Här kan du läsa om vad problem med låg positiv affekt, eller anhedoni, innebär och hur det kan te sig i vardagen. Vidare följer information om hur vi på KBT Struktur arbetar med liknande problem och vad en behandling utifrån KBT innefattar. Det här är ett område vi brinner lite extra för här på KBT Struktur och om du är intresserad finns mer innehåll kopplat till detta i vår blogg och på vårt instagram.

Vad är problem med låg positiv affekt eller anhedoni?

Anhedoni betyder ungefär “oförmåga eller svårighet att känna glädje, lust och tillfredsställelse”. Man skulle kunna säga att anhedoni är detsamma som problem med låg nivå, eller frånvaro, av positiva känslor. Ibland handlar det om mer avgränsade nedsättningar, t ex endast i sociala situationer eller för vissa slags känslor. Det kan vara att man har svårt att känna sig glad och upprymd, men kan känna sig nöjd och lugn. Tillståndet innebär ofta innebär ett lidande och sämre fungerande och får lätt negativa följdverkningar.

Det är vanligt att tillsammans med anhedoni eller problem med låg positiv affekt ha problem med depression. På senare tid har det dock visat sig att problemen också relativt vanliga vid traumarelaterade problem eller olika former av ångest. Även missbruksproblem, neurologiska sjukdomar och schizofreni var visat sig hänga samman med en ökad förekomst av problemen. Somatiska problem som möjlig orsak, till exempel som vid smärta och värk, sjukdomar eller nutritionsrelaterade besvär så som exempelvis järnbrist eller brister av vitaminer behöver värderas.

Vilka problem för låg positiv affekt eller anhedoni med sig

Ett vanligt problem är att motivationen för aktiviteter och ansträngning sjunker när positiva känslor är mer frånvarande. En del av detta kan bero på att man har svårare att se fram emot och föreställa sig belöningar, en annan att man slutar planera in och närma sig aktiviteter förknippade med positiva känslor. Detta leder ofta till ökad passivitet och försämrad uthållighet vid svårigheter och motgångar, vilket i sin tur kan leda till negativa konsekvenser som i sig skapar stress och försämrar livskvalitén.

Låg positiv affekt kan också göra att man i mindre utsträckning lägger märke till och tar notis om positiva händelser eller belönande aspekter av nuet – eller att man får svårare att fullt ut njuta av sådant som är är belönande. Ytterligare en aspekt är att vår implicita inlärningsförmåga kopplat till belöningar, som hjälper oss att minnas associationer kopplat till belöning och de strategier och tillvägagångssätt som leder till, eller förhöjer belöning, kan fungera sämre.

Sammantaget riskerar dessa delar minska aktiviteter och ansträningar, skapa sekundära problem i form av olösta problem och sociala slitningar samt leda till lidande, frustration samt självtvivel eller självkritik.

Hur behandlas problem med låg positiv affekt

Valet av behandlingsmetoder behöver bygga på en välgrundad idé om vilka faktorer som bidrar till problemet. Psykologisk behandling ska enligt riktlinjer erbjudas, läs mer om dessa nedan. Medicinsk behandling, vanligen med SSRI (Serotonin upptagshämmande läkemedel) fungerar bra för en del. Ökad fysisk aktivitet, ofta i form av pulshöjande aktivitet eller styrketräning rekommenderas generellt vid depression och ångesttillstånd och kan även förebygga hjärtrelaterad ohälsa. Andra livsstilsråd som ofta ges är att stärka rutiner och regebundenhet kopplade till sömn och ätande samt att prova att minska intag av alkohol och andra rusmedel. Det är inget fel på dessa råd, men kan vara nog så svårt att förändra när man mår bra; varför ett utökat socialt stöd kan ha betydelse i sig, och som en hjälp till förändring.

Psykologisk behandling vid problem med låg positiv affekt

Traditionellt har problem med låg positiv affekt ofta behandlats på samma sätt som depression, och då med olika former av KBT, så som beteendeaktivering, arbete med negativa tankar, kognitiva scheman eller antaganden eller ACT, acceptance and commitment therapy. Utöver KBT så finns även andra psykologiska behandlingar med stöd i forskningen så som ISTDP (intensiv och känslofokuserad dynamisk psykoterapi); IPT, interpersonell terapi. Det ska sägas att det i dessa fall inte finns ett uttalat och direkt fokus på just positiv affekt, men att en lyckad behandling ofta har fört med sig en del sådant. Översikter har dock konstaterat att det tyvärr ofta i dessa fall finns helt eller delvis kvarvarande problem med låg positiv affekt / anhedoni.

