Category Archives: depression

KBT-behandling som stärker förmågor kopplade till belöningssystemet kan hjälpa vid anhedoni

ångest, depression, positive affect treatment, PAT

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Det kan handla om mer avgränsade nedsättningar, t ex sociala situationer eller sinnesupplevelser, eller ha en mer generell påverkan. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar. Det förekommer ofta tillsammans med vanliga former av psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångesttillstånd. Det är därför glädjande att forskning på området nu har kommit så långt att flera olika psykologiska behandlingsformer har undersökts och visat sig ha effekt.

Ny behandling fokuserade mer på belöningssystemet

Traditionell KBT-behandling har i teori och praktik varit fokuserad på att påverka och förändra främst hotsystemet (behavior avoidance system). Även om traditionell KBT generellt sett fungerar väldigt bra har man sett att dessa behandlingar fungerar lite sämre vad gäller just anhedoni. Inom ramen för en relativt ny form av KBT (positive affect therapy) har man valt att fokusera mer på närmandesystemet. Detta kan ses lite som hotsystemets motsats, med funktionen att öka motivation i relation till mål och belöningar. Det har också visat sig vara nära förknippat med positiv affekt, så som intresse, stolthet och lust.

Positiva och negativa känslor regleras till stor del av olika system i kroppen.
Studie jämförde ny behandlingsform med traditionell KBT

Michelle Craske och kollegor jämförde i en randomiserad kontrollerad studie (2019) traditionell KBT och behandlingsupplägget “Positive affect therapy”. Nittiosex (96) patienter med nedstämdhet och ångestproblem slumpades till att antingen den traditionella KBT:n eller den nya KBT:n. Behandlingen var i bägge fall 15 veckor lång, med ett möte per vecka. Mätningar av positiv och negativ affekt gjordes med hjälp av självskattningsformulär ett par gånger under tiden och 6 månader efter avslut.

Slutsatsen av de statistiska analyserna av resultaten var att den nya KBT-behandlingen (som inriktades på färdigheter som ökar förväntan/motivation till belöning, tillgodogörandet av belöning och hjälpsam inlärning kopplat till belöning) mer effektivt än traditionell behandling ökade positiv affekt. Förändringen i positiv affekt var stor nog att höja en stor del av behandlingsgruppen till normala nivåer (jämfört med normgrupp). Även vad gäller negativ affekt, så som depression, ångest och stress var den nya KBT behandlingen mer effektiv än den traditionella på samtliga mått.

Att ta med sig

En ny form av KBT i en RCT-studie visade sig öka positiv affekt och därmed också minska problem med anhedoni. Det stannar dock inte där: även negativ affekt minskade i samma omfattning som vid traditionell KBT. Även om studien har begränsningar och fortsatt forskning behövs, så är detta mycket glädjande och spännande. Resultaten väcker hopp kring att psykologisk behandling vid såväl depressioner som ångestsyndrom kan bli ännu mer effektiv de kommande åren, särskilt för den subgrupp som har problem med anhedoni.

Hör gärna av dig till oss om du har besvär med anhedoni eller har frågor om innehållet i det här blogginlägget.

Referenser:

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Psykologisk behandling hjälper vid postpartum depression

barn, depression

En ny rapport från SBU har just kommit ut som sammanfattar kunskapsläget kring insatser vid postpartum depression, depression i efterföljden av förlossning. Insatser med antingen KBT och IPT, interpersonell terapi har effekter på depressionen. Möjligen ger också stödsamtal effekt. Studier kring KBT-behandling visar att effekterna generellt sett kvarstår efter 3-6 månader, och att behandlingen uppskattas av de som genomgår den.

Postpartum depression, PPD, är ett vanligt problem

I rapporten lyfter man att ihållande depressiva symtom inom ett par månader efter nedkomst drabbar ca 13% av kvinnor, vilket är en högre prevalens jämfört med vanlig depression. Det handlar om symtom som t ex: känsla av nedstämdhet, minskad upplevd lust och glädje för sådant som vanligtvis ger detta, negativa tankar, oro, skuldkänslor, sömnproblem och minskad energi. När dessa symtom håller i sig under en flera veckorsperiod och som påverkar välbefinnandet och förmågan att fungera i vardagen beskrivs detta som en depressionsepisod.

Depressioner kan utvecklas vid förändring och belastning

Det finns många aspekter med en förlossning som helt begripligt kan öka risken att hamna i en depression. För många är en förlossning en stor kroppslig, känslomässig och mental urladdning. Vidare innebär barnets ankomst många förändringar och krav att hantera. Andra och egna förväntningar i relation till hur situationen ser ut kanske väcker en stress, oro, sorg eller besvikelse. Det kan också vara så att depressionen är sekundär till ett annat syndrom som förvärrats eller utlösts i samband med förlossningen, t ex Posttraumatisk stress eller Tvångssyndrom.

