Hälsoångest eller sjukdomsångest uppstår när kroppsliga förnimmelser eller förändringar tolkas som indikativa för en allvarlig sjukdom. En svår form av tillståndet kallades tidigare för hypokondri men detta begrepp är inte längre är kopplad till någon klinisk diagnos. I DSM-5 manual finns även diagnoser kroppssyndrom, vilket till på många sätt liknar hälsoångest. Vid hälsoångest finns en insikt i att ångesten med största sannolikt saknar grund. Vid sämre självinsikt behöver man överväga mer allvarliga former av psykisk sjukdom.
Hälsoångest kan beskrivas som ett kontinuum, och kan vara allt mellan mild till svår. En mild hälsoångest kan motivera vårdsökande när detta är befogat. Kliniska nivåer av hälsoångest karaktäriseras dock av en upptagenhet med tankar på sjukdom som leder till ett lidande och svårigheter att fungera i privatlivet, på arbete och i relationer. KBT är en väletablerad och effektiv behandlingsmetod vid hälsoångest och flera oberoende meta-analyser av RCT-studier har visat effekter jämfört med både väntelista och aktiva kontroller.
Mer specifikt, vad kännetecknar hälsoångest?
En återkommande övertygelse om att man har någon eller en särskild sjukdom. Hur stark denna övertygelse är kan variera. Ibland finns också en uppfattning om att man själv är “svag eller sårbar” för sjukdom, eller att man har sämre motståndskraft. Dessa övertygelser leder ofta till ångest och osäkerhet och efterhand ibland också till nedstämdhet, förtvivlan och uppgivenhet.
En tankemässig upptagenhet med sjukdomar och symtom
Det kan handla om påträngande plågsamma tankar eller inre bilder om sjukdomar eller sjukdomsplågor. Det kan också röra sig om oroande för symtom eller olika sjukdomar och scenarion. Ältande eller upprepat tänkande om hur man mår, eller att i minnet gå igenom hur man mått och känt sig under dagen eller förra veckan. Ett vanligt inslag är också att analyserar och värdera sina symtom och kroppsupplevelser.
Det är vanligt med olika former av kontroller av kroppen.
- Man tittar på olika delar av kroppen eller kroppsutsöndringar.
- Känner på kroppen på olika sätt.
- Man letar efter avvikelser i kroppen med sin uppmärksamhet, och “känner efter” mycket.
- Man gör saker/testar sig för att försäkra sig för att kroppen/hälsan fungerar som den ska.
Det är vanligt att söka information eller vända sig till andra med frågor
- Läser böcker, bloggar, forum på nätet eller googlar
- Ställer frågor till anhöriga, vänner eller andra
- Att söka sjukvård eller rådgivning från sjukvårdspersonal
Olika former av undvikanden är vanligt
- Undvikanden kopplat till att söka vård eller göra vissa undersökningar
- Undvikanden av att vänta med vårdbesök eller -kontakter
- Undvikanden av att vara själv eller sova själv
- Undvikanden av sjukhus, gamla människor, gravar, död mm i verkligheten och i media
- Att alltid ta med sig mediciner, vattenflaska, “lyckoamuletter” eller andra föremål kan ibland vara ett undvikande
Tvångsmässigt hälsosam
Hälsoångest leder ibland till kompensatoriska strategier där man på ett tvångsmässigt sätt gör sådant som är bra för hälsan. Det kan handla om motion, sömn, mat och andra hälsorelaterade ritualer.
Hur går KBT vid hälsoångest till?
Efter vi kommit överens om att inleda behandling inleds ofta en introduktionsfas, där fokus ligger på att förstå hur hälsoångesten fungerar. Detta görs med hjälpa av att utveckla eller stärka olika färdigheter som rör känslomässig medvetenhet, känsloreglering och närvaro i nuet. Vi bygger tillsammans upp en tydlig bild av de beteendemönster vi behöver förändra.
Att närma sig sina sjukdomstankar och rädslor
När vi förstår hur situationer, känslor, tankar och beteenden hänger ihop i hälsoångesten blir det möjligt att börja göra förändringar. Här arbetar vi med att aktivera hälsoångesten och avstå från att göra sådant som skapar en tillfällig lättnad eller eskalerar känslorna. Detta kallas också för Exponering med Responsprevention. Här kan det vara så att vi utvecklar och tillämpar nya färdigheter för att hantera situationen, våra känslor och oss själva samt andra människor på ett nytt sätt. Ett exempel kan vara att vi övar på att uttrycka våra känslor istället för att söka försäkringar om vår hälsa. När vi arbetar engagerat med exponering och att avstå från flykt- och undvikanden leder detta i de allra flesta fall och för de flesta över tid till tydliga förbättringar kopplat till hälsoångesten.
Exponering är en vetenskap och en konst, och vi hjälper dig att designa och lägga upp exponeringen på ett sätt som gör att den har större sannolikhet att på sikt minska dina besvär med hälsoångesten. Du håller själv i taktpinnen, och vi stöttar och hjälper dig i att ta dig an processen på ett hållbart och konstruktivt sätt. Vi utvärderar kontinuerligt och hanterar bakslag och utmaningar i processen tillsammans.
Behandlingens avslutande fas
När vi arbetat förändringsinriktat med dina mål under en tid och du känner dig mer och mer självgående i processen går behandlingen in i avslutningsfasen. Nu är det framförallt fokus på att sammanfatta och planera för hur du kan fortsätta och bygga vidare på dina nya mönster. Här kan det finnas inslag av att nyorientera sig efter förändringen. Inte sällan glesar vi ut kontakten så att du får chansen att hantera eventuella bakslag och din situation över en längre tid med fortsatt stöd i behandling.
Har du andra frågor eller vill konsultera oss vidare
Hör gärna av dig med dina frågor kring behandling eller ring oss på telefonnummer 0760-175930.
Referenser
Asmundson, G. J., Abramowitz, J. S., Richter, A. A., & Whedon, M. (2010). Health anxiety: current perspectives and future directions. Current psychiatry reports, 12, 306-312.
Olatunji, B. O., Kauffman, B. Y., Meltzer, S., Davis, M. L., Smits, J. A., & Powers, M. B. (2014). Cognitive-behavioral therapy for hypochondriasis/health anxiety: a meta-analysis of treatment outcome and moderators. Behaviour research and therapy, 58, 65-74.
Axelsson, E., & Hedman-Lagerlöf, E. (2019). Cognitive behavior therapy for health anxiety: systematic review and meta-analysis of clinical efficacy and health economic outcomes. Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research, 19(6), 663-676.