I de fall problemen med positiv affekt bedöms nära förknippade med ett ångestproblem, som exempelvis PTSD/trauma, generaliserad ångest, OCD eller social ångest; eller ett annat problem t ex missbruk eller någon form av ätstörning, kan behandlingar som inriktar sig på dessa tillstånd också medföra förbättringar i positiv affekt.

På senare år har en ny KBT-behandlingar utvecklats med den gemensamma nämnaren att de inriktar sig på att träna och stärka belöningssystemet, vars funktion är något som man inom forskningen de senaste decenniet sett är knutet till problem med låg positiv affekt. Det finns några olika behandlingsprotokoll med ganska stor överlappning innehållsmässigt, däribland PAT, positiv affektterapi; AMP, Amplification of positivitity; ADePT, Augmented depression therapy samt BATA, Behavior activation for anhedonia. Den gemensamma nämnaren för dessa behandlingar är att de på olika sätt försöker att påverka, förändra och uppreglera belöningssystemet.

KBT Struktur erbjuder behandling med PAT, positiv affektterapi

Behandlingen, som är ca 15 sessioner i sin fulla längd, kan inledas efter kartläggning och bedömningar av problembild och livssituation. I enkla drag kan behandlingen beskrivas ske i tre faser där första fasen går ut på att i hanterbara, konkreta och individanpassade steg på olika sätt förbättra förutsättningar och förekomst av positiv affekt. Detta sker bland genom ett förändrat aktivitetsmönster i kombination med stärkande av belöningsrelaterade färdigheter. I fas två utökas färdighetsträningen och tillämpas på gradvis svårare situationer för att lägga grunden för förhållningssätt och vanor som mer långsiktigt fördjupar fungerandet av belöningssystemet. Avslutande fas tre vidareutvecklar centrala färdigheter ytterligare och tar ett tydligt fokus på positiva sociala känslor, relationer och social samvaro. Här finns inslag som också stödjer reflektion och förändring kopplat till livsåskådning, -riktning. Om du vill kan du kontakta m.syk(a)kbtstruktur.se för att höra mer om och boka tid för PAT-behandling.

Kunskapsläget för KBT-behandling vid låg positiv affekt

En ny metaanalys (McAuley & Kangas, 2025) inkluderade 10 studier, där 7 var av RCT-typ och 3 och tre okontrollerade pre-post studier. Slutsatsen i studien var bland annat att “Resultaten visar att metoderna ökar positiv affekt (och minskar anhedoni) samt i tillägg minskar depression- och ångestsymtom.” Forskarna noterar i tillägg att analysen också visar att effekten var större för dessa interventioner än alternativa metoder som användes för jämförelse. Forskarna anser att resultaten ger stöd för giltigheten av idén om att fokusera på positiv affekt och brister i belöningssystemet.

Det starkaste vetenskapliga stödet för en enskild metod bedömer KBT Struktur vara kopplat till PAT, Positiv affektterapi. Där finns två randomiserade kontrollerade studier med aktiv kontrollgrupp för relevanta målgrupper (Craske et al 2019 och 2023). I dessa studier jämfördes PAT med om än inte sedvanlig KBT, så åtminstone metod som på pappret liknar KBT i stor utsträckning. Behandlingsmetoden är också väl förankrad teoretiskt, och i grundforskning om belöningssystemet. För en översikt kring detta, se Craske m fl (2024).

Referenser 

McAuley, S., & Kangas, M. (2025). An evaluation of psychological interventions targeting positive affect in the treatment of anhedonia: a systematic review. Clinical Psychologist, 29(2), 216-232.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Ritz, T., Treanor, M., Dour, H., & Rosenfield, D. (2019). Positive affect treatment for depression and anxiety: A randomized clinical trial for a core feature of anhedonia. Journal of consulting and clinical psychology, 87(5), 457.

Craske, M. G., Meuret, A. E., Echiverri-Cohen, A., Rosenfield, D., & Ritz, T. (2023). Positive affect treatment targets reward sensitivity: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 91(6), 350.

Craske, M. G., Dunn, B. D., Meuret, A. E., Rizvi, S. J., & Taylor, C. T. (2024). Positive affect and reward processing in the treatment of depression, anxiety and trauma. Nature Reviews Psychology, 3(10), 665-685.