Vad är misofoni?

Misofoni, betyder bokstavligen “hat mot ljud”, och har uppmärksammats som ett kliniskt problem sedan början på 2000-talet. Det innebär att reagera starkt känslomässigt och kroppsligt på särskilda ‘trigger-ljud’. 

I typfallet handlar det om att ljudet från när andra äter eller andas väcker starka känslor av panik, äckel och/eller ilska mot personen i fråga. Ofta förekommer hjärtklappning, kroppsliga anspänningar och flyktimpulser.

Även andra mänskligt producerade ljud kan anta en triggande kvalitét, t ex klickande på en penna, knappande på en dator. Med tiden kan reaktionerna ibland även spridas till visuella, rörelse- eller lukrelaterade ledtrådar, så som doften av mat, munrörelser eller kroppsrörelser. Vanligt är även att en stark negativ förväntan och orosbeteenden kopplas till särskilda stimuli som är förknippade med reaktionerna, t ex mat som utlöser tuggljud eller att en viss person börjar pratar.

Misofoni bär likheter med både andra ljudrelaterade problem så som tinnitus, hyperakusis och fonofobi, men också OCD och andra OCD-relaterade problem så som tics och derma- / trichotilliomani. Problemet kan debutera hastigt. Inte sällan sker debut i tonåren, men kan vara både tidigare och senare. Graden av besvär kan ibland försvinna av sig självt, men detta är mindre vanligt än att de håller sig på samma nivå, eller försämras. Problemen kan ofta hänga med under tiotals år. De fåtal studier som undersökt prevalensen vi kunnat hitta indikerar att ca 5% av befolkningen skulle kunna vara berörd.

Vilka problem för misofoni med sig?

Då reaktionen väcks lättare i familjära situationer och kan leda till stor stress och stora svårigheter att umgås med sina vänner och familj. Många gånger börjar situationer där ljuden kan förekomma helt eller delvis att undvikas. Ibland utvecklas dysfunktionella strategier för att hantera problemet som innebär stor ansträngning eller eskalering av känslor. Problemet väcker därtill ofta stora skuld- och skamkänslor, och kan öka risken för att utveckla depressioner. 

Hur går KBT-behandling för misofoni till?

Efter bedömning och kartläggning av problem, sekundära problem, livssituation och önskad förändring kan KBT-behandling inledas (med en medvetenhet om de aktuella bristerna i kunskapsläget, se nedan). 

Behandling anpassas till den individuella problembilden och målsättningen, men innehåller ofta färdighetsträning kopplat till känslor, tankar och känsloreglering, uppmärksamhet och självreglering. Det finns ofta inslag av exponering och beteendeexperiment där man frivilligt och gradvis närma sig situationer och de triggande stimuli som undviks, med syfte att lära sig hantera situationen bättre och på sikt förändra upplevelse av triggande ljud/stimuli på ett sätt som ökar toleransen för dessa och de sammanhängande situationerna.

Kunskapsläget för KBT-behandling vid misofoni 

Tyvärr finns det endast caserapports och ett fåtal RCT-studier som jämför KBT vid misofoni. Det gäller både unga och vuxna. Det finns därmed viss osäkerhet kring om och hur effektivt KBT är, även om kunskapsutvecklingen går fort framåt. De studier som faktiskt har gjorts, och våra egna kliniska erfarenheter i arbetet med klienter, är att KBT-behandling kan vara effektivt.

Hör gärna av dig till oss med dina frågor eller om di vill boka tid. 

Referenser 

Jager, I. J., Vulink, N. C., Bergfeld, I. O., van Loon, A. J., & Denys, D. A. (2021). Cognitive behavioral therapy for misophonia: A randomized clinical trial. Depression and anxiety, 38(7), 708-718.

Rappoldt, L. R., van der Pol, M. M., de Wit, C., Slaghekke, S., Houben, C., Sondaar, T., … & Utens, E. M. (2023). Effectiveness of an innovative treatment protocol for misophonia in children and adolescents: Design of a randomized controlled trial. Contemporary Clinical Trials Communications, 33, 101105.

Jakubovski, E., Müller, A., Kley, H., de Zwaan, M., & Müller-Vahl, K. (2022). Prevalence and clinical correlates of misophonia symptoms in the general population of Germany. Frontiers in psychiatry, 13, 1012424.

Aazh, H., Landgrebe, M., Danesh, A. A., & Moore, B. C. (2019). Cognitive behavioral therapy for alleviating the distress caused by tinnitus, hyperacusis and misophonia: current perspectives. Psychology research and behavior management, 991-1002.

Potgieter, I., MacDonald, C., Partridge, L., Cima, R., Sheldrake, J., & Hoare, D. J. (2019). Misophonia: A scoping review of research. Journal of clinical psychology, 75(7), 1203-1218.

Schröder, A. E., Vulink, N. C., van Loon, A. J., & Denys, D. A. (2017). Cognitive behavioral therapy is effective in misophonia: An open trial. Journal of Affective Disorders, 217, 289-294.