PAT har utvecklats av forskargruppen runt Michelle Craske och är en relativt ny KBT behandling som kan hjälpa den som har problem med låg positiv affekt eller anhedoni. Nedan läser du mer om vad PAT är, hur en behandling går till och för vem metoden passar. Vi går även igenom vad du kan förvänta dig av en behandling och beskriver dess evidensläge. Mer om PAT finner du i vår blogg där vi återkommande skriver om fältet. Jobbar du med psykologisk behandling eller är intresserad av PAT av professionella skäl så kan du ta del av vårt nyhetsbrev om PAT och närliggande ämnen. Meddela ditt intresse till m.syk@kbtstruktur.se

Vad är PAT, Positiv affektterapi?

Positiv affektterapi har utvecklats av forskargruppen kring Michelle Craske och Alicia Meuret. Behandlingen testades som en “ny intervention” i en randomiserad vetenskaplig studie 2019 (Craske et al, 2019). Det har sedan dess tillkommit ett flertal studier där resultaten från den första studien replikerats.

Metoden går i korthet ut på att minska problem till följd av låg förekomst av positiva känslor. Något som är vanligt vid t ex depressioner men också, kanske mer oväntat ångestproblem samt problem med trauma och ätstörningar – och det har visat sig vara ett problem som de traditionella behandlingarna ofta inte hjälper så bra med, trots att det ofta är förknippat med tydliga effekter på livskvalitet och funktionsförmåga.

Den bakomliggande teorin för vad som vidmakthåller problem med positiva affekter är kopplade till deras neurobiologiska association med belöningssystemet. Särskilt det som rör viljan till belöning (wanting), upplevelsen av belöningar, att känna sig belönad (liking) och inlärningsprocesser kopplat till belöning (learning). Behandlingens olika delar är därför utformade för att stärka delar av belöningssystemet som driver positiva affekter och beteendemönster som gör att vi kan känna positiva känslor oftare, starkare och lättare. Det är viktigt att förstå att behandlingen inte handlar om att ersätta negativa känslor och tankar med positiva. Utgångspunkten är att både positiva och negativa känslor har viktiga roller att spela, men att denna behandlings huvudfokus är riktat mot närvaron och frånvaron av de positiva känslorna.

För vem passar positive affect therapy?

Behandlingen passar den som upplever problem med låg positiv affekt eller anhedoni. Lite enklare beskrivet passar behandlingen den som har svårt att känna positiva känslor, driv och engagemang. Ibland märks detta som en likgilitighet till det som händer i livet, ibland mer som en passivitet eller låg aktivitetsnivå. Ofta finns svårigheter att själv ta initiativ på ett flertal livsområden. Vid sidan av dessa problem kan finnas andra problem, t ex med ångest, trauma, stress eller depressioner. Det utgör inget hinder för behandling. Den forskning som är gjord tyder på att även dessa problem kan förbättras vid PAT-behandling.

Hinder för behandling med PAT

När det gäller psykiatriska problem, psykisk ohälsa är det framförallt problem med substansberoende, mer allvarliga former av suicidalitet eller psykossjukdomar som ger skäl till andra prioriteringar gällande behandling.

Vår inledande kartläggning handlar också om att slå vakt om att den aktuella livssituationen och timingen är rätt för behandling. Pågående stora livsförändringar, kriser eller sådant som i stor utsträckning stör möjligheten till ett tillräckligt starkt, kontinuerligt och uthålligt fokus på behandlingen kan göra att vi rekommenderar andra åtgärder i första hand. Sådant som behöver värderas kan vara t ex pågående separation från partner, större problem i familjelivet eller med hälsan samt problem kopplat till boende eller ekonomi.

Hur går en behandling till?

En behandling inleds alltid med en kartläggning och bedömning av den samlade problembilden och önskade förändringen. Positiv affektterapi (PAT) har uppvisat goda resultat i vetenskapliga studier av god kvalitet, men den totala mängden studier och tillämpningar är ännu begränsad jämfört med andra behandlingsupplägg. Det kan därför ibland vara rekommenderat att först fokusera på ett annat problem, och därefter utvärdera om behov av PAT behandling kvarstår. PAT-behandling kan också vara en rekommenderad första insats, och särskilt i de fall där problemen med anhedoni och låg positiv affekt bedöms vara det centrala problemområdet eller motorn i problemen. Forskning på PAT har inkluderat personer som haft problem med låg positiv affekt en blandning av psykiatriska problem, t ex olika ångest-, trauma- och depressionsproblem.

