Nyfiken på VR eller VR-förstärkt behandling?

Som ni möjligtvis har lagt märke till sedan tidigare, så arbetar vi här på KBT Struktur med att ta hjälp av den senaste tekniken för att hjälpa er som kommer till oss med att våga närma sig och utmana sina rädslor.

Med hjälp av Virtual Reality, där vi genom vårt samarbete med mottagningen VR World har tillgång till den mest avancerade och trovärdiga VR-tekniken, så har vi hjälpt ett flertal personer redan med att komma över sina rädslor för främst spindlar och insekter. Vi har i ett tidigare inlägg i bloggen. givit exempel på hur detta kan se ut; sett utifrån. Realismen går dock inte att se när man endast tittar på en skärm och inte själv befinner sig i denna värld med bild och ljud som får dig att glömma bort att det pågår en värld utanför den virtuella världen man befinner sig i.

Virtual reality. Credits to creative commons.

Därför har vi på KBT Struktur bestämt oss för att erbjuda alla nyfikna och intresserade möjligheten att kostnadsfritt träffa oss och få veta mer om hur denna form av behandling kan gå till, där ni även själva en kort stund kan få känna på denna upplevelse om det önskas.

Under två tisdagseftermiddagar, där det första tillfället blir den 23 april kl.16-18, så är ni välkomna till VR World, nära Hjalmar Brantingsplatsen, för att möta oss. Vid detta tillfälle så är det psykolog Martin som kommer att närvara och svara på dina frågor om VR-förstärkt exponeringsbehandling. Ett uppföljande tillfälle kommer ske med psykolog Mikael ett par veckor senare, där vi återkommer till er kring detta om ni missat denna första möjlighet.

Kanske vågar du dig redan där och då på att närma dig någon av dina rädslor?

Oavsett vilket så är du välkommen!

Stress-, utmattning och återhämtning – del 1

Återhämtningsbeteenden

Den som vill minska sina problem av stress och utmattning gör klokt i att fokusera på sin återhämtning. Stress och belastning är en ofrånkomlig del av livet och helt oavsett vilka val vi gör kring hur vi lever och hur väl vi hanterar de utmaningar vi ställs inför kommer vi att behöva använda våra fysiska, känslomässiga och kognitiva resurser. Dessa resurser behöver återställas för att undvika en obalans som om den fortgår en längre tid kan innebära lidande och i värsta fall permanent nedsatt förmåga att fungera och/eller fysisk sjukdom.

Jämför med hur privatekonomi fungerar. Utgifter och inkomster behöver balansera, annars är vår ekonomi inte hållbar på sikt. Med ett överskott av utgifter behöver vi ta från våra besparingar. När dessa är slut, eller om oförutsedda utgifter dyker upp, ställs vi inför svåra situationer som vi behöver hantera. Det kan till exempel leda till att vi belånar oss. Med ett tomt sparkonto och med nya omkostnader i räntor minskar vårt handlingsutrymme ytterligare, vilket gör det svårare att agera med långsiktighet och vi sitter då fast i en skuldfälla. På ett liknande sätt kan en obalans mellan stress och återhämtning dränera oss och leda till att vi fastnar i en ond cirkel av ökad ansträngning i kombination med otillräcklig återhämtning.

Hitta en plattform för förändring

Om du känner igen dig i detta kan ett första steg vara att bromsa och våga se och känna hur ditt sätt att göra och hantera situationen just nu fungerar för dig. Vågar du se vad som fungerar och inte, vilka konsekvenserna är för dig och andra och hur du känner kring det? Inte sällan gör det här ont, kanske också fysiskt, men framförallt känslomässigt.

När vi lägger märke till och tar in hur vi fastnat kan det väcka såväl sorg och ledsenhet, som ångest, oro och uppgivenhet. För en stund låt det få vara så, det är ok. Låt dina reaktioner bara få vara där, utan att försöka ändra dem eller uppslukas av dem. När detta sjunker undan, så kan du se om du kommer i kontakt med en öppenhet för att prova något nytt och, eller en villighet att agera i linje med ditt långsiktiga bästa och det du värdesätter. Läs vidare för exempel på hur du kan komma igång med det.

stress. creative commons

Att utveckla sina återhämtningsfärdigheter

Börja öva upp din förmåga att lägga märke till förändringar i din energinivå. Framförallt behöver du börja lägga märke till tecken på att du har ansträngt dig/förbrukat resurser i samband med en händelse eller något du gjort. Detta kan kännas som “trötthet i huvudet” eller i kroppen, försämrat fokus, ökad anspänning/spändhet, rastlöshet eller yrsel; värk och/eller smärta på olika ställen. Det kan också röra sig om snabbare andning, en ökning i negativa känslor t ex tristess/olust eller ångest, fler negativa tankar eller snabbare, mer splittrade tankar. Hur det känns för just dig är du själv mest lämpad att ta reda på, men prova att släppa eventuella förutfattade meningar du har om dig själv och det du gör, t ex: “det är lika illa hela tiden”, “att ta hand om mina barn gör mig aldrig trött”. Få ut ännu mer av din övning genom att använda papper och penna (eller din telefon) och skriva ner dina observationer regelbundet.

Genom att öva på detta lär du känna hur du och din kropp signalerar att du förbrukat resurser/ansträngt dig – och blir skickligare i att uppmärksamma detta så tidigt som möjligt.

Det kan också vara mycket hjälpsamt att öva på att bara lägga märke till dessa ofta obekväma tillstånd, utan att värdera eller reagera negativt och istället neutralt notera det som ett “behov av återhämtning”.

Återhämtningsbeteende – Att göra något med intentionen att återställa sina resurser

Det finns goda skäl att så ofta som möjligt låta ett återhämtningsbeteende följa direkt på ett observerat behov av återhämtning. Det sker då en associativ inlärning mellan dessa handlingar, vilket över tid hjälper oss att etablera vanor som kan skydda oss emot framtida utmattning. Det hjälper oss också att förhindra att små behov likt snöflingor växer till en större och större snöboll av behov – som snabbt dränerar våra resurser och som dessutom kan vara svårare och mer tidskrävande att tillfredsställa. Vänta inte!

Prova att göra något med intentionen att återhämta dig. Det kan vara något som tar ett par sekunder, några minuter eller ett par timmar. Visst kan det ta längre tid än så, men överväg då om det inte är flera olika, och på varandra följande återhämtningsbeteenden, exv att åka ut till landet några dagar innebär sannolikt flera aktiviteter som skulle kunna vara återhämtande- tupplur under bussresa, skogspromenad, vedhuggning, dricka kaffe på verandan och rensa i rabatten.

Ytterligare några exempel kan vara: att sitta stilla och titta ut genom fönstret i 3 minuter, gå en promenad, gå långsamt till kaffemaskinen, titta på bilder av dina barn. Genom att hänge dig fullt ut åt aktiviteten eller att andas ut och slappna av i den kanske den blir än mer återhämtande?

Observera återhämtningseffekter

När du är klar checkar du in med dig själv: Kan du observera någon återhämtningseffekt? Har någon/några resurser återställts? Ingen effekt – ingen fara. Prova igen, eller något annat nästa gång. Kände du effekt så är det värdefullt, oavsett storlek. När kan du göra det, eller något liknande igen? På detta sätt bygger du erfarenheter och vanor som hjälper dig att upprätthålla balansen mellan stress, krav och återhämtning. Det kan hjälpa att fortsätta hitta nya sätt att återhämta sig vid nya tillfällen under dagen, samtidigt som du behåller de mönster som du märker ger dig återhämtning. Ge inte upp om det känns svårt, eller om du inte märker några återhämtningseffekter. Bli inte rädd om det dyker upp för dig främmande kroppsliga reaktioner – det är ibland en bieffekt av att kroppens återhämtningsprocesser är igång.

relaxation. creative commons

Svårt att komma igång?

Inledningsvis kan detta med återhämtningsbeteenden kännas svårt och konstigt. Det kan till och med dra med sig en rad negativa känslomässiga reaktioner och tankar, t ex skuld och skam – “jag skämmer bort mig själv, jag är lat, andra kommer att tycka jag är oansvarig”. Låt dig inte styras av dessa tankar – framhärda och upprepa och det kommer kännas lättare med tiden. Den som inte tar hand om sig själv, kan i det långa loppet inte finnas till för andra.

En annan vanlig reaktion är att hjärnan drar igång tankar i stil med:

“Det går inte just nu, det är inte läge”, “Det får jag göra sen”, “Det är mer effektivt att göra klart det här först” osv – och visst kan det vara så att situationen ställer krav på oss som begränsar våra möjligheter till återämtningsbeteenden (vi kommer till det), men oftast är det vår stress, rädslor eller förutfattade meningar som talar till förmån för kortsiktiga vinster över ett mer långsiktigt hållbart agerande.

Låt säga att vi är ute och kör bil i rusningstrafiken. Situationen kräver då att vi använder vår uppmärksamhet och perspektivtagande för att komma dit vi vill, följa trafikregler etc. Det vore därför högst olämpligt att till exempel sluta ögonen och lyssna till trafikljuden. Om vi då istället fokuserar på vad vi faktiskt kan göra, så är ett exempel att avgränsa återhämtningsbeteendet till något som situationen tillåter. En annan möjlighet är att mentalt planera för ett återhämtningsbeteende.

Ett exempel på det förstnämnda kan vara att ta några djupa, långsamma andetag och släppa ner axlarna och slappna av i de muskler som för närvarande inte används – hitta ett njutbart radioprogram eller bra musik och stanna med den aktiviteten några minuter. Alternativt kan vi planera att ta nästa avfart, parkera och ta en bensträckare, eller att sitta ett par minuter i bilen och dagdrömma innan vi stannar upp och frågor oss om det vi just gjorde för att återhämta oss faktiskt hade någon återhämtningseffekt, innan vi går vidare med vår dag.

Håll i, håll ut

Fortsätta att prova dig fram på detta sätt så mår du förhoppningsvis successivt bättre eller hindrar dig från att må ännu sämre. Nyfunna krafter kan, med eftertanke, investeras i lite större förändringar som du har skäl att tro kommer att hjälpa dig ännu mer. – t ex att lösa ett problem som du har hängande över dig och som påverkad din stress, lämna en ohälsosam relation, sätta gränser eller att återuppta någon hälsosam vana eller rutin som du kommit av dig med. Vi återkommer till några hjälpsamma övningar och förhållningssätt för detta i del 2 och 3.

Stress, utmattning och återhämtning – prolog

I Folkhälsorapport (2009) från Socialstyrelsen konstateras att det psykiska välbefinnandet i befolkning sedan 1980-talet har försämrats och att värkproblem ökat. Besvär som ångest, oro, ständig trötthet och värk; vanliga stressymptom har utvecklats i samma stil. En kulmen nåddes runt 2000, varefter man kunde se en liten förbättring i befolkningen. För gruppen unga har ingen sådan förbättring konstaterats, istället har utvecklingen fortsatt att försämras. En förklaring som lyfts i rapporten är att stress och belastning i arbetslivet ökat.

Folkhälsoinstitutets mer aktuella statistik tyder inte på något trendbrott, och det verkar fortfarande som att det är ungdomar, unga vuxna och vuxna som far mest illa; och särskilt kvinnor. Det finns olika teorier om vad detta beror på, både utifrån grupp och samhällsperspektiv.

I en serie med tre inlägg ska vi utforska hur individinriktade interventioner kan kan se ut. Inte för att grupp och samhällsperspektiv är oviktiga, utan för att vi vill dela med oss av något som kan ge direkt lindring och hjälp åt den som själv har drabbats av stress- utmattningsproblem.

Innan du sätter igång med ett förändringsarbete kopplat till stress och utmattning så överväg att söka professionell hjälp. Detta kan du med fördel göra parallellt med att du försöker hitta nya sätt att hantera din situation. Vid långvarig stress kan problemen vara diffusa och breda, vilket gör att en del problem kan likna stress- och utmattningsproblem fast de i själva verket orsakas av andra problem eller somatiska skador/sjukdomar. Några exempel på tillstånd med överlappande symtombild är: hypothyreos, diabetes, hjärtkärlsjukdom, kronisk obstruktiv lungsjukdom och brist på järn eller vitaminer (t ex B12). För att utesluta dessa och andra tillstånd är det viktigt att genomföra en ordentligt läkarbedömning med provtagning.

Utmattningssyndromet behöver också avgränsas mot andra typer av psykisk ohälsa; så som till exempel PTSD och andra stressreaktioner, ångestsyndrom och depression. Ibland utvecklas utmattningssyndrom som en följd av att under längre tid levt med andra emotionella problem eller svårigheter. Det kan även vara så att annan psykisk ohälsa, t ex depressioner och ångestproblem, utvecklas mer som en konsekvens av långvariga stressproblem. När en bedömning är gjord kan en individuell behandlingsplan läggs upp mot bakgrund av de belastningar, svårigheter och vidmakthållande faktorer som har identifierats.

Läs gärna mer om stress här och utmattning här tillsvidare, så hittar du första avsnittet här på bloggen inom kort!

Fortsatt samarbete med VR-World

Vårt samarbete med VR-World fortsätter. Förra veckan var KBT Struktur på plats för att testköra nya och gamla VR-applikationer.

Martin tog en hiss till femtonde våningen och vågade, efter några försiktiga steg ut på en planka, att titta ner. Det är fascinerande hur upplevelsen lyckas lurar hjärnan och det knyter sig i magen och kittlar i fötterna. Stämningen förstärks av ljudupplevelsen som bjuder på en vinande vind och avlägsna trafikljud.

IMG_1301

Mikael provade på ett äventyr under vatten där han sänktes ner i djupet, i en hajbur. Vi ska inte avslöja för mycket, men den valda svårighetsgraden innebar att aktiviteten inte avlöpte utan vissa överraskningar…

IMG_1304

På VR-World finns fortsättningsvis en bra applikation för att gradvis närma sig kryp och insekter, så som spindlar, getingar eller kackerlackor.

För den med talrädsla finns möjlighet att i VR närma sig situationen att stå framför en publik och ge ett tal, föredrag eller en presentation upplevelsen görs komplett av möjligheten att prata i en mikrofon och höra sin egen röst i högtalare.

Detta och mycket annat kan bli en del av en VR-förstärkt behandling. Vi har möjlighet att skaffa fler applikationer på efterfrågan, så tveka inte att höra av dig till oss. I samband med en behandling har vi hela lokalen för oss själva och du kan i lugn och ro lära känna applikationerna med hjälp av den kunniga personalen på VR-World innan exponering börjar. Läs mer om VR i exponeringsbehandling här.

Vi planerar att under våren ha ett eller två drop-in tillfällen på VR-World där du kostnadsfritt kan få komma och ställa frågor till oss och bekanta dig med lokaler och teknik. Håll utkik efter detta på vår hemsida eller lämna ett meddelande om intresse.

Sömnföreläsningen tredje gången gillt

– och en fortsättning om skam

Det här följetongen börjar nästa se ut som att det är regisserat för att skapa bra stoff till bloggen.

För det första – en alldeles fantastisk poäng om skam, och hur det kan förhålla sig. Det visade sig nämligen att det inte var jag som hade skrivit fel i kalendern. Det var Folkuniversitetet som råkat ta fel på månad i bokningssystemet, och jag hade hela tiden alltså ingenting att skämmas för! Men så kändes det inte för en månad sen. Värt att memorera alltså inför nästa gång – att bara för det känns som att en gjort fel – så betyder inte det att en faktiskt har gjort det…! Och framförallt – det ordnar sig…!

Sömnföreläsningen blir av!

För det andra – Sömnföreläsningen är inte nu på torsdag, som det stod på Folkuniversitetets hemsida förut. (Jag var redan i höstas inbokad att vara bortrest) Vi har hittat ett nytt datum, som istället blir 9 maj! Den här gången SKA det bli av, jag lovar!

Förändring i organisation del 1: Lägg krutet på konsekvenserna


Organisationers utmaningar är många och återkommande uppstår behovet av att göra mindre eller större förändringar verksamheten. När strategier och processer finns på plats så händer fortfarande inget om inte individer som finns i organisationen börjar göra på ett nytt sätt.

Utan att någon säger eller gör någonting finns ingen möjlighet att nå resultat.

De vanligaste strategierna att få till en förändring eller nå ett visst resultat är på olika sätt säga åt individerna i organisationen att göra på ett nytt sätt, t ex genom att säga till, vädja eller hota; e-posta eller ringa, genomföra utbildning eller anordna planeringsdagar. Detta fungerar ibland helt ok, men ofta har man svårt att få till förändringen fullt ut och framförallt att hålla kvar den förändring som gjorts. Varefter tiden går sker ofta en tillbakagång mot hur det såg ut från början. Den tid, kraft och kostnad som investerats i förändringen är då bortkastad. Vad kan psykologin som vetenskap erbjuda den organisationer som står inför ett utvecklingsbehov?

Inom det organisationspsykologiska fältet finns sedan 70-talet en metod som går under benämningen Organizational management, OBM, ibland kallas det även performance management. Precis som KBT baseras denna metod på grundforskning om vad som påverkar mänskligt beteende. OBM innehåller ett flertal olika delar som vid arbete med organisationsförändringar anpassas utifrån hur förutsättningar och uppdrag ser ut. I ett utvecklingsarbete med OBM är ambitionen att nå påvisbara, och över tid hållbara, förändringar av beteenden och resultat.

Att analysera beteenden i organisationer

En av grundpelarna i OBM är beteendeanalys, ett verktyg för att förstå och förutsäga beteenden. Beteendeanalysen betonar att alla beteenden behöver förstås utifrån den situation eller kontext där de förekommer. Särskilt viktiga delar av situationen är det som i tid föregår och följer på ett visst beteende, även kallat aktiverare och konsekvenser.

Låt oss titta på ett beteende som förekommer på många arbetsplatser (se tabell nedan): att hjälpa en kollega, Beteende. Aktiverare är i detta fall att kollegan ber om hjälp och det som följer på beteendet, konsekvenserna, är avbryter eget arbete, problemet blir löst och att min kollega uttrycker tacksamhet. Viktiga konsekvenser återfinns ofta i resultatet av det som görs eller i vad andra gör och säger.

Ett exempel: Analys av beteendet “att hjälpa kollega”

A ktiverareB eteendeC – konsekvenser
kollega ber om hjälphjälper till– avbryter arbete med eget ärende
– problemet blir löst
– kollega uttrycker tacksamhet
kollega ber om hjälphjälper inte till (säger “jag hinner inte”, “kan du fråga någon annan?”)– fortsätter arbete med eget ärende
– resultat av arbete med egen uppgift
– kollega blir besvike
-problemet blir inte löst

Om beteendet, i detta fall att hjälpa kollegan med dennes uppgift, ökar eller minskar i sannolikhet i framtiden kallas det att beteendet har blivit förstärkt eller försvagat. Här kan vi både tänka oss att beteendet “att hjälpa till” skulle kunna bli förstärkt genom att tacksamhet uttrycks och ett resultat uppnås, t ex att ett problem blir löst. Å andra sidan skulle det kunna bli så att beteendet “att hjälpa till” under dessa omständigheter kan ha bli försvagat för att det tog lång tid, var krävande och omständigt. Hur det faktiskt blir kan vi inte veta, det behöver observeras/mätas över tid. Det kan inte nog poängteras, då konsekvenser och deras effekt på beteendet i fråga (förstärkning, försvagning) alltför ofta blandas ihop, både i teori och praktik – “Jag sa ‘godmorgon, vad roligt att du är uppe’ för att förstärka min tonåring när han gick upp tidigare, men han blev arg och svor åt mig” (det verkar mer troligt att beteendet att gå upp tidigt har blivit försvagat, men det får framtiden utvisa…) Verkligheten är facit, inte hur vi tror, tänker eller tycker att det ska vara. Beteendeanalys är endast en teori som hjälper oss att göra kvalificerade gissningar.

Förändring med fokus på konsekvenser

I exemplet ovan finns också ett exempel på när samma aktiverare leder till något annat än det önskade beteendet. Det är ofta hjälpsamt att kartlägga detta, då beteenden ofta konkurrerar med varandra, och att det vanligtvis förekommer flera konsekvenser där några fungerar förstärkande, andra försvagande och vissa är helt utan påverkan. Finns det effektiva förstärkare för andra beteenden än det önskade i en viss situation kan det ibland vara klokt att försöka motverka detta.

I litteraturen finns dokumenterat att effektiva konsekvenser, det vill säga de som har störst inflytande på beteende, ofta sker direkt snarare än fördröjt; har positiv eller negativ emotionell betydelse snarare än neutral samt är säkra/förutsägbara hellre än osäkra/slumpmässiga.

Mot bakgrund av detta verkar det viktigt vid förändring att kartlägga de konsekvenser som har inflytande på de beteenden som ska öka och minska. Vi behöver sannolikt göra organisatoriska förändringar som säkerställer fler direkta, säkra och positiva konsekvenser i samband med beteenden som ska öka.

Om vi till exempel har goda skäl att tro att samarbete med vissa arbetsuppgifter tillför kvalitet till verksamhetens resultat skulle det utifrån kartläggningen vara intressant att som chef uppmärksamma och stödja framgångsrika samarbeten, t ex genom intressera sig för- och ge återkoppling på just detta vid utvärderingsmöten. Vidare behöver man se till att det finns rutiner för att snabbt avlasta den som hjälper någon annan och att tillsammans med sina medarbetare utvecklar former och färdigheter för samarbete som gör att det känns givande att samarbeta.

Människor vars beteenden får positiva konsekvenser mår och fungerar bättre, varför interventioner bör inrikta sig på detta i första hand! Med konsekvenser i fokus kommer vi till andra slutsatser och insatser än om vi hade formulerat problemet som att medarbetarna har dålig samarbetsförmåga och på olika sätt sagt åt dem att samarbeta mer och bättre. Vilken av dessa utgångspunkter tror du har bäst möjlighet att leda till en hållbar förändring med gott resultat?

Läs gärna mer i boken “Piska eller morot?” som handlar om hur och på vilket sätt vi kan sätta mer fokus på konsekvenserna av viktiga beteenden. Boken är skriven av Anna Russberg och Jannis Angelis.


Hör av dig till oss om du vill veta mer eller är intresserad av att anlita oss i ett förändringsarbete.

I del två ska vi utveckla tillämpning av beteendeanalys i organisationer.

Gästspel i podden om ont

Vi är stolta och glada att vår psykolog Tomas Hylmö medverkar i senaste avsnittet av podden om ont. Avsnittet handlar om stress och sömn, och om hur det ibland kan vara hjälpsamt att lägga mindre fokus på hur din sömn ser ut och hur bra du sover. Lyssna gärna, och hör gärna av dig med frågor, funderingar och synpunkter.

Podden görs av Caladrius, som får handledning av vår psykolog Mikael Åkerlund regelbundet.

Du hittar avsnittet till exempel här: länk

Vad krävs för att skapa hållbar förändring?

När du kommer till oss så kommer det första vi gör vara att försöka förstå och lära känna dig bättre. Vi tar reda på det vi behöver veta om hur dina besvär ser ut och ställer frågor som ska mynna ut i att vi gör en bedömning kring hur vi ska kunna hjälpa dig på bästa möjliga vis att komma tillrätta med besvären, utifrån verktygen vi själva besitter. Därför så kan det se en aning olika ut även mellan olika KBT-psykologer, då det finns många olika verktyg inom KBT och även olika former av KBT.

En grundprincip inom KBT är att om ingenting förändras, så blir ingenting annorlunda. En annan grundprincip är att alla gör så gott dom kan, så för att kunna göra det på ett bättre sätt än tidigare så behöver någonting nytt tillföras.

Det som KBT tillför är då en kombination av:

  • Information/kunskaper
  • Verktyg/strategier
  • Stärkta förmågor och färdigheter

Beroende på vad du som individ har besvär med samt beroende på vad du har fått med dig under livets gång tidigare, så kommer du ges dom pusselbitar som vi tänker leder dig fram till att kunna göra saker på ett bättre sätt än tidigare. Du får lära dig att hantera dina tankar, känslor och beteenden på ett annat vis än vad du är van vid. Detta kan vara svårt och för vissa skrämmande till en början – många gånger så innebär det att du behöver möta dom saker i det yttre eller dom saker inom dig som du tidigare har värjt dig mot. Det kan leda till att flyktimpulser aktiveras tämligen tidigt under behandlingen, eller i det skede där det så att säga ”börjar hetta till”. Dessa flyktimpulser försöker styra in dig i att gå tillbaka till samma gamla trygga men uppenbarligen ineffektiva mönster som pågått tidigare. Dina tankar (som utgår från din känsla; vilket vid nedstämdhet innebär impulser till att ge upp och vid oro/rädsla ger impulser till att fly) kommer säkerligen bidra till att hitta motiv till att du inte ska behöva göra några förändringar, eller att ”behandlingen inte fungerar” (i ett skede innan det ens är meningen att det ska ha börjat fungera).

I synnerhet när det kommer till ångestproblematik av olika slag så handlar framstegen om att med hjälp av ovanstående pusselbitar; kunskaperna, verktygen och stärkta förmågorna; lyckas ta sig över trösklar, att lyckas åstadkomma förändringar. Trösklar är som svårast i början; när dom väl har passerats kommer det bli enklare. Trots att det inte minst är dom olika formerna av ångestproblematik som KBT visar sig vara den allra bästa metoden för, så är det ändå vanligast att det är här som avhopp sker under pågående behandling. Det är som nämnts begripligt utifrån orons och rädslans påverkan.

En utmaning vi som behandlare har är att försöka motverka att den vi träffar agerar utifrån sina undvikandeimpulser under behandlingen, innan vi har nått fram till punkten att du inte bara ska förstå och tänka utifrån nya perspektiv, utan även göra annorlunda, att du med hjälp av kombinationen(!) av information/kunskaper, verktyg/strategier samt stärkta förmågor och färdigheter, kunna möta dina trösklar och även passera dessa för att på det viset upptäcka skillnaden mellan ”att göra det som känns bra” mot ”att göra det som är bra” och faktiskt leder dig och dina känslor i en mer positiv riktning. Detta kommer att ske, så länge vi arbetar tillsammans mot detta mål.

I och med att det som leder till förändring är kombinationen av ovanstående tre områden, så är det även viktigt att vara medveten om att det är förväntat att det kommer ta en viss tid innan förändring uppstår i dom allra flesta fall. Att avfärda KBT för att ingenting sker efter att man har gått igenom första pusselbiten är som att avfärda penicillin efter att ha tagit den första tabletten. KBT är liksom vid penicillin att man bygger upp och bygger vidare på det tidigare. Med endast en pusselbit på plats så kan man sällan lösa pusslet. Därav är det viktigt att vara medveten om att det är sällan ett enskilt område, en enskild pusselbit i sig, kan göra hela jobbet.

Source: Creative commons.

Ovanstående är viktigt att påtala då våra hjärnor ofta vill att vi ska se hela lösningen framför oss, medan vi i KBT ofta endast presenterar pusselbit för pusselbit. Våra hjärnor låter sig gärna fokusera på omedelbara effekter – det som är bra på kort sikt – medan att ägna sig åt att göra motsatsen och fokusera på sådant som inte nödvändigtvis ”tar bort” känslan för ögonblicket men erbjuder metoder som förändrar det mer över tid, nästan alltid står i rak motsats till det förhållningssätt som funnits med under utvecklandet av besvären – där man oftast lyckats hantera känslorna just för ögonblicket men inte över tid. I vissa fall inte bara med konsekvensen att detta kortsiktiga förhållningssätt orsakat ännu mer negativa känslor över tid, utan även med konsekvensen att det utgjort hinder till att leva våra liv på det vis vi önskar. KBT innebär motsatsen till vad hjärnans kortsiktiga förhoppningar och förväntningar många gånger är. Därför går vi miste om att hjälpa alltför många som vi vet hade kunnat bli hjälpta om man hade stannat kvar för att upptäcka vad kombinationen av pusselbitar kan erbjuda.

Kunskaper hjälper enbart om vi vet hur och när vi ska använda dom samt att vi har förmågan till att använda dom vid rätt tillfällen.

Strategier och verktyg fungerar enbart under förutsättning att vi har informationen/kunskapen att förstå när verktyget ska tillämpas och varför, samt att vi har utvecklat en medvetenhet och självkontroll som gör det möjligt för oss att använda oss av strategierna och verktygen när det verkligen behövs.

Ökade förmågor och färdigheter i form av framförallt ökad självkontroll och medvetenhet gör ingen nytta om vi inte har något att tillämpa dessa förmågor på.

Därför behöver vi ha med alla pusselbitar som inte redan i förväg finns på plats, innan effekten kommer att visa sig. Vi vet att du redan gör ditt bästa och att du vill utvecklas till det bättre. Det är en del av vår mänsklighet. Men om ingenting förändras, så kommer ingenting bli annorlunda.

Så frågan är: Hur ska Du gå tillväga för att förändra din situation till det bättre – på ett hållbart vis?

Av: Mikael Åkerlund, leg psykolog

Virtual reality-förstärkt exponeringsbehandling

Virtual reality är teknik som används för att med hjälp av utrustning som innefattar bland annat ett slags glasögon, skapa verklighetstrogna upplevelser i 3D-miljö. Det kan kännas lite som att kliva in och röra sig i en film eller virtuell värld.

Sedan mitten på 2000-talet har ett flertal olika forskare inom psykologi tittat närmare på olika användsområden för VR. Ett område där det gjorts en hel del forskning är exponeringsbehandling.

creative commons, google.

Exponeringsbehandling innebär i korthet att frivilligt närma sig situationer som väcker rädslor och besläktade reaktioner i syfte minska sin rädslor, öka sin toleransförmåga, lära sig nya saker eller förbättra sin livskvalitet (läs mer om det här). Denna intervention, vanlig i behandling med KBT, har gott stöd vid ett stort antal olika tillstånd av psykisk ohälsa, t ex fobier, ångestsyndrom, OCD/tvång, traumareaktioner och även som inslag i behandling av psykisk ohälsa vid somatiska tillstånd.

I en sammanställning och analys av den forskning på VR-förstärkt behandling som gjorts drar författarna Carl et al (2018) slutsatsen att VR-förstärkt behandling nu kan visas effektiv för fler tillstånd än djurfobier och höjd- samt flygrädsla. Till listan av tillstånd som kan behandlas framgångsrikt läggs exempelvis social ångest, prestationsångest och paniksyndrom. Det finns även lovande resultat för behandling av PTSD. I nämnda studie visade jämförande studier inte heller på några statistiskt säkerställbara skillnader mot “vanlig” exponeringsbehandling, vilket tyder på att VR-behandling kan fungera lika bra.

Ett problem som ibland kan uppstå vid traditionell exponeringsbehandling är att en del situationer som man behöver närma sig kan vara ovanliga eller otillgängliga, och då kan ett VR-alternativ vara något som möjliggör och underlättar det terapeutiska arbetet. Det finns också en del stöd för att det i stor utsträckning tilltalar personer som ställs inför att välja behandlingsform. Kanske känns det mer hanterbart att ta de första, ofta svåra stegen i en virtuell värld?

KBT Struktur har ett pågående samarbete med VR-world vid backaplan som låter oss använda deras utrustning och lokaler i samband med VR-förstärkt exponeringsbehandling. På VR-world kan du pröva tekniken i ett stort antal olika appar och program för att få en bättre känsla för hur det skulle kunna vara. Kontakta oss om du vill veta mer om VR och/eller är intresserad av VR-förstärkt exponeringsbehandling.

Virtual reality exposure therapy for anxiety and related disorders: A meta-analysis of randomized controlled trials, Carl E., Stein T. A., Levinh-Coon A., Pogue R. J., Rothbaum B., Emmelkamp P., Asmundson J.G:G., Carlbring P., Powers B. M., Journal of anxiety disorders (2018).