KBT vid Tvångssyndrom, OCD

Vad är tvångssyndrom?

Tvångssyndrom (eller OCD, obsessive compulsive disorder) innebär att du lider av påträngande, oönskade bilder och tankar i huvudet som är svåra att bli av med och som skapar obehag – dessa kallas för tvångstankar. Detta gör att du undviker situationer där tankarna uppstår eller utför beteenden för att bli av med obehaget som tankarna skapar. Beteendena är svåra att sluta med.

Exempel på dessa beteenden kan vara att räkna, tvätta händerna eller gör en handling tills det ”känns rätt”. Successivt kan impulsen att utföra tvångsbeteendet bli svårare och svårare att gå emot och det tar mycket tid och energi från din vardag.

Olika typer av tvångshandlingar

Tvångsbeteenden förekommer i många olika skepnader och nyanser, vilket kan göra tillståndet svårt att upptäcka/diagnosticera. Man gör ibland en uppdelning mellan mentala ritualer/osynliga tvångshandlingar och synliga tvångshandlingar. Det är vanligt att dessa förekommer samtidigt. Mentala ritualer är saker du gör i huvudet som bara du kan se, exempelvis går igenom ett händelseförlopp, räknar eller ber en bön. Det kan också vara saker du gör med din uppmärksamhet – t ex känner efter i olika kroppsdelar. Synliga tvångsbeteenden är beteenden som är möjliga att se för andra människor, som exempelvis kolla att spisen är avstängd, tvätta händerna, undvika att gå på toaletter eller dubbelkollar med en vän att dörren verkligen är låst.

Några exempel på sub-typer av OCD

Det är inte ovanligt att ha problem inom flera av dessa områden om man har OCD. Det finns så många olika presentationer av problem inom OCD att det inte går att täcka alla i denna text. Hör av dig om du har frågor om tvångssyndrom.

  • Rädsla att göra misstag och eller skada andra. Detta tillstånd brukar ibland kallas ibland kontrolltvång, då det är vanligt att man lider av tidskrävande kontrollbeteenden och osäkerhet, ångest kopplade till sådant som kan ställa till med skada. Exempel på sådant som kan väcka tvångstankar är vassa föremål, elektriska apparater, hantering av hälsovådliga preparat, trafik/fordon, beslut, att göra andra besvikna och mycket mer.
  • Rädsla att skada sig själv, bli skadad eller sjuk. Vanligt med tvångstankar tankar om att ta sitt liv, få en allvarlig psykisk sjukdom, tappa kontrollen över sitt beteende, få en allvarlig sjukdom, hoppa el falla från hög höjd, köra bil. Tvångshandlingar kan t ex vara att söka information, söka försäkringar från andra, monitorering av det egna medvetandet- känslor och tankar, monitorering av andras reaktioner på en själv, upptagenhet och stor ansträngning kring att må bra, känna positiva känslor.
  • Relationell OCD, rOCD. Tvångstankar eller osäkerhet kring en relation eller kring partnern, det kan handla om ifall relationen är bra, ifall den kommer hålla i längden, ifall man älskar sin partner eller vice versa. Vidare kan det också fokusera mer på ifall partnern är tillräckligt intelligent, smart, attraktiv, rolig mm. Tvångshandlingar består ofta av tidskrävande utvärderingar och jämförelser. Det är vanligt med en stor mängd informationssökande och bekräftelsesökande från partner och andra. Vanligt med mycket monitorering av egna och partnerreaktioner i olika situationer, t ex sexuella situationer, i samtal, när man umgås med andra.
  • Tvångsproblem kopplat till en osäkerhet eller rädsla kopplat till den egna kroppen. Det kan röra sig om mer avgränsade delar av kroppen som upplevs defekta, eller som det finns osäkerhet kring. Detta problemområde beskrivs också som BDD, body dysmorphic disorder. Vidare kan det handa om rädslor, ångest kopplat till andning, sväljande, hjärnan, magen, avföring, könsorganen mm. Tvångshandlingar består ofta av frekvent checking av kroppen, monitorering av kroppsliga symtom eller kroppsdelar samt information- och försäkringssökande.
  • Tvångsproblem kopplat till tankar om smitta, smuts
  • Problem som drivs av att det ska kännas rätt
Anledningen till tvångsbeteenden

Tvångsbeteendets funktion är att lindra ångest och osäkerhet, se till att man inte kommer i kontakt med ångest över huvud taget eller att undvika att en katastrof sker. Ångesten uppkommer inte sällan av att du får en så kallad påträngande tanke, exempelvis ”tänk om jag kommer knuffa någon framför tåget”, ”tänk om jag använder kökskniven mot mitt barn”, ”tänk om jag körde på någon på vägen hem”, ”tänk om jag kommer bli smittat av HIV”. Påträngande tankar är alltså helt enkelt saker som man inte vill ska hända och som ofta är förbjudna – de refereras ibland även till som olusttankar eller tabutankar. Tvångsbeteenden används sedan för att ”neutralisera” dessa olusttankar, och beteendena är ofta ologiska (vilket personer med tvångssyndrom ofta är medvetna om). I grunden handlar alltså tvångsbeteenden om att bli kvitt obehag på kort sikt, vilket i sig är mänskligt och en av anledningarna till att vi människor överlevt alla dessa miljoner år.