Ett informerat beslut kring behandling tas med kartläggningen i beaktande, och utöver metodens egna inneboende flexibilitet kan anpassningar av behandlingsupplägget göras med hänsyn till dina behov. Allt detta har vi en dialog om med den som vill genomföra behandling.

Behandlingens omfattning

Behandlingen består av olika delar och moment som genomförs under en begränsad tid. Inkluderat alla delar är standard behandlingslängden 15 sessioner under lika många veckor. Metoden rekommenderar dock individanpassningar kring innehållet, så behandlingen kan i praktiken ligga i intervallet 8-20 sessioner.

Behandlingens innehåll

Behandlingens teoretiska utgångspunkter som beskrevs ovan ligger till grund för innehållet i behandlingen, och alltså det du och din psykolog kommer att ha i fokus under dina besök på mottagningen. För att få ut så mycket som möjligt av behandlingen kommer du att med vägledning av din psykolog bibehålla fokus på dessa saker mellan dina besök, vilket framförallt stöds av övningar och hemuppgifter i kombination med reflektion, läs mer om detta nedan.

Hur ser ett möte ut under behandlingen?

Mötet inleds med en uppföljning av situation och mående med särskilt fokus på hur du arbetat med dina hemuppgifter. Vi intresserar oss särskilt för vad som varit effektivt sett till att stärka dina upplevelser av positiva känslor och belöning, och fångar även upp och addresserar problem och utmaningar.

Därefter introduceras en ny färdighet, där målsättningen är att du både får en teoretisk förståelse kring färdighetens “vad, hur och varför”. Vi övar tillsammans, och du får då en praktisk erfarenhet som kompletterar den teoretiska förståelsen.

Sessionen avslutas med att tillsammans arbeta fram en plan för hur ditt arbete till nästa gång ska se ut, och vilka strategier eller hjälpmedel vi kan använda för att färdighetsträning ska bli av och vara så kvalitativ som möjligt. Förhoppningen är att du går ifrån sessionen stärkt och motiverad att fortsätta övandet med både tidigare och aktuellt ny färdighet.

En översikt av färdigheterna i PAT-behandling

Under behandlingens introduktionsfas kommer du att göra medvetenhetsträning som syftar till att stärka din medvetenhet om, och förmåga att känna igen och beskriva positiva känslor. Ytterligare en viktig del av medvetenhetsträningen är att göra dig mer nyfiken, och mer skicklig på att märka när din sinnesstämning/humör förbättras – för att kunna dra viktiga slutsatser om vilka situationer, förhållningssätt och handlingar som är kopplade till positiva känslor och belöning.

Behandlingens första fas fokuserar på att bli bättre på att designa och genomföra aktiviteter som kan vara belönande. Förutom att detta är en viktig kugge i ett reaktivt och välfungerande belöningssystem, så skapar det också fler möjligheter för dig att tillämpa behandlingens färdigheter. I första fasen går vi även igång med en av dessa: Savouring. Savouring-träning utvecklar din förmåga att ta in och absorbera belöningar på ett sätt som ökar intensiteten och förlänger effekten av positiva känslor/belöningar.

I behandlingens andra fas använder vi oss av det momentum som byggts upp för att fördjupa tre mer kognitiva färdigheter som syftar till att ytterligare stärka din förmåga att rikta dig mot positiva/belönande aspekter av tillvaron. Du får öva på att hitta ljuspunkter vid motgångar och att ta ägarskap kring framgångar och när bra saker händer genom att tydligare se kopplingen till dina handlingar och inflytanden. Vidare övar vi på att se fram emot situationer behäftade med osäkerhet/ovisshet, ja till och med när du upplever att situationen väcker negativa känslor. Allt detta leder till att fler av dina händelser och stunder kan ge upphov till positiva känslor.

Under behandlingens tredje fas provar vi, helt i linje med både modern forskning och långlivad kulturell visdom, på olika praktiker som kan öppna dörren till, och utveckla fler delar av ditt belöning- och känslosystem. Det handlar om kapaciteten att känna positiva känslor mot andra – och inte minst oss själva; så som glädje, kärlek och värme. Du ökar din förmåga till generositet och tacksamhet. Dessa praktiker har stor potential att öka och breddar spannet för din positiva känslor, särskilt om du fortsätter denna resa under behandlingens sista del och låter de bli en integrerad del av din identitet.

