Det är inte utan lite svindel vi i dagens blogg ger oss i kast med effekterna av naturen på vår hälsa och återhämtning. Naturen fanns här före oss och har ett genomgripande inflytande på våra livsvillkor. De senaste hundra åren har med urbanisering och den tekniska utvecklingen inneburit omvälvande förändringar av mänsklig livsstil och livsmiljö. Detta har ibland haft effekten att naturen på olika sätt och i olika sammanhang skjutits längre ifrån oss. I det narrativet finns kanske skäl att vi fortsätter påminna oss om de band som finns mellan människor och natur/naturmiljöer. Några av dessa utforskas i det här blogginlägget.
Vilka hälsoeffekter är kopplade till vistelse i naturen?
Området är svåröverskådligt med tanke på alla olika former och funktioner som “hälsa” och “natur” kan ha för oss. Det står klart att natur kan påverka oss på olika sätt och att det som föreslagits hos Hartig med flera (2014) naturen kan leda till hälsoutfall på olika sätt, exempelvis genom ren luft, fysisk aktivitet, sociala kontakter och återhämtning från stress. Några exempel på positiva hälsoutfall som nämns i litteraturen är förbättrade kognitiva funktioner, t ex uppmärksamhet och minne; förbättrad sinnesstämning, t ex en minskning av negativa känslotillstånd som ångest, nedstämdhet och stress – och en ökning av positiva känslor. Vi kan även notera biologiska markörer som positiva förändringar i hjärnaktivitet, blodtryck, puls och hjärtrytm-variabilitet samt minskning av stresshormoner. Det har också kopplats till förbättring av sömn och återhämtning från sjukdom, till exempel vid cancer eller sårläkning.
Natur och naturkontakt kan också på olika sätt bidra till en individs biologiska, psykologiska och sociala motståndskraft i närvaro av olika svårigheter och motgångar (White et al, 2023).
Hur mycket och vilken kontakt med naturen behövs?
Som med det mesta är frågan för ospecifik för ett bra svar, då det varierar utifrån kontextuella parametrar som “vilken typ av naturmiljö, vilken typ av aktivitet, vilken intention finns med naturkontakten samt det aktuella mentala och fysiska tillståndet man har (sinnestämning, stressnivå). Det är ändå värt att nämna att flera metaanalyser har funnit effekt för relativt korta vistelser/exponeringar, t ex minuter upp till timmar – i ganska enkla naturmiljöer: mindre parker, virtuella miljöer eller utsikten från ett fönster.
I en metaanalys av Bettman med flera (2020) som inkluderade 79 studier som alla innebär minst 10 minuter vistelse i en naturmiljö drogs slutsatsen att vistelse i naturen sammantaget har positiva effekter. Så lite som 10 minuter gav effekt, och effekten ökade med totala tiden i naturen, upp till 120 minuter. Forskningen bekräftar i det stora hela ett dos-responsförhållande mellan vistelsetid och positiva utfall – mer är ofta bättre.
Varför påverkas vi positivt av naturmiljöer?
Forskningen är tydlig med att olika typer av positiva effekter för vår hälsa och välmående finns – men varför är det så, och hur går det till? Kring detta finns flera olika teorier. Nedan går vi igenom idéerna om dess påverkan.
Naturen är nära associerad med vårt stress- och känslosystem
En av de mest dominerande teorierna på området, Stress recovery theory, SRT kopplar naturens positiva effekter på återhämtning till dess snabba och direkta påverkan på vårt känslosystem. Utgångspunkten är att det varit fördelaktigt för anpassning att snabbt och direkt kunna reagera på naturmiljöers gynnsamma (trygga) eller ogynnsamma (farliga) kvalitéer under evolutionen. Gynnsamma kvalitéer har föreslagits vara kopplade till skydd, trygghet, mat och vatten – och bland annat kopplats till öppna landskap, öppen till halvöppen mark, vatten och vatten som rinner, grön vegetation, träd och icke-hotande djurliv (t ex småfåglar, kaniner).
