Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa är den enskilt största anledningen till sjukskrivningar i Sverige. Det är hela 40% av den totala mängden sjukdagar kan kopplas till psykisk ohälsa. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram riktlinjer som kan hjälpa arbetsgivare att förebygga problem som orsakas eller förvärras av arbetsförhållanden och att göra anpassningar och insatser som stödjer sjukskrivna medarbetares återgång i arbete. Utöver de mer juridiska, sociala och solidariska aspekterna av detta, så finns även goda ekonomiska skäl att arbeta systematiskt och skickligt med dessa frågor. Sjukfrånvaro kostar arbetsgivare mycket pengar, och det gör även personalomsättning, men i en studie från England visade det sig att det mest kostsamma ändå var sjuknärvaro – alltså kostnader som följer av att medarbetare kommer sjuka till arbetet (exv ökad risk för sjukskrivning, produktionsbortfall mm).
Ett större antal studier har visat på att interventioner kopplade till arbetsmiljön kan ha positiva effekter på medarbetares välmående, trivsel och hälsa. Ekonomiska effekter har inte studerats i så stor utsträckning, men en större studie som undersökte ekonomiska effekter av förebyggande åtgärder generellt visade på en avkastning på 220% på varje investerad krona. Att förbättra arbetsmiljö och vara aktiv i rehabilitering av sina medarbetare är med andra ord en bra investering! Läs mer om vad riktlinjerna innefattar nedan.
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa, APO
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa (APO) definieras som mindre komplexa former av psykisk ohälsa, t ex depressioner, oro/ångest eller stress- och utmattningsproblem som kan orsakas av eller påverkas av arbetet. Det är också vanligt att dessa tillstånd påverkar arbetsförmåga och arbetsförhållanden. Även om olika faktorer både på och utanför arbetet spelar en roll i utvecklingen av problemen visar forskning att arbetsnära insatser är viktiga för framgångsrik återgång i arbetet. Riktlinjerna innefattar ett tvådelat fokus på å ena sidan att förebygga APO, och å andra sidan att hantera och rehabilitera vid APO.
Förebyggande av arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Ett förebyggande arbete på arbetsplatsen har i flera studier visat sig ge upp till två gånger pengarna tillbaka inom ett år, och dessutom produktivitetsvinster om 5%. Det verkar också som att arbetsmiljöproblem hänger ihop med genomsnittliga prestationsförsämringar som medarbetare själva skattar till 30-40%.
Arbetsmiljölagen, och där bland annat håller arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön. Arbetsgivaren förväntas skapa förutsättningar för en organisation som främjar god psykisk och fysisk hälsa, läs mer i AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling). Ett ansvar åligger även medarbetaren vad gäller att medverka till god organisation, följa regler och vara goda kollegor. Det förebyggande arbetet kan delas upp i två delar, dels det som kallas SAM – Systematiskt arbetsmiljöarbete, och dels hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen.
– Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljölagen omfattar alla arbetsgivare och alla arbetstagare, och dess mer specifika krav kopplat till arbetsmiljöarbetet finns specificerat i arbetsmiljöverkets författningssamlingar: AFS. Syftet med SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet är att hantera olika former av risker i arbetet för att därigenom minska risken för olika former av arbetsskador. SAM innebär ett kontinuerligt arbete som involverar medarbetare på alla nivåer i att upptäcka och utreda risker, öka kunskapen om risker, utforma åtgärder och rutiner samt att följa upp på dess effekt på arbetsmiljön.
– Hälsofrämjande arbete
Det hälsofrämjande arbetet kompletterar det riskfokuserade arbetsmiljöarbetet i en arbetsgivares arbete med att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Kärnan i det hälsofrämjande arbetet är att identifiera och stödja arbetstagares behov vilket i sin tur främjar hälsan (på arbetet). Det kan t ex handla om att öka arbetstagarens kontroll över någon aspekt av arbetet eller erbjuda stöd i form av t ex hjälpmedel, utbildning eller handledning för arbetsuppgifter som upplevs belastande. Det kan också innefatta generellt förbättringsarbete kopplat till organisatoriska aspekter som kan inverka positivt på arbetsmiljö och medarbetarnas hälsa.
Hantera och rehabilitera vid psykisk ohälsa
Den övergripande slutsatsen som lyfts fram i riktlinjerna är vikten av dels åtgärder som stödjer individens möjlighet att få kontroll över sin livssituation, och dels arbetsplatsnära åtgärder för att skydda, vidmakthålla och rehabilitera arbetsförmåga. Det är hjälpsamt att inte fastna i en svartvitt förhållningssätt: antingen sjuk och inte arbete eller frisk och arbeta. Detta gäller ju framförallt när problem i arbetet och på arbetsplatsen utgör åtminstone en av förklaringen till den psykiska ohälsan – men också relevant i de fall där arbetet samspelar med symtomen på ett negativt sätt.
– Uppmärksamma och reagera på tidiga signaler från medarbetare
Som tidigare nämnt är det önskvärt att arbetsgivaren är aktiv och uppmärksam på tidiga signaler av psykisk ohälsa hos medarbetare. Några exempel på detta är om medarbetare: har mycket övertidsarbete, inte har tid att delta i möten och diskussioner, inte tar raster, fastnar i problem som inte kan lösas, verkar uppvarvade, uppvisar minskat engagemang och ork i arbetet, säger sig ha sömnbesvär, uppvisar tvivel på egen förmåga/kompetens, återkommande perioder av korttidsfrånvaro, börjar få svårare att passa arbetstider, tar ut mer ledighet.
Det är ofta hjälpsamt att närmaste chef kännedom om situationen, så att eventuella problem i arbetet, arbetsmiljön tidigt kommer i fokus och att personens tillstånd och att anpassningar/åtgärder kan följas upp på en regelbunden basis.
– Att hjälpa tillbaka från en ohållbar situation
Dessvärre är det inte ovanligt att lång tid går mellan de första problemen/signalerna uppstår och att en medarbetares problem kommer i fokus, inte bara från arbetsgivaren, utan även medvetenheten för individen själv. I de fallen är det ofta en ohållbar situation som gör att problemet blir känt. Då är det viktigt att med hjälp från professionella försöka få grepp om vilka problem som föreligger och hur de utvecklats. Sambanden mellan psykisk ohälsa, individ, privatliv och arbete är ofta komplexa. Ibland finns det behov av ytterligare fördjupade utredningar medicinskt eller psykiatriskt. Att plötsligt förlora fotfästet på beskrivet sätt kan i sig också utlösa olika typer av känslor och reaktioner som behöver bearbetas som ett steg mot att må bättre. Läs gärna mer om vår sida om stress- och utmattningssyndrom.
När medvetenheten och förståelsen klarnat följer lämpliga åtgärder. Dessa kan innefatta hel- eller deltidssjukskrivning, gradvis återgång med anpassningar och stöd i arbetet, förändringar rörande arbetsmiljön, individuell behandling med exv KBT. Regelbunden uppföljning av effekt, och modifiering åtgärderna är en framgångsfaktor.
Hör av dig till oss på KBT Struktur Psykologteam för konsultation kring problem med psykisk ohälsa hos medarbetare, eller om du som individ kämpar med psykisk ohälsa och vill ha hjälp att må bättre.