Avslutande fas i behandlingen går ut på att summera behandlingen, förbereda förutsättningar som underlättar att du fortsätter tillämpa det du lärt dig och särskilt det som fungerat allra bäst för dig, vi hanterar kanske något bakslag/motgång – om inte så förbereder vi oss mentalt och praktiskt så att ofrånkomliga nedgångar kan hanteras så hjälpsamt som möjligt utifrån behandlingens principer.

Vad krävs av dig i behandlingen?

Behandlingens idé är att stärka belöningssystemet genom uppbyggnaden av olika färdigheter, beteendemönster och vanor. En viktig del av detta handlar om att öva färdigheterna och integrera dem i din vardag. Behandlingen använder sig därför, precis som i traditionell KBT av:

• arbete mellan sessionerna, sk hemuppgifter
• självmonitorering – till exempel att med papper och penna skriva ner hur du kände före- och efter en övning eller aktivitet.
• uppföljning och problemlösning av ditt arbete med behandlingen

Ytterligare en sak som krävs av dig är inställningen att den här behandlingen kan ha någonting att lära dig, och att våga ta reda på vad det i så fall är. Vissa delar av behandlingen kommer att kännas svårare att ta till sig, andra lättare. Några kanske till om med spontant väcker misstro eller negativa känslor. Det är viktigt att vi så gott det går ändå ger de olika delarna en chans, och är villiga att ompröva förutfattade meningar.

En särskild utmaning kan vara just fokuset på de positiva känslorna, även när det finns negativa känslor, svårigheter och lidande. Syftet med behandlingen är inte att radera ut allt i livet som är tungt och svårt, eller att tränga undan smärta, rädslor och sorg. Idén är att öva på att skapa utrymme för fler upplevelser – och att för att kunna träna på uppreglerandet av positiva känslor och stärkandet av belöningssystemet – så är också det vi behöver ge mest plats i behandlingen.

Här kan du läsa mer om hur du får ut så mycket som möjligt av en behandling hos oss.

Farmakologisk behandling och PAT

Farmakologisk behandling för depression, ångest eller liknande innebär inte något hinder för behandling. Dock rekommenderas, i den mån det är möjligt, att eventuella medicineringsförändringar görs i god tid innan behandlingen inleds. Det kan vara bra att veta att en del psykofarmakologisk behandling har anhedoni som biverkning. Tag hjälp av din utskrivande läkare för att värdera om så kan vara fallet för dig.

Vetenskapen bakom PAT

Positiv affekt terapi är en metod som utvecklats av forskargruppen kring Michelle Craske. En viktig startpunkt var resultaten av decennier av forskning på KBT-behandling – att problem med positiv affekt, och sk anhedoni, tyvärr ofta varit kvardröjande problem efter i övrigt framgångsrik behandling för depression och ångest. Omvänt verkar också individer med dessa problem inte svara lika bra och starkt på de vanliga behandlingsprotokollen. Detta väckte tanken att dessa problem kanske är någonting som behöver addresseras i sig självt?

Metoden PAT bygger på grundforskning om nervsystemet, affekter och annan forskning på KBT-behandling. Detta bekräftas även av att andra kliniska metoder för behandling av låg positiv affekt och många gånger delar utgångspunkter och fokus för interventioner.

Hur ser det vetenskapliga stödet ut för PAT som behandling?

Utöver en gedigen vetenskaplig grund så behöver en behandling testas specifikt och för en särskild population för att med säkerhet kunna sägas fungera. Detta görs i olika typer av studier beroende på syfte. Inom hälso och sjukvården har så kallada randomiserade och kontrollerade studier, RCT studier, ett högt anseende. Detta upplägg innebär att man i en och samma studie delar upp en grupp med deltagare av en viss målgrupp slumpmässigt i två grupper. Därefter får den ena ta del av den metod man vill undersöka – och den andra får ta del av den intervention man vill jämföra sig med. Det anses då gå att dra bättre slutsatser om att det är behandlingen som orsakat skillnaden.

När det samlade vetenskapliga stödet, sk evidensen, för en behandling bedöms behöver även andra parametrar värderas. Till exempel hur många studier som finns, ifall grund och teori kopplat till behandlingen i sig har ett vetenskapligt stöd och om metoden fungerar under de betingelser där de är tänka att användas (t ex på en allmänpsykiatrisk mottagning, vårdcentral eller inom företagshälsovård).

Randomiserade kontrollerade studier av PAT

Craskes forskargrupp har genomfört tre RCT-studier, med 96 (2019) respektive 85 (2023) samt 98 deltagare (2026). I var och en av dessa studier har dessutom jämförelsen varit en slags KBT behandling (med fokus på negativ affekt). I samtliga studier har PAT haft en säkerställt bättre effekt för de primära utfallsmåtten (exempelvis positiva känslor, depression, ångest och klinisk status), vilket innebär att meningsfulla skillnader på gruppnivå mellan de som fått PAT och de som fick annan psykologisk behandling, har funnits vara statistiskt säkerställda. Det finns ytterligare relevanta RCT studier, som också påvisat effekt (Bryant et al, 2022; Liang et al, 2025).

Sammantagen bedömning av det vetenskapliga underlaget

PAT behandling har i upprepade RCT studier visat effekt för personer med låg positiv affekt, ångest- och depressionssymtom jämfört med behandling mer jämförbar med traditionell KBT.

PAT behandling är uppbyggt av delar som dels återfinns inom andra interventioner som visat lovande resultat vid problem med låg positiv affekt – och andra delar som ingår i KBT-behandling med gedigen evidens för andra känslorelaterade problem.

PAT bygger på en idé om att brister/obalanser i belöningssystemets fungerande ligger till grund för problemen med låg positiv affekt, och att detta går att träna upp. Grundforskningsresultaten kring att belöningssystemet skulle kunna vara involverat i problem med låg positiv affekt och anhedoni är väl belagt. Vad gäller idén om att behandlingen stärker olika delar av belöningssystemet så är kunskapen tunnare. Det finns en del studier som tyder på det, men studierna är ganska få och resultaten är lite spretiga. Man har till exempel sällan lyckats fångat förändringen av belöningssystemet med fysiologiska och beteendemässiga mått, utan ofta endast med självskattningar från patienter. Här behövs fler studier.

Antalet studier är totalt sett ganska få, och mestadels från samma forskargrupp. Fler studier är planerade, men ännu inte genomförda och publicerade.

Med hänsyn till detta resonerar vi som följer angående behandling med PAT:

1. Det finns ett problem med låg positiv affekt/anhedoni, och inget annat problem som bedöms viktigare att fokusera på.
2. Det finns en preferens, önskan och intresse att genomföra behandlingen
3. Det finns förutsättningar för att genomföra behandlingen med gott engagemang
4. Behandlingen inleds med en medvetenhet om den i delar begränsade evidensen.

Referenser

McAuley, S., & Kangas, M. (2025). An evaluation of psychological interventions targeting positive affect in the treatment of anhedonia: a systematic review. Clinical Psychologist, 29(2), 216-232.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 91(6), 350.

Meuret, A. E., Rosenfield, D., Wang, E., Hough, C. M., Ritz, T., & Craske, M. G. (2026). Positive affect treatment for depression, anxiety, and low positive affect: a randomized clinical trial. JAMA Network Open, 9(4), e267403.

Craske, M. G., Dunn, B. D., Meuret, A. E., Rizvi, S. J., & Taylor, C. T. (2024). Positive affect and reward processing in the treatment of depression, anxiety and trauma. Nature Reviews Psychology, 3(10), 665-685.

Bryant, R. A., Dawson, K. S., Keyan, D., Azevedo, S., Yadav, S., Tran, J., … & Harvey, S. (2022). Effectiveness of a videoconferencing-delivered psychological intervention for mental health problems during COVID-19: a proof-of-concept randomized clinical trial. Psychotherapy and Psychosomatics, 91(1), 63-72.

Liang, H., Xiang, Y., Long, Y., Jian, L., & Zhang, L. (2025). Effectiveness of an online positive affect treatment targeting reward sensitivity in reducing depressive symptoms among college students: A randomized controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 104947.

Keren, H., O’Callaghan, G., Vidal-Ribas, P., Buzzell, G. A., Brotman, M. A., Leibenluft, E., … & Stringaris, A. (2018). Reward processing in depression: a conceptual and meta-analytic review across fMRI and EEG studies. American Journal of Psychiatry, 175(11), 1111-1120.

Nielson, D. M., Keren, H., O’Callaghan, G., Jackson, S. M., Douka, I., Vidal-Ribas, P., … & Stringaris, A. (2021). Great expectations: A critical review of and suggestions for the study of reward processing as a cause and predictor of depression. Biological psychiatry, 89(2), 134-143.