Vi människor tänker mycket. Vi försöker förstå våra känslor, lösa problem, förutse faror och framtiden samt dra lärdomar av saker som har hänt. Att reflektera och analysera kan ibland vara hjälpsamt, exempelvis i arbetet eller i skolan. Men ibland kan tänkandet övergå i övertänkande – ett repetitivt och svårkontrollerat ältande och oroande som snarare gör att vi mår sämre.
Kanske känner du igen dig i att övertänka eller gå igenom ett samtal om och om igen i huvudet. Du kanske analyserar vad någon egentligen menade eller oroa dig för allt som skulle kunna gå fel. Trots att du tänker mycket kanske du inte kommer närmare någon lösning. Istället blir du alltmer upptagen av tankarna.
Så, varför fastnar vi i vårt eget tänkande, och vad kan vi göra åt det? Läs mer nedan – se vår sida om MCT. Boka en tid för ett samtal eller konsultation om du vill prova behandling med MCT digitalt eller på plats i Göteborg.

Förhållningssätt till tankarna
Inom metakognitiv terapi (MCT) lägger vi stor vikt på hur vi förhåller oss till våra tankar. En central utgångspunkt är att det inte nödvändigtvis behöver vara tankarnas innehåll som orsakar vårt psykiska lidande. Istället är det viktigare hur vi reagerar på dem, hanterar dem, och hur mycket tid vi lägger på dem.
En person som känner oro kan exempelvis börja försöka analysera hur sannolikt det är att katastrofen kommer inträffa, försöker kontrollera sina tankar, gör förebyggande åtgärder eller försöker försäkra sig om att inget dåligt kommer hända. En annan person kanske fastnar i att granska tidigare händelser för att förstå vad det var som gick fel.
Dessa strategier kan upplevas hjälpsamma och nödvändiga i stunden, problemet är att de ofta bidrar till att hålla oron och ältandet vid liv.
CAS – Kognitiva uppmärksamhetssyndromet
Inom MCT används begreppet Cognitive Attentional Syndrome (CAS) för att beskriva ett mönster av uppmärksamhet och tänkande som kan bidra till att vidmakthålla psykisk ohälsa. CAS består framför allt av:
- Oro. Att upprepade gånger tänka på framtida hot och negativa händelser.
- Ältande. Att fastna i analyser av tidigare händelser, känslor och upplevelser.
- Hotmonitorering. Att överdrivet uppmärksamma sådant som skulle kunna signalera fara, exempelvis kroppsliga symtom, andras reaktioner eller tecken på att något är fel.
- Ohjälpsamma copingstrategier. Att försöka kontrollera, undertrycka eller neutralisera tankar och känslor.
När dessa processer blir återkommande kan de skapa en ond cirkel där vi blir alltmer upptagna av sådant som exempelvis oroar oss.
Metakognitioner styr hur vi reagerar på våra tankar
En vikt del av MCT handlar om så kallade metakognitioner, det vill säga våra föreställningar om vårt eget tänkande. Vi har alla uppfattningar om vad våra tankar betyder, hur de fungerar och hur vi bör hantera dem. Dessa föreställningar påverkar i hög grad hur vi reagerar när obehagliga tankar dyker upp.
Inom MCT drivs linjen att dessa föreställningar kan göra att vi fortsätter att oroa oss och älta. Det kan exempelvis handla om metakognitioner som:
- ”Om jag oroar mig tillräckligt mycket är jag bättre förberedd om något dåligt händer”.
- ”Jag måste tänka igenom alla tänkbara scenarier för att undvika att göra misstag”.
- ”Min oro kommer göra att jag tappar kontrollen”.
- ”Jag kan inte sluta oroa mig när jag väl har börjat”.
De två första exemplen handlar om positiva föreställningar om oro och ältande, det vill säga att tänkandet på något sätt skulle vara hjälpsamt eller nödvändigt. De två senare handlar om negativa föreställningar, exempelvis att oro är okontrollerbar eller skadlig. Dessa föreställningar om tankar kan då bidra till att vi fortsätter engagera oss i ohjälpsamma tankeprocesser.
Målet med MCT
Inom MCT försöker man inte primärt att utmana och ifrågasätta enskilda tankar och huruvida dessa är sanna eller falska. Istället arbetar man med att förändra förhållningssättet till tankarna. Hur hade jag gjort om en tanke bara fick vara en tanke?
Målet är inte att sluta tänka, utan att utveckla en större flexibilitet i hur man hanterar sitt tänkande, och öka upplevelsen av att negativa tänkande är inom vår påverkan och kontroll.
En del i behandlingen handlar om att träna på att låta tankar finnas utan att börja analysera, kontroller eller försöka bli av med dem. Ett exempel på ett MCT-förhållningssätt till tankar är detached mindfulness. Det handlar om att upprepat öva på att låta tankar vara, utan att engagera sig i dessa. En annan är att träna på fokus och uppmärksamhet. Behöver jag lägga mitt huvudfokus på tanken som uppkom, eller kan jag öva på att återgå till vad jag gör i nuet?
Vidare arbetar vi med att undersöka och utmana de tidigare nämnde metakognitiva föreställningarna som gör att det ohjälpsamma tankeengagemanget upplevs som nödvändigt eller okontrollerbart.
På detta sätt kan man gradvis minska den tid och energi som läggs på repetitivt tänkande, och istället rikta uppmärksamheten mot det som är viktigt i vardagen.
Kontakt
Om du känner igen dig i att du lätt fastnar i oro, övertänkande, grubblerier, ältande, självkritik, det vill säga olika ohjälpsamma tankar som får dig att må sämre – då kan MCT vara något för dig. Maila v.johansson@kbtstruktur.se om du vill veta mer om MCT, eller boka en tid.