Behandling av postpartum depression

För de flesta är första steget att lägga märke till symtomen och hur man mår och känner, och börja närma sig frågan om vilken förändring som behövs. Att börja närma sig sina känslor och tankar, och att våga berätta om dessa för MHBV-sköterskan eller en stöttande partner kan vara viktiga steg mot att må bättre. För en del behövs ett mer systematiskt behandlingsupplägg, där de faktorer och beteendemönster som ökar depressiva symtom kan addresseras för att på sikt må bättre. Vid PPD kan involvering av partner i behandlingen vara särskilt hjälpsam, då ett nyfött barn innebär stora restriktioner på handlingsutrymme, som i sin tur kan vidmakthålla depression. Behandlingen kan också addressera och utmana antaganden kring föräldrarollen, samspel i familjen och barnets behov som leder till ökad depressivitet, ångest eller ställer sig i vägen för beteenden som ökar kontakt med positiva känslor.

Om du eller din partner lider av något som du tror är Postpartumdepression rekommenderar vi att du lyfter det med din kontakt inom Mödra barnhälsovården, MBHV eller på din vårdcentral. Om du inte kan eller vill göra detta, eller om inte är nöjd med hjälpen du erbjuds, är du välkommen att höra av dig till oss på KBT Struktur.

Ny studie: Ångest och depression hos barn, ungdomar och unga vuxna

ångest, depression, ungdomar

En ny studie av Socialstyrelsen visar på att ångest och depression i unga år (10-17, samt 18-24) kan öka risken för en svagare etablering på arbetsmarknaden, minskad benägenhet till att slutföra högre utbildning samt ökat behov av ersättning/bidrag. Det är även förknippat med allvarliga konsekvenser för liv och hälsa i form av: suicidförsök, suicid eller dödlighet. Studien har gjorts mot bakgrund av att den inrapporterade psykiska ohälsan ökar hos unga (Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018 – Socialstyrelsen, 2020).

I studien har man följt en grupp unga som fick sin första diagnos (eller psykofarmakologisk läkemedelsbehandling) 2008 och jämfört dessa med en referensgrupp. Sambandet mellan valda utfallsmått och en konstaterad depression/ångestdiagnos har presenterats i form av “relativ risk”, som presenterar risken som ett intervall, som lägst ‘0’, och där ‘1’ representerar risk på en likvärdig nivå som referensgruppen.

Den relativa risken för suicidförsök och suicid är dubbelt till tredubbelt så stor jämfört med utfall i referensgruppen. Svag etablering på arbetsmarknaden var ca 1,5 gånger större för den studerade gruppen (med depression/ångest). På samma sätt var det 1,6 gånger vanligare i denna grupp att inte slutföra gymnasial och högre utbildning.

Studier som denna svarar ju inte på frågan om vad som orsakar dessa samband, eller vilka interventioner som skulle vara effektiva för att motverka riskerna. Det är också viktigt att förstå skillnaden på att känna ångest eller nedstämdhet (en normal upplevelse att ha ibland, eller under kortare perioder) och att uppfylla kriterierna för en diagnos inom depression/ångestområdet – vilket implicerar att ha problem som är har en viss varaktighet (ofta flera månader), innebär ett lidande och påverkar livet negativt på olika sätt.

Slutsatserna i studien lyfter dock fram vikten av att effektiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede – för att motverka ett i tid utdraget förlopp med negativa pålagringar. Här lyfts vikten av snabb, förtroendeingivande och professionell bedömning och behandling av barn och ungdomar med dessa problem. Mot bakgrund av resultaten behöver insatserna för de som utvecklar problem av mer varaktig natur präglas av en långsiktighet.

Man lyfter även behovet av tidig upptäckt och tidiga insatser – på nivå under primärvård, t ex elevhälsa/ungdomsmottagningar. Samtidigt konstateras att det finns för lite kunskap om effektiva metoder av det slaget.

Take home-message till dig som läsare.

Alla känner nedstämdhet och ångest ibland, men om ditt barn eller du känner så ofta – eller på grund av detta hindras i livet – är det bra att ta hjälp av någon med tillräckliga kunskaper att bedöma problemen och situationen. Sopa inte problemen under mattan då de kan leda till fler eller allvarligare problem längre fram. Det finns ett flertal olika behandlingar och interventioner som kan hjälpa unga med ångest/depression så ge inte upp om det inte hjälper direkt eller vid första försöket. Hör gärna av dig till oss på KBT Struktur om du har frågor eller undrar något.