Alla har påträngande tankar

Alla människor har då och då påträngande tankar. Det som ofta skiljer människor utan tvångssyndrom och de med tvångssyndrom är vikten man lägger vid tanken. Människor med tvångssyndrom tenderar att reagera starkare på dessa tankar och ta dem på större allvar. Exempelvis kanske de tänker att “om jag tänker på det här kommer jag att göra som jag tänker” eller ”eftersom att jag tänker detta vill en del av mig utföra det, eller vill att det ska hända”, vilket egentligen inte är sant. En tanke är bara en tanke.

Vad händer i kroppen?

När en tvångstanke dyker upp skapas ett kraftigt obehag. Detta obehag kallas för kamp- flyktresponsen. Denna respons har funnits med människan i alla tider och föddes ur behovet av att kämpa eller fly undan exempelvis farliga djur. I dag är farliga djur inte lika vanligt i vårt moderna samhälle, men kamp-flykt-responsen finns fortfarande kvar. Och när du får en olusttanke sätts alltså denna respons igång i kroppen i onödan – då en egentlig livsfara inte finns. Man kan likna detta med en brandvarnare som börjar tjuta av matos, inte av en faktisk brand.

kroppsliga reaktioner på tvångstankar

Vanliga symtom på denna kamp/flyktrespons är:

  • Muskelspänningar
  • Darrningar
  • Yrsel
  • Andnöd
  • Hjärtklappning
  • Torr i munnen
  • Koncentrationssvårigheter.

Responsen upplevs alltså som obehaglig på grund av dessa symtom, vilket gör att vi vill bli av med den – men den är i grunden helt ofarlig. Det är också detta som gör att tvångsbeteenden tenderar att öka under stress och obehag i kroppen, även om du inte haft en konkret tvångstanke. Du kan alltså känna att du behöva utföra ett tvångsbeteende om du sovit dåligt, är stressad på jobbet eller bråkat med din partner. För själva ångesten och obehaget i kroppen blir en signal för att utföra beteendena.

Hur hjärnan lär sig att utföra tvång

Anledningen till att du oftast behöver utföra mer och mer tvång, och på fler och fler ställen är för att hjärnan lär sig koppla ihop saker med ångest, och sedan behöver tvångsbeteenden göras. Om du exempelvis känner ångest och håller i din TV-dosa, kan TV-dosan i sig bli förknippad med ångest – och gör att du exempelvis behöver höja och sänka volymen 4 gånger innan det ”känns rätt”. Ett annat exempel är att din lokala affär kopplas ihop med ångest, vilket gör att du behöver utföra en mängd tvångsbeteenden när du ska handla. Vidare kan detta sprida sig till andra sammanhang också, exempelvis att du behöver höja och sänka volymen även när du är hos din kompis, eller att du också får ångest när du är på en annan mataffär – detta kallas för att det skett en generalisering.

Hur utförandet av tvångsbeteenden blir en ond cirkel

Anledningen till att du fortsätter att göra dessa tvångsbeteenden, trots att förnuftet säger åt dig att det inte behövs – är för att det ger en ögonblicklig ångestreducering – du blir av med obehag. Den här lilla ångestreduceringen du får gör att det är värt att utföra tvångsbeteendet. Med detta i bakhuvudet är dina tvångsbeteenden rimliga. MEN, på lång sikt gör detta tyvärr bara att tvånget blir värre, och du kommer behöva göra mer och mer tvångsbeteenden för att få samma ångestlindring. För varje gång du utför ett tvångsbeteende tänker din hjärna ”Vilken bra strategi du hittade där, det här måste du göra mer av varje gång du känner obehag” – och alltså behöver du fortsätta om och om igen. På lång sikt är det sannolikt att detta kommer ta mer och mer energi och tid från din vardag och påverka din livskvalitet och dina relationer negativt.

Hur gör vi för att bli av med tvångssyndrom?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som visat sig fungera bäst för att bli kvitt sitt tvångssyndrom. Där använder man sig av behandlingsmetoden som kallas Exponering med Responsprevention, vilket går ut på att utsätta sig för obehag – utan att göra något alls för att bli av med det. Detta innebär alltså att utsätta sig för situation som väcker obehag och tvångstankar, utan att använda sig av sina tvångsbeteenden. Detta lär oss på sikt att det inte är nödvändigt att genomföra tvångsbeteenden för att bli av med ångest, utan att ångesten går över av sig självt och att den går att tolerera. Genom systematisk exponering under en längre tid kommer ångesten att minska, och efter hand kan tvångstankarna också minska i frekvens. Det kommer ta tid i början och upplevas som ett stort risktagande, och behandlingen är jobbig och krävande. Men kom ihåg att belöningen finns inom räckhåll.

Hur lång är en KBT behandling av OCD, tvångssyndrom?

Behandlingsomfattningen vid tvång kan variera från ca 10-12 behandlingstillfällen till det tredubbla. Det är vanligt med inslag av längre sessioner (90 minuter), då förlängd exponering tillsammans med terapeut har visat sig som ett hjälpsamt inslag i behandling.

Exponering med responsprevention vid tvång kan ge ökad livskvalitet