Flygfobi, eller stark rädsla för att flyga är en relativt vanlig rädsla som precis som många andra rädslor kan förekomma med olika grad av intensitet och försämrad funktionsförmåga. Särskilt hämmande blir flygfobi i kombination med ett yrke eller privatliv som ofta och återkommande kräver längre resor.
Hur ser rädslorna vid flygfobi ut?
Det är lätt att tro att flygfobi alltid är kopplad till en rädsla för att krascha med ett flygplan. Så kan det visserligen vara för en del, men för andra är det inte påträngande tankar och bilder kopplat till att krascha som aktiverar de starka känslorna. Istället kan det vara helt andra rädslor – som t ex kopplas till en mental eller kroppslig katastrof. Exempel kan vara en rädsla att bli så nervös och ångestfylld att man blir förvirrad, galen eller beter sig konstigt eller att man får en akut sjukdom eller sätter någonting i halsen under flygningen. Eftersom det inte på en längre tid går att avbryta en flygning när den väl har börjat kan också detta vara en relevant faktor.
För en del är det svårt att sätta fingret på exakt vad som är skrämmande, och det är mer en stark kroppslig uppvarvning kopplade till specifika ledtrådar som ingår i att flyga, t ex att gå igenom säkerhetskontroll, stå vid gate, boarding och sätta sig i sin stol, start och landning, säkerhetsgenomgång, turbulens etc. Den här typen av associationer kan ha skapats av faktiska obehagliga resupplevelser – eller att genom andras berättelser och språkliga inramningar.
Varför fortsätter jag vara rädd när jag inte undviker att flyga
En bedömning av detta behöver göras i samband med en noggrann kartläggning och bedömning av hur just din flygrädsla har utvecklats och fungerar. Ett vanligt skäl kan vara att man visserligen flyger, men använder sig av massor med strategier för att undvika och dämpa sina känslor. Dessa strategier har ofta effekten att de i stunden när de utförs ger en ökad känsla av kontroll och minskat obehag – men samtidigt leder till den känslomässiga inlärning att flygning är fruktansvärt då känslorna inte kan tolereras utan distraktion, alkohol eller försäkrande kontroller av flygplanet, personalen, ljud mm. Dessa strategier har man sett kan hindra oss att känslomässigt lära oss att situationen är “ok”, “trygg” eller “säker”.
Exponering leder till förändring i känslomässiga reaktioner över tid och vid upprepade kontakter med den situation som väcker rädslan. Därför kan ett annat skäl vara att du inte flyger tillräckligt ofta, länge och mycket för att denna effekt ska bli tydlig.
Hur går en behandling till vid flygfobi?
Vi inleder med en övergripande kartläggning av hur du mår, de problem du upplever och vad du vill förändra. En noggrann kartläggning görs också av hur din flygrädsla ser ut mer i detalj. dentifiera mer i detalj och hur du gör när du flyger (om du gör det). Behandlingen läggs upp mot bakgrund av dessa bedömningar, kartläggningar och du får återkopplat till dig en plan för hur en behandling går till och vilka moment/övningar den innehåller.
De vanligaste inslagen i behandling är ökad kunskap och färdigheter kopplade till känslor, känsloreglering samt exponering – att gradvis och i steg närma sig rädslorna. Detta kan ske med hjälp av närmande av video, bilder, virtual reality, imaginativ exponering samt exponering för verkliga situationer, platser och personer – t ex bokning av flygbiljetter, flygplatser och flygning av olika längd.
Ofta ingår också ett systematiskt arbete med att minska ner på flykt och undvikanden och ersätta detta med förhållningssätt som innebär tillåtande och icke-reaktivt observerande av känslor.