Category Archives: arbetsfokuserad KBT

Arbetsfokuserad KBT – ny metaanalys ger stöd för idén

arbetsfokuserad KBT,

Studiens bakgrund

Vanligt förekommande psykiatriska åkommor, t ex depressioner, ångest- och stressproblem är associerade med högre nivåer av funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet, sjukfrånvaro, arbetslöshet och sjukpensioner. Det finns därför skäl att misstänka att de över tid kan bidra till ökad marginalisering på arbetsmarknaden. Arbetsrelaterade faktorer så som arbetsrelaterad stress och överansträning, obalans mellan ansträngning-belöning samt större förekomst av psykologiska påfrestningar på arbetet har visats kunna påverka dessa tillstånd negativt. Här finns ett dubbelriktat samband där onda cirklar kan uppstå. 

Psykologisk behandling, till exempel KBT, har visat sig effektivt för att behandla de vanliga psykiatriska åkommor som nämndes ovan, med effekter på symtom och livskvalitet. Tidigare forskning har dock visat att dessa behandlingar varit mindre effektiva när det gäller att återställa arbetsrelaterad funktion och -prestation och därigenom möjliggöra återgång i arbetet. Ett sätt att addressera detta har varit W-CBT, arbetsfokuserad KBT, där ett fokus på arbetssituation och arbetsrelaterad funktion integreras i behandlingen på ett tydligt sätt.

Vad visar studien?

Anna Finnes med kollegor har analyserat 24 studier där man prövat någon form av KBT med ett integrerat arbetsfokus (totalt 3279 deltagare). Studierna är publicerade i tidsintervallet början av 2000-talet till förra året 2025. En kvalificerad majoritet av studierna var från Europa, varav 11 stycken från Skandinavien. 

Studiens resultat

Psykiatriska symtom

Studien fann en stora inomgruppseffekter alltså skillnader mellan före- och eftermätningar av symtom på psykiatriska symtom för arbetsfokuserade KBT-insatser. Dessa höll i sig vid uppföljningsmätningar. Effekterna på jämförelser med andra aktiva interventioner (i de fall detta undersökts i studierna) var mindre. Detta ska dock inte tolkas som att arbetsfokuserad KBT var mindre effektivt, utan snarare som att integrerandet av ett fokus på arbete/arbetssituation kunde göras utan att kompromissa med behandlingseffekten på symtombilden.

Arbetsrelaterade mått

Efter behandling hade ca 56% av populationen återgått till arbetet, och vid follow-up var den siffran 87%, vilket indikerar på att funktionen fortsatte återhämtning efter behandlingen.

Mellangruppsanalyser visar på högre sannolikhet för fullständig återgång i arbetet för arbetsfokuserad KBT jämfört med andra jämförda insatser.

Analyser av bidragande faktorer

Moderatoranalyser gav stöd åt idén att KBT-inslag såväl som arbetsfokuserade-inslag i interventionerna bidrog till effekterna på symtom.

Vidare konstateras att antalet sessioner också hade en effekt på utfallet, där fler sessioner var förknippat med bättre effekt. Även år för publikation visade på en effekt, där nyare studier visade på bättre effekter. Något som skulle kunna indikera över tid förbättrade metoder inom arbetsfokuserad KBT 

Författarnas slutsatser och rekommendationer?

Resultaten stödjer fortsatt utveckling och forskning på behandling för psykiatriska problem som integrerar ett arbetsfokus. Utifrån ett folkhälsoperspektiv rekommenderas implementering av arbetsfokuserad KBT i ett tidigt skede för att motverka större samhälleliga, organisatoriska och individuella kostnader i ett senare skede.

Kontakt

Kontakta oss eller maila m.syk@kbtstruktur.se, om du som privatperson eller verksamhetsansvarig är intresserad av våra arbetsfokuserade tjänster.

Referens

Finnes, A., Johansson, M., Bernhardtz, R., & Öst, L. G. (2026). Work-focused cognitive behavioural therapy for common mental disorders: a systematic review and meta-analysis.

Nya riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen

arbetsfokuserad KBT, sjukskrivning

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har nyligen släppt nya riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen. Vi har skrivit om tidigare riktlinjer i det här blogginlägget, läs mer där. Riktlinjerna syftar till att ge företagshälsa och arbetsgivare en genomgång av evidensbaserade och kvalitetssäkrade metoder för att förebygga, identifiera och åtgärda psykisk ohälsa på arbetet. Särskilt i fokus i riktlinjerna är arbetsförmåga, och detta behandlas utifrån både organisatoriskt- och individperspektiv. Riktlinjerna har tagits fram av en expertgrupp kommande från olika institutioner och universitet och personer på myndigheten (för arbetsmiljökunskap). Riktlinjerna har också granskats av en oberoende expertgrupp. Ladda ner riktlinjerna här.

Arbetssituationen påverkar vår hälsa
Varför verka för psykisk hälsa på arbetet?

Arbete och arbetssituationen är har en viktig påverkan på psykisk hälsa och välbefinnande. Problem med psykisk hälsa på arbetet leder ofta till besvär i privatlivet, och vice versa. Det lönar sig för arbetsgivare att engagera sig för sina medarbetares hälsa och arbetsmiljö. Problem med arbetet på organisatorisk nivå, och på individnivå är kopplat till kostnader, där produktionsbortfall utgör en stor del. Det finns forskning som visar att insatser inriktade mot att förebygga och åtgärda problem på organisatorisk och individnivå snabbt betalar sig, och att dessa investeringar ger dubbla avkastningen. I studier som ber arbetstagare att själva värdera hur arbetsmiljö och produktivitet hänger samman, uppskattas denna på gruppnivå kunna minska med så mycket som 40% till följd av arbetsmiljöproblem. I Sverige återspeglas mycket av detta i lagstiftning som reglerar arbetsgivarens ansvar för den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Arbetsgivaren har alltså förutom ett humanistiskt och ekonomiskt intresse också juridiska skyldigheter kopplat till detta.

Viktigt att kombinera organisatoriska och individperspektiv

Riktlinjerna lyfter vikten av att arbeta med psykisk hälsa (och ohälsa) både på organisatorisk nivå – och på individnivå parallellt. Nycklar på den organisatoriska nivån är bland annat att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och vinnlägga sig om att kunskap om arbetsmiljö samt psykisk hälsa/ohälsa på arbetet finns hos ledning, chefer och medarbetare. Att vända lite på perspektiven, och också arbeta i riktning mot mål som främjar psykisk hälsa i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön kan också bli ett framgångskoncept. Det är också helt nödvändigt att det finns organisatoriska förutsättningar att bedriva ett arbetsmiljöarbete och för ledning/chefer att kunna agera utifrån sin kunskap om psykisk hälsa.

På individnivån är det av största vikt att arbeta med tidig upptäckt av arbetsrelaterade problem och psykiska besvär och tidiga, anpassade insatser vid sådana tecken. En mer generell framgångsfaktor är att skapa gemensamma överenskommelser med fokus på att lösa arbetsrelaterade problem samt att följa upp, och vid behov modifiera, arbetet mot dessa.

Önskar du som representerar en arbetsgivare en kostnadsfri konsultation?

KBT Struktur har lång erfarenhet av arbete som rör rehabilitering, psykisk hälsa och ohälsa och att driva konstruktiva processer kopplat till arbetsförmåga / trivsel eller psykisk ohälsa. Hör av dig till oss för en kostnadsfri konsultation eller är intresserad av våra arbetsfokuserade tjänster.