frågar proffsen

adhd, beteendeförändring, stress

Vilka skulle vara bäst lämpade att svara på frågan om vilka strategier som är hjälpsamma vid ADHD, om inte personer som själva har ADHD!?

I en ny översikts studie gick forskare från Linnéuniversitetet igenom kvalitativa studier som handlade om att leva med ADHD. Studierna har på olika sätt, t ex genom intervjuer och enkäter, undersökt upplevelser och erfarenheter av att leva med ADHD. Ett område i fokus var strategier och interventioner som användes för att hantera vardagen.

Översiktsstudien kunde identifiera tre övergripande teman: att etablera sätt att agera för att hjälpa sig själv; att finna uppmuntrande och stödjande relationer och att använda externa hjälpmedel för att hantera vardagen.

Att hjälpa sig själv

Många lyfte fram värdet av att lära sig mer om ADHD och öka insikten om det egna fungerandet. En del upplevde att det varierade en del om vårdpersonal/professionella kontakter eller internet kunde vara till hjälp i det avseendet. En del kände skam i kontakt med vården. Det hjälpsamma i att själv ta ansvar för både att utöka sin kunskap om ADHD och självinsikt poängterades. Att närma sig sina erfarenheter av framgång och misstag med nyfikenhet upplevdes stärka själv-lärandet.

På detta område lyftes också värdet av att vara aktiv under dagen och ta stöd av ett schema. Att låta detta schema vägledas av hur man själv fungerar och föredrar att göra saker kan också vara klokt. Att begränsa distraktioner i miljöer där man ville underlätta koncentration, eller att begränsa sin egen närvaro i sådana miljöer beskrevs som hjälpsamt.

Stöd och styrka från relationer

Relationer beskrevs både i positiva och negativa termer. Relationer tog kraft och energi att upprätthålla, men kunde också innebära stöd och uppmuntran, och någon att svara inför. En del beskrev värdet av att finna gemenskap tillsammans med andra som hade liknande svårigheter, och att detta kunde ge styrka och energi. Vårdkontakter beskrevs som välfungerande när de präglades av ett samarbete och fokus på personens självomhändertagande.

Externa hjälpmedel

Många vittnar om det hjälpsamma i att använda påminnelser/aviseringar kopplat till sådant man behöver göra eller vill komma ihåg. Ett alarm kan också placeras en bit bort fysiskt för att fungera bättre. Att be om hjälp av andra, t ex vänner eller föräldrar, kan för att få påminnelser kan också fungera bra. Att använda en kalender för att underlätta planering var också något som lyftes. Ett viktigt tema i relation till externa hjälpmedel var att man kan behöva lära sig hur man ska använda sig av dem på ett effektivt sätt.

Medicin beskrivs å en sidan som någonting positivt, och något som kunde stärka koncentrationsförmågan och på så vis förbättra studieresultat och slutförandet av uppgifter. Å andra sidan var en del bekymrade över medicin och en rädsla att bli beroende av dessa. Många sökte kompletterande strategier.