Det såg jag inte komma! Beteendeaktivering – reflektion efter handling

beteendeförändring, depression,

Efter trettonhelgen kommer jag tillbaka till arbetet med en reflektion som jag vill dela med mig av. Av olika anledningar kom jag att börja gå igenom garderoben för att rensa bort och skänka sådant jag inte längre har någon användning av. Jag var helt ärligt inte jättesugen på att göra det, men tänkte att jag i varje fall kunde gå igenom några hyllor för att se vad som fanns där. En vecka senare kan jag lite förvånat konstatera att jag lagt åtskilliga timmar på att gå igenom och rensa bland saker i mitt hem – och tyckt om det, mycket. Alla konsekvenser som dessa timmar fört med sig är jag ännu inte helt klar över, men även där har jag blivit positivt överraskad. Det har bland annat lett till en ökad trivsel, att jag återupptäckt vissa av mina saker och att jag haft lättare att upprätthålla ordningen. 

Jag delar med mig av detta för att kasta ljus på en av de interventioner/tekniker som vi som arbetar med KBT ibland arbetar med i behandling – beteendeaktivering. Låt mig först ge kort bakgrund.

“minimal tree” av wickedpixel är licenserad under CC BY 2.0

En grundläggande princip i kognitiv beteendeterapi är att beteenden, tankar och känslor uppstår i ett sammanhang, och att det sker ett samspel mellan de ingående delarna av upplevelsen. Ett exempel på detta är att våra beteenden ofta färgas av vår sinnesstämning och aktuella känslor. När vi känner oss på gott humör och nöjda kommer impulser att t ex höra av sig till andra och sätta igång med saker. På samma sätt är det lätt att man skjuter på att ta initiativ till olika handlingar när man känner sig nedstämd.

Samtidigt är det vanligt att vi väntar med att göra vissa saker till det “rätta” tillfället eller att den rätta känslan infinner sig. Det här blir lätt en fälla, speciellt med sådant som i stunden man gör det känns lite obehagligt, tråkigt, svårt eller ansträngande. En fälla, dels för att det rätta tillfället/känslan kanske aldrig infinner sig, och dels för att handlingen att skjuta på direkt eller indirekt kan leda till att det känns ännu svårare nästa gång. Så var det för mig med rensandet. Blotta tanken på att börja plocka i garderoben kändes allt annat än inspirerande, och jag tänkte att “det där blir nog riktigt jobbigt och tråkigt”.

Där kan det vara värt att nämna ett annat universellt tillkortakommande hos oss människor: Vi är inte bra på att förutsäga våra känslomässiga reaktioner vid ett senare tillfälle och gör ofta felaktiga prediktioner. Här finns det en del forskning på begreppet “affective forecasting”, och är du intresserad av hur och varför det är så kan du läsa mer här: https://positivepsychology.com/affective-forecasting/

“white” by Victoria Nevland is licensed under CC BY-NC 2.0. To view a copy of this license, visit https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/?ref=openverse&atype=rich

Beteendeaktivering bygger på denna kunskap, och är en process som i korthet går ut på att ändra förhållningssätt till beteenden, pröva beteenden och reflektera över hur jag reagerar på att göra så och görandets konsekvenser. Dessa upplevelser bygger en bas som vi låter bli vägledande för vårt fortsatta handlade. Om jag ofta känner mig låg efter jobbet då jag tittar på tv, prövar jag istället att sätta på musik när jag kommer hem och städa. Om jag kan konstatera att jag gillar hur jag reagerar på detta nya beteende och värderar även andra konsekvenser av mitt beteende (det blir rent, jag rör på mig, jag njuter av musiken) så fortsätter jag med detta och bygger kanske vidare på det på något sett – annars provar jag något annat. Beteendeaktivering är ett stort område som inte i sin helhet går att göra rättvisa här. Det finns mycket mer att säga och bemästra kring det. Nedan är en förenklad beskrivning av en beteendeaktiveringsprocess.

Förenklad beskrivning av beteendeaktivering
  • Lägg åt sidan förutfattade meningar om att göra (vad, hur, när etc)
  • Prova att göra något, och var närvarande i situationen
  • Efteråt: Utvärdera hur du reagerade på att göra det du gjorde, på det sättet du gjorde det. 
  • Fortsätt och bygg vidare på det som fungerar för dig och hjälper dig att röra dig i din önskade riktning.
Avslutande ord

Från skeptisk och fylld av ett vagt obehag till nöjd och harmonisk med ett mer organiserat och trivsamt hem på några timmar under några dagar… Den såg jag inte komma! Just därför tjänar det som ett bra exempel på hur kraftfullt beteendeaktivering ibland kan vara. Du som läser – prova gärna själv att göra någonting nytt eller på ett nytt sätt – utvärdera efteråt hur du påverkades av det.