KBT vid paniksyndrom

Panikångest eller paniksyndrom är ett mycket vanligt problem. Ofta kallar man det för panikångest, även om den formella diagnosen heter paniksyndrom. Som tur är är det ett av de tillstånd där KBT visat sig ha utmärkt resultat. Socialstyrelsens rekommendationer från 2010 säger att panikångest i första hand ska behandlas med KBT. Vissa får god hjälp eller lindring av medicin. Våra psykologer hjälper dig gärna!

Panikångest drabbar många

En stor andel av befolkningen kommer att uppleva någon enstaka panikattack i sitt liv. Ungefär 50% av alla kvinnor, och 25% av alla män får någon gång i livet en panikattack. För en del leder detta inte till mera problem, och personen behöver inte psykologhjälp. För andra blir det ett mer långvarigt problem som kan göra det svårt att leva livet på önskat vis. Det kan t ex begränsa resande, eller på vilka platser som känns okej att vara på eller som undviks. Många blir också nedstämda eftersom de ofta känner sig oroliga för att en ny panikattack ska börja och för att de känner att panikångesten kontrollerar deras liv.

Panikattack i offentlig miljö
Panikattack i offentlig miljö
Vad är en panikattack?

En panikattack känns igen av att symptom kommer plötsligt och eskalerar till en hög grad av panik och fysiska besvär så som hjärtklappning, darrningar, yrsel, svårigheter att andas, illamående och svettningar. Detta är mycket skrämmande och många oroar sig för att det är något allvarligt fel med dem eller att de håller på att bli galna. För många känns det under attackerna som att ”jag är verkligen är på väg att dö!” (få en hjärtattack, kvävas, osv), och det är inte ovanligt att ha sökt läkarvård eller till akuten upprepade gånger. Vissa skattningar visar att ungefär 70% av de som söker akutsjukvård med bröstsmärta/andningssvårigheter, inte har några kroppsliga problem, utan snarare ångest/stress.

Hur går behandling av paniksyndrom till?

Panikångest kan behandlas med KBT. Lindrigare former av panikångest kan behandlas på relativt kort tid, ofta med bara 6-10 möten hos din psykolog.

Känslomässig medvetenhet, panikdagbok och panikcirkeln

Arbete med paniksyndrom innebär för de flesta ett arbete med färdigheter i känslomässig närvaro, ofta dokumenteras panikattacker eller avbrutna attacker i en så kallad panikdagbok. Den ökade medvetenheten avslöjar ofta en uppbyggnad av stress, oro, ilska eller andra obehagliga känslor långt före själva panikångesten. Vid själva panikattacken kan man ofta se hur kroppsliga reaktioner triggar igång obehagliga/katastrofala tankar om den pågående attacken. Dessa tankar handlar handlar ofta om mentala, kroppsliga eller sociala katastrofer: “jag håller på att bli galen”; “jag kan inte andas”; “jag kommer att bete mig konstigt”. Dessa tankar ökar upplevelsen av hot och eldar på ångest och rädsla, vilket i sin tur leder till fler och kraftfullare kroppsreaktioner “hjärtklappning” som i sin tur tas som bevis på att nämnda katastrofen är på väg att realiseras. Denna onda cirkel kallas panikcirkel, och leder ofta till att personen flyr eller lämnar platsen där attacken inträffar. Attacken går av sig själv över efter ett tag, ibland snabbare när situationen lämnas , vilket leder bekräftar idén om att attackerna är farliga och måste avvärjas.

Exponering och färdighetsträning

När det klarnat vilka situationer, omständigheter och kroppsliga reaktioner som utlöser panikattackerna går behandlingen ut på att genomföra exponering, som innebär att gradvis närma sig dessa situationer utan att falla in i flykt eller undvikanden. Istället tillämpas färdigheter som stödjer närmande av den upplevt hotfulla situationen. Det kan vara särskilt hjälpsamt om exponeringsupplägget tillåter att den katastrofala farhågan tydligt kan förkastas, t ex att ångesten blir hög men att man inte beter sig konstigt bland andra ändå. Effekterna av exponering upprepade gånger och i flera olika situationer leder till att rädslorna för panikångesten och situationerna minskar, och då försvinner också efterhand reaktiviteten på kroppsliga symtom.

Vidmakthållande av behandlingsresultat

Behandlingsbesök glesas ut och undvikanden minskas alltmer. En plan för fortsatt exponering görs, samt tydliga strategier för att hantera bakslag med ökad ångest. Det kan t ex vara några förberedda steg som involverar exponering och färdighetsträning som kan genomföras direkt.

Kontakta för mer information

Hör av dig till oss på KBT Struktur om du vill veta mer om panikattacker, panikångest eller paniksyndrom. Du kan också boka tid eller en kostnadsfri konsultation här.