– en psykiatrisk diagnos är endast en beskrivning av symtom
“Varför har du huvudvärk? För att jag har ont i huvudet.” De flesta kan lägga märke till det tokiga resonemanget som ligger bakom ett sånt uttalande. Att någonting, t ex ett “benbrott”, skulle orsakas av “att benet är av” – det vill säga orsakas av något som utgör en del eller helheten av det som skulle förklaras är vad som inom logiken kallas ett cirkelresonemang.
Även om detta med cirkelresonemang är okontroversiellt, så är det vanligt förekommande vad gäller psykiatriska tillstånd. Du kanske t ex någon gång hört att en depression kan orsaka nedstämdhet och negativa tankar…
Så här skriver man i förordet till DSM-V, den diagnostiska manual som används inom hälso- och sjukvården för att fastställa psykiatriska diagnoser: “Non-clinical decisionmakers should also be cautioned that a diagnosis does not carry any necessary implications regarding the etiology or causes of the individuals mental disorder or the individuals degree of control of behaviors that may be associated with the disorder.”
Översatt till svenska ungefär: Beslutsfattare behöver vara medvetna om att en diagnos varken för med sig några implikationer rörande etiologi eller orsaker rörande en individs psykiatriska tillstånd eller dennes möjlighet att påverka de beteendemönster som är associerade med diagnosen.
Tyvärr förekommer ofta sammanblandningar mellan dessa saker hos lekmän och i media. Vad ännu värre är så visar en färsk studie att det också förekommer i mer professionella sammanhang.
Kajanoja och Valtonen (2024) undersökte ett 30-tal hemsidor som länkades från sökningar i webbläsare på nyckelord rörande depression. Resultatet visade att fler än 50% av hemsidor, ofta tillhörande statliga myndigheter eller auktoriteter, misrepresenterade depression på ovan sätt – eller uppvisade en blandning av att beskriva depression som orsakande eller beskrivande.
Utöver att felaktigheter kan skapa misstro hos allmänheten avseende vård- och vetenskapliga institutioner så kan misrepresentationer av detta slag vilseleda enskilda individer som lider av depressioner. Det är såklart svårt att veta exakt vilken påverkan informationen på en hemsida har på individen. Vad vi dock vet, och här på vår mottagning ser, är att en större, och mer precis medvetenhet om vad som utlöser och påverkar ens känslor kan göra det lättare att reglera dessa. Dessa färdigheter går att öva upp, och de behöver användas för att hjälpa och bidra till välmående. Det är inte en särskilt vågad slutsats att en falsk uppfattning om att de depressiva känslornas orsak är depressionen skulle kunna störa användning och utveckling av känsloregleringsfärdigheter.
KBT går bortom beskrivningar och sökande efter orsaker
I en behandling med KBT kommer vi att utforska och ringa in de faktorer och beteendemönster som vidmakthåller de problem du brottas med. Tillsammans försöker vi därefter skapa förändring med hjälp av ändrade strategier, användning av nya färdigheter och att bete oss på nya sätt. Behandlingen utvärderas kontinuerligt mot i vilken utsträckning förändring sker, och hur du närmar dig dina mål.
Färdigheter som hjälper dig utmana illusionerna som håller dig fast
Ett exempel på en faktor som kan vidmakthålla problem är felaktiga och hårt hållna uppfattningar om oss själva, våra känslor eller hur vi eller vårt tänkande fungerar. På detta finns det många exempel inom vårt kunskapsfält. Därför övar vi nästan alltid inom KBT på olika sätt att förhålla oss till, och särskilja våra inre tillstånd från oss själva och verkligheten.
Det är till exempel inte tanken i sig, “jag är en dålig vän” som bäst bevisar att det är så det ligger till “i verkligheten”. Även om verkligheten inte är oproblematisk att få kunskap om skulle nog de flesta hålla med om “att vara en dålig vän” bättre representeras av hur jag har över tid betett mig med min vän, i ljuset av dåvarande omständigheter och intentioner.
Detta hjälper oss att utmana och se igenom illusionen som tankar/känslor och andra inre tillstånd kan ge upphov till. Fler exempel på denna typ av illusioner är;
- illusionen av att vi inte har någon möjlighet att påverka en situation eller hur vi mår
- illusionen av att våra tankar är verkligheten – “jag är värdelös”.
- illusionen av att våra tankar har en särskild (ofta negativ) betydelse “jag håller på att bli galen som tänker så här”, “jag är en farlig person som har såna tankar”.
- illusionen av att det vi känner är verkligheten – “om jag är rädd måste det vara farligt”, “om jag känner mig anklagad, måste det för att de är arga på mig”
- illusionen av att tankar orsakar handlingar “om jag tänker att jag måste dricka en öl, så måste jag dricka en öl”
- illusionen om att vi alltid är den vi för oss själva berättar att vi är: “Jag är en oviktig person som andra kan acceptera bara om jag aldrig säger emot eller säger något negativt”
Hör av dig till oss på KBT Struktur om du är nyfiken på hur vi arbetar vid olika typer av problem. Du kan också läsa mer här.
Referenser:
Kajanoja, J., & Valtonen, J. (2024). A Descriptive Diagnosis or a Causal Explanation? Accuracy of Depictions of Depression on Authoritative Health Organization Websites. Psychopathology, 1-10.