Virtual reality-förstärkt exponeringsbehandling

Virtual reality är teknik som används för att med hjälp av utrustning som innefattar bland annat ett slags glasögon, skapa verklighetstrogna upplevelser i 3D-miljö. Det kan kännas lite som att kliva in och röra sig i en film eller virtuell värld.

Sedan mitten på 2000-talet har ett flertal olika forskare inom psykologi tittat närmare på olika användsområden för VR. Ett område där det gjorts en hel del forskning är exponeringsbehandling.

creative commons, google.

Exponeringsbehandling innebär i korthet att frivilligt närma sig situationer som väcker rädslor och besläktade reaktioner i syfte minska sin rädslor, öka sin toleransförmåga, lära sig nya saker eller förbättra sin livskvalitet (läs mer om det här). Denna intervention, vanlig i behandling med KBT, har gott stöd vid ett stort antal olika tillstånd av psykisk ohälsa, t ex fobier, ångestsyndrom, OCD/tvång, traumareaktioner och även som inslag i behandling av psykisk ohälsa vid somatiska tillstånd.

I en sammanställning och analys av den forskning på VR-förstärkt behandling som gjorts drar författarna Carl et al (2018) slutsatsen att VR-förstärkt behandling nu kan visas effektiv för fler tillstånd än djurfobier och höjd- samt flygrädsla. Till listan av tillstånd som kan behandlas framgångsrikt läggs exempelvis social ångest, prestationsångest och paniksyndrom. Det finns även lovande resultat för behandling av PTSD. I nämnda studie visade jämförande studier inte heller på några statistiskt säkerställbara skillnader mot “vanlig” exponeringsbehandling, vilket tyder på att VR-behandling kan fungera lika bra.

Ett problem som ibland kan uppstå vid traditionell exponeringsbehandling är att en del situationer som man behöver närma sig kan vara ovanliga eller otillgängliga, och då kan ett VR-alternativ vara något som möjliggör och underlättar det terapeutiska arbetet. Det finns också en del stöd för att det i stor utsträckning tilltalar personer som ställs inför att välja behandlingsform. Kanske känns det mer hanterbart att ta de första, ofta svåra stegen i en virtuell värld?

KBT Struktur har ett pågående samarbete med VR-world vid backaplan som låter oss använda deras utrustning och lokaler i samband med VR-förstärkt exponeringsbehandling. På VR-world kan du pröva tekniken i ett stort antal olika appar och program för att få en bättre känsla för hur det skulle kunna vara. Kontakta oss om du vill veta mer om VR och/eller är intresserad av VR-förstärkt exponeringsbehandling.

Virtual reality exposure therapy for anxiety and related disorders: A meta-analysis of randomized controlled trials, Carl E., Stein T. A., Levinh-Coon A., Pogue R. J., Rothbaum B., Emmelkamp P., Asmundson J.G:G., Carlbring P., Powers B. M., Journal of anxiety disorders (2018).

Att skämmas på ett bra sätt

Skam är intressant. Det är kanske den grundkänsla som vi talar minst om. Ändå är den väldigt central för många som mår dåligt, och till exempel söker behandling hos oss. Samtidigt är skam precis som ångest något som också bara är en del av livet, något som alla känner mer eller mindre, oftare eller mer sällan. Och precis som med ångest, så handlar det inte främst om hur mycket av känslan man får, utan vad man gör med den när man får den…

skam

Så, vad är då ett bra sätt att skämmas på?

Som den mesta känslohantering, gäller det att gå emot impulserna en kan få att slippa undan att känna något jobbigt. Att istället helt enkelt stanna upp och känna känslan. Bra steg i detta kan vara att stanna upp och sätta ord på känslan. “Nu skäms jag” är ofta en mer hjälpsam beskrivning än “Det är pinsamt” – JAG bör nämligen vara i centrum. Det kan också vara hjälpsamt att ägna en minut åt att sätta finget på exakt var i kroppen man kan känna att något känns tfa känslan. Antingen så gör man detta tyst för sig själv, eller pratar med någon man vill dela känslan med.

Om man ska ta hand om skammen själv, så är nästa viktiga steg, att göra det som nära och kära annars ofta gör – påminna dig om att det kanske inte var så farligt.

Många av oss har en tendens att automatiskt hamna i självanklagelser och självkritik när vi gör något fel/som bryter mot egna eller omgivningens normer och förväntningar. Om man postar fel datum på en föreläsning kan man till exempel säga till sig själv “vad klantigt!” “Det borde jag ju kollat upp bättre!” “typiskt mig!”

Det har visat sig att det är väldigt svårt att stoppa dessa automatiska tankar. Vad som däremot går betydligt lättare, är att balansera upp dem och nyansera dem, genom att lägga till andra tankar också, som så att säga konkurrerar om att vara Sanningen. Här gäller det då att istället för att som ovan leta efter argument för *Varför jag borde gjort annorlunda*, leta efter argument för varför det trots allt är rimligt att det blev som det blev. Ok, det blir tydligare med konkreta exempel:

Om jag påminner mig om “någon timme efter inlägget i måndags blev jag dödssjuk i influensan, min hjärna var nog inte i form”, “jag hade varit uppe med 2-åring 4 gånger på natten, sömnbrist gör att man blir lite nedsatt” “Det stod faktiskt i min kalender 28 feb (det måste jag ha skrivit dit under barnskrik)”, så är faktum att skammen ganska omgående kan minska! Märk väl att det inte handlar om att lura sig själv – utan att hitta förklaringar som man faktiskt redan tror på – det gäller bara att föra fram dem i spotlighten.

Sist ett litet förtydligande: Stanna först upp och känn känslan och sätt ord på den, innan du går vidare till argumenten. Det funkar mycket bättre.

Gå nu och gör saker som du skäms över, så att du får tillfälle att träna.

Lär dig mer om KBT och sömn

Vi är stolta att meddela att vår psykolog Tomas Hylmö kommer att ge en kort kvällskurs i samarbete med Folkuniversitetet om sömn och behandling av sömnproblem utifrån KBT. Kursen ges den 28 mars på Norra Allégatan 6 i Göteborg.

creative commons, google

Tomas har erfarenhet av behandling av långvariga och svåra sömnproblem från sin tid på PBM. Hans intresse för området går ännu längre tillbaka, då han under sitt examensarbete undersökte effekten av medveten närvaro-interventioner på kroniska sömnproblem.

Du läser mer om den studien här.

Vill du gå på nämnda kvällskurs sker anmälan på denna sida.