I en metaanalys som undersökte det empiriska underlaget för teorin, och som inkluderade 49 studier, konstaterades att naturmiljöer jämfört med urbana miljöer gav en större förändring av stressrelaterade fysiologiska parametrar, t ex puls och blodtryck. Den vanligaste längden på exponering var 10-15 minuter. I denna studie fann man ingen skillnad på om exponeringen för naturstimuli var virtuell, in vivo eller skedde i labbmiljö. Det var inte heller någon skillnad mellan olika grupper eller ifall de utsattes för stress före naturupplevelsen.
Naturen avlastar och återställer vår uppmärksamhetsförmåga
En annan teori menar på att naturen återställer kognitiva resurser som vi riskerar att utarma i den moderna samhället. Teorin framlades av Kaplan på 80-talet, och är högst livaktig och aktuell än idag. Attention restoration theory (ART), som den kallas, kan sammanfattas ungefär att: det att navigera genom vardagen i det moderna samhället förbrukar våra kognitiva resurser. För att orientera oss och hantera de krav som tillvaron ställer behöver vi konstant använda viljemässig styrning av uppmärksamheten, och i detta hämma uppmärksamheten på en riklig mängd oviktigheter och distraktioner. Detta förbrukar kognitiva resurser, vilket över tid leder till en mental utmattning.
Naturstimuli och naturmiljöer har i ART-teorin föreslagits skilja sig från de urbana miljöerna i det att de inte på samma sätt utmattar vår kognitiva förmåga, utan tvärtom skapar möjlighet för återhämtning av densamma. Mer specifikt har man ringat in några upplevelser i naturmiljöer som verkar vara kopplade till dessa kvalitéer. Naturen verkar ofta väcka en mjuk fascination och en känsla av att komma bort från (kognitivt belastande situationer). De kan också ge en känsla av samhörighet eller kontakt med något större. Avslutningsvis finns det också stöd att upplevelsen av att miljön är tillåtande och stödjande för de egna intentionerna/målen är viktigt.
Den individuella relationen till naturen kan påverka dess effekter
Det har föreslagits att medvetna och omedvetna preferenser rörande naturen kan påverka den effekt kontakt med naturen har på en. Att uppleva att man är i kontakt med naturmiljön är en attityd som t ex har visat sig ha betydelse för upplevelsen av estetiska kvalitéer och kan skapa en känsla av att tillhöra något större eller minska negativa tankar om självet på ett sätt som ökar välmående.
Vill du öka din återhämtning med hjälp av naturen, prova detta:
Bli nyfiken på vilka naturinslag som finns i den omedelbara närheten av din bostad: Ta särskild notis om träd, buskar och grönska; djurliv; vatten och vattendrag. Hitta några favoriter som du kan inkludera på väg till bilen/bussen, när du går ut med soporna eller går till affären eller förskolan.
Ta en paus och där du vilar med blicken på naturen utanför ett fönster; en krukväxt eller ett husdjur eller en fotograferad eller avbildad naturmiljö.
Cykla, spring en runda, eller gå en promenad i en park eller naturområde. Om du vill kan du prova att röra dig långsammare än vad du brukar och ta in naturen du rör dig igenom.
Laga eller ät mat på en trevlig plats i naturen. Du kan laga mat på en grill eller över en öppen eld (på en eldplats). Det går också att ta med sig en matsäck eller en termos.
För fler tips och sällskap(!) hör av dig till lokala föreningar så som t ex friluftsfrämjandet, naturskyddsföreningen eller informationen på din kommun.
Referenser
White, M. P., Hartig, T., Martin, L., Pahl, S., van den Berg, A. E., Wells, N. M., … & van den Bosch, M. (2023). Nature-based biopsychosocial resilience: An integrative theoretical framework for research on nature and health. Environment International, 181, 108234.
Hartig, T., Mitchell, R., De Vries, S., & Frumkin, H. (2014). Nature and health. Annual review of public health, 35(1), 207-228.
Bettmann, J. E., Speelman, E., Jolley, A., & Casucci, T. (2025). A Systematic Review and Meta-Analysis on the Effect of Nature Exposure Dose on Adults with Mental Illness. Behavioral Sciences, 15(2), 153.
Bratman, G. N., Hamilton, J. P., & Daily, G. C. (2012). The impacts of nature experience on human cognitive function and mental health. Annals of the New York academy of sciences, 1249(1), 118-136.