Problemen med eller till följd av vanliga former av huvudvärk, t ex migrän eller spänningshuvudvärk går ibland att lindra eller bättre hantera med hjälp av psykologisk behandling, exempelvis KBT eller ACT; eller andra beteendeinterventioner, ofta använda i psykologisk behandling, till exempel medveten närvaro- eller avslappningsträning. Längre ner kan du läsa mer om dessa, vad du kan förvänta dig och hur det går till.

Metoderna omnämns återkommande i nationella medicinska riktlinjer i Europa, UK och USA, oftast som ett rekommenderat eller möjligt tillägg till farmakologisk behandling, även om värderingen av evidens och styrkan i rekommendationer varierar. Metaanalyser av dessa behandlingar visar på att dessa behandlingar i randomiserade, kontrollerade studier har betydelsefulla effekter på t ex frekvens av huvudvärksepisoder, funktionsnivå och livskvalitet.

Vad är migrän?

Migrän är ett specifikt huvudvärksproblem som ofta kommer som ett intensivt anfall och normalt sett varar någonstans mellan 4 timmar och tre dygn. Under anfallet förekommer måttlig till svår huvudvärk, som kan vara ensidig och pulserande. Huvudvärken försämras vid rörelse och fysisk aktivitet och kan innebära ljud- och ljuskänslighet och illamående med kräkningar. En del får också vad som brukar kallas “aura”, vilket är förändringar av synen eller känselupplevelser. Ofta finns det en förkänningsfas innan anfallet kommer, med mer eller mindre subtila tecken på att det kan vara på väg. Efter ett anfall följer ofta “efterkänningar” i form av exempelvis mer ospecifik huvudvärk, utmattning och koncentrationsproblem. Problemen kan variera, men en frekvens på ett anfall i månaden är inte ovanligt. Migränproblemen kan förvärras och utvecklas till ett mer kroniskt tillstånd.

Då huvudvärk kan uppstå av många olika skäl är det viktigt att somatiskt utreda problemen. En migrändiagnos kan fastställas först efter 5 konstaterade migränanfall, och när andra möjliga förklaringar har uteslutits.

Hur skiljer sig migrän och spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk är en vanlig form av huvudvärk med mild till måttlig smärta som kan upplevas som ett molande eller tryckande, som ett band runt huvudet eller en tight mössa. Den är oftast tvåsidig. Den förvärras inte av fysisk aktivitet och kan sitta i kortvarigt, ca 30 min eller långvarigt: upp till en vecka. Den farmakologiska behandlingen av dessa huvudvärksformer skiljer sig, varför det är viktigt att diagnostiken blir rätt. Ibland kan migrän och spänningshuvudvärk förekomma samtidigt. Psykologisk, och beteendeinriktad behandling för tillstånden är dock överlappande.

Hur påverkas man av migränproblem

Migrän har potentiellt en stor negativ inverkan på livet, innebär en förlust av livskvalitet och finns på WHO’s top 20-lista över orsaker till funktionsnedsättning.

Dels innebär tillståndet i sig självt en oförutsägbart lidande i samband med anfall, men också mer sekundära negativa effekter som kan komma av att man behöver ställa in planer och ansträngningar som har att göra med att komma i fas efteråt. Dessa effekter kan drabba både arbete, privatliv och fritid.

Migrän är associerat med ett flertal psykiska problem, så som ångest och depressioner. Så många som en fjärdedel av alla med migrän har sådana besvär. Detta kan jämföras med ungefär 4-10% i normalpopulation. Dels kan det finnas en gemensam sårbarhetsfaktor som förklarar detta, men sannolikt kan också en del förklaras av att förhållningssätt, reaktioner och beteendemönster kopplat till själva migränet medför problem med nedstämdhet eller ångest. Ett exempel på detta kan vara att ignorera tecken på migrän för att inte missa något viktigt på jobbet, eller att oroa sig excessivt över att få ett migränanfall, när man till exempel har mycket att göra.

Riktlinjer för handläggning av migrän

Psykologiska och beteendemedicinska interventioner, särskilt kognitiv beteendeterapi, avslappning och biofeedback, har evidens för preventiv behandling av migrän. Rekommendationsstyrkan varierar betydligt mellan internationella riktlinjer. Den tyska riktlinjen rekommenderar KBT som preventiv behandling, medan amerikanska riktlinjer ger starkt stöd för KBT, biofeedback och avslappning. Nederländska och brittiska riktlinjer är mer restriktiva och ger inte en generell rekommendation för KBT vid migrän. 

Psykologiska och beteendeinriktade behandlingsmetoder för migrän

Generella interventioner som rekommenderas

Dessa ingår som en del i de flesta icke-farmakologiska behandlingsmetoder.

• Lära sig mer om migrän
• Kartläggning och ökad medvetenhet om huvudvärksutlösare. De vanligaste är: dålig sömn, ljud/ljus och lukter, stress, vissa livsmedel, hormoner.
• Reducera exponering för triggers
• Förbättrad anfallskontroll och följsamhet avseende medicinering

KBT, Kognitiv beteendeterapi

Det är en beklaglig missuppfattning att psykologisk behandling med KBT skulle utgå från att huvudvärken beror på psykiska problem. Utgångspunkten är istället den dominerande inom forskningen – att migrän påvkeras och styrs av en samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Målet med behandlingen blir då dels att identifiera och förändra relevanta beteendemönster, färdigheter och förhållningssätt kopplat till tankar, känslor, migränproblemet och faktorer som påverkar detta, och dels att behandla samtidiga psykiska problem till följd av ångest, depressioner mm. Det kan t ex handla om att förändra beteenden i relation till olika aspekter av stress- och återhämtning, sömn, självomhändertagande och känsloreglering. Det finns vetenskapligt förankrade smärtmodeller som visat på hur onda cirklar kan etableras över tid vid rädsla-undvikande och negativa förväntningar-negativa känslor och eskalerande beteenden (exv katastrofering) i relation till smärtproblem över tid.

ACT, Acceptans och commitment-terapi

Är en annan slags KBT-behandling som lägger fokus på utvecklandet av acceptans- och närvaroinriktade strategier, förhållningssättet till migränproblemen och associerade tankar/känslor samt balansen mellan acceptans och förändring.

Avslappningsträning

Muskelavslappning.

Som ofta syftar till att utveckla en bättre kroppskännedom och förmåga att sänka muskelspänningen i kroppen i vardagen. Innebär ofta systematisk träning på olika former av muskulär avslappning, på kortare och kortare tid samt i mer och mer utmanande vardagssituationer.

Andningsträning.

Ofta en del av muskelavslappningsträningen och som innefattar träning av avslappnande andningsmönster som aktiverar diafragma.

Biofeedback

Innebär systematisk träning av att påverka fysiologiska processer som i sin tur kan öka eller minska risken för migrän; t ex stress, muskelspänning eller aktivering i nervsystemet. Detta åstadkoms genom monitorering av olika fysiologiska signaler, vanligtvis elektrisk aktivitet i muskler, hjärtrytmvariabilitet eller hudtemperatur – i kombination med träning av att påverka dessa, t ex vid en plötslig höjning.

Vad kan jag förvänta mig av en psykologisk behandling

I korta drag kan med genomgången behandling hoppas på en viss minskning av migränfrekvenser, en minskad funktionsnedsättning kopplat till migrän, förbättringar avseende psykisk ohälsa och livskvalitet. Det finns en del som tyder på att du kan bli bättre på att ta hand om dig själv, hantera din migrän och belastningar och stress livet och känna dig mindre påverkad och hindrad av dina migränproblem. Du kan läsa mer om källorna för detta nedan.

Treadwells metaanalys (2024) inkluderade 50 RCT-studier för vuxna med totalt ca 6000 deltagare, konkluderar att interventioner som innefattar CBT, avslappningsträning, mindfulnessinriktade interventioner kan minska frekvensen av migrändagar och migränrelaterad funktionsnedsättning.

Liknande resultat återfinns också i Marie Perssons avhandling (2026) som inkluderar studier som innefattar internetförmedlad psykologisk behandling med KBT/ACT för personer med migrän inom primärvården rapporterade följande resultat för en av sina RCT-studier: Den longitudinella effektstudien visade signifikant skillnader mellan I AM (internetförmedlad psykologisk behandling) och TAU-gruppen (sedvanlig behandling på vårdcentral) på variablerna smärtintensitet, sjukdomsbörda och psykisk hälsa och välbefinnande. Inom I AM gruppen var det en signifikant skillnad vad gäller migrändagar.

Utifrån intervjuer med patienterna i Maries pilotstudie framkom att deltagarna inte längre kände sig isolerade och såg på sitt migränproblem som mindre hotfullt. De utvecklade större självmedkänsla och en mer avslappnad attityd till sina problem med migrän och migränanfall. Det framkommer att de upplever att de blivit mer skickliga i att tolka sina signaler kopplade till migrän och huvudvärk.

Det nämndes av en deltagare att den inte längre tillät migrän kontrollera livet, och en annan beskrev att den börjat kunna visualisera en minskad påverkan av migrän. En tredje deltagare tyckte att den hade lärt sig att hantera sin stress och hjärna bättre. Många nämnde att de infört nya rutiner så som att ta pauser och blivit bättre på att sätta gränser och prioritera sina egna behov.

Hur går en psykologisk behandling till hos oss på KBT Struktur?

Vi inleder med en kartläggning av de problem du upplever, din livssituation och din önskade förändring. Efter kartläggning och dialog föreslår vi en eller flera möjliga behandlingsplaner eller andra insatser. Behandlingsplanen byggs på tillgänglig evidens i kombination med vår klinisk erfarnehet och din unika situation och preferenser/önskemål. Behandlingens innehåll är alltid anpassat efter dina specifika problem och mål, men innefattar ofta närvaro och medvetenhetsträning, ökad förståelse för vilka beteenden, förhållningssätt och behandlingstekniker som kan praktiseras för minskade problem med migrän och huvudvärk, olika övningar kopplat till detta. Behandlingen är en process och problemlösning kring hinder och utmaningar samt utvärdering av förändring och önskade effekter sker löpande. Läs gärna vidare på vår sida om hur du får ut så mycket som möjligt av din behandling.

Kontakta oss om du vill veta mer

Det går fint att boka en kostnadsfrikonsultation eller ett första besök i en bedömning med syfte att komma fram till om och hur psykologisk behandling kan hjälpa dig.

Referenser

Sullivan, A., Cousins, S., & Ridsdale, L. (2016). Psychological interventions for migraine: a systematic review. Journal of neurology, 263(12), 2369-2377.

Treadwell, J. R., Tsou, A. Y., Rouse, B., Ivlev, I., Fricke, J., Buse, D. C., … & Mull, N. K. (2025). Behavioral interventions for migraine prevention: a systematic review and meta‐analysis. Headache: The Journal of Head and Face Pain, 65(4), 668-694.

Persson, M. (2026). Acceptansbaserad kognitiv beteendeterapi via internet för frekvent migrän i primärvården: Utveckling och utvärdering av en komplex